Månadens forskare – Kristin Ungerberg

”Den viktigaste drivkraften för att forska är att vara nyfiken och ställa nya frågor samt att våga vara kritisk mot sig själv och kunna ta andras kritiska frågor. Det behövs också en god portion tålamod och noggrannhet.” Det säger Kristin Ungerberg som efter många år som förskollärare började forska och numera kan titulera sig lektor i pedagogiskt arbete.

Kristin Ungerberg tog förskollärarexamen 1996 vid dåvarande Högskolan i Karlstad. Därefter arbetade hon som förskollärare på många olika platser, bland annat i Karlstad, utanför Oslo och i Bengtsfors.

– Jag har alltid varit nyfiken på att lära mig mer om det jag arbetar med. Det fick mig att söka till en magisterutbildning i skolutveckling, och sedan en doktorandtjänst på Karlstads universitet år 2013. Jag hade inte så god insikt i vad det innebar att doktorera eller att forska innan jag började. Men jag lockades av att arbeta på universitetet eftersom jag ständigt ställde frågor om mitt jobb och ville utvecklas. Den viktigaste drivkraften för att forska är att vara nyfiken och ställa nya frågor samt att våga vara kritisk mot sig själv och kunna ta andras kritiska frågor. Det behövs också en god portion tålamod och noggrannhet.

Med sin bakgrund som förskollärare är det mycket som känns igen i forskarvärlden, men visst finns det skillnader.

– Eftersom jag forskar om förskola, vilket involverar både barn och pedagoger, så är det mycket som är bekant. Men själva arbetet som forskare och universitetslärare är mer ombytligt och utmanande. Det finns så många olika vägar att välja utifrån det jag tycker är intressant, det är den största skillnaden mot att arbeta som förskollärare. Jag har även mer tid att fördjupa mig i det jag tycker är spännande, det fanns det aldrig tid för i förskolan. Däremot saknar jag ibland att arbeta med alla härliga barn, det är svårt att ersätta.

Forskning om förskollärares profession och ledarskap

Kristin Ungerbergs doktorsavhandling är en djupgående studie om fler sätt att förstå barns inflytande på, när det gäller barn i åldern 1-3 år. Fokus ligger på inflytande kopplat till att kunna göra sin röst hörd.

– Jag har intresserat mig för hur det går att arbeta med barns inflytande utifrån andra sätt att uttrycka sig på, nämligen genom det barnen gör i sin vardag på förskolan. De yngsta förskolebarnen uttrycker ständigt vad som intresserar dem och vad de undrar över genom sina kroppsliga handlingar.

Efter att hon disputerade i maj 2019 så har hon, tillsammans med en kollega, forskat om förskollärares profession, med fokus på att förskollärare sedan 2019 ska leda arbetet med undervisningen i förskolan.

– Detta är ett helt nytt fenomen för förskollärare. Tidigare har det varit självklart att alla pedagoger i ett arbetslag delat på ansvaret för verksamheten, oavsett utbildning. Förskollärare ska nu kunna leda sina kollegor i deras gemensamma arbete för att nå förskolans läroplansmål. Vår forskning visar att det upplevs som svårt. Förskollärare är rädda för att verka förmer än andra i arbetslaget, och de vet inte riktigt hur, eller vad, de ska leda.

– Jag har även genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med sex stycken förskollärare, som också handlar om förskollärares ledarskap. Där har vi utforskat möjligheter och dilemman kring deras roll att leda arbetslagets gemensamma arbete, och de har även provat att leda ett arbetslagsmöte i deras praktik. En stor oro som blev tydlig i början av projektet var att förskollärarna trodde att ledarskapet innebar att de skulle bestämma ”över” de andra i arbetslaget vilket de inte kände sig bekväma med. De var också oroliga för att deras ledarskap skulle splittra gemenskapen i arbetslaget, som de framhöll som viktig i arbetet. Men detta blev inte bekräftat i vår studie, säger Kristin Ungerberg.

Det som förvånade henne var dels att förskollärarna märkte att det till viss del fanns en förväntan i arbetslaget att de som förskollärare skulle leda, dels att det kändes mer konkret och enklare att leda kollegor när de använde en strukturerad samtalsmetod. Genom att använda samtalsmetod som ett verktyg att leda så upplevde förskollärarna att alla i arbetslaget istället blev mer inkluderade och delaktiga. En slutsats är också att när någon leder deras arbetslagsmöten så blir de mer effektiva och strukturerade så det även finns tid för pedagogiska diskussioner, vilket de inte upplevt att de haft tid för innan projektet.

– Vi reflekterade även över hur viktigt det är att rektor skapar möjlighet för förskollärare att leda. Exempelvis genom att ge förskollärarna ett tydligt och offentligt mandat att leda, ge tid och rum för att planera för det de ska leda och att förskollärarna får vägledning i sitt ledarskap.

Rekommenderar doktorandstudier

För den som tycker om att utvecklas och är nyfiken på att lära mer, så rekommenderar Kristin Ungerberg starkt att söka en doktorandutbildning.

– Jag var först lite orolig att det krävdes väldigt mycket förkunskaper för att kunna doktorera, men har insett att det finns tid för kunskaper att byggas upp under doktorandtiden. Att genomgå en forskarutbildning förändrar inte bara dig kunskapsmässigt utan det förändrar hela dig som person.

Här kan du läsa mer om Kristin Ungerberg och hennes forskning.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet

Tidigare Månadens forskare

Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.