Månadens forskare – Kenneth Nordgren
”Jag visste inget om forskning och kände ingen som hade doktorerat, så tanken på att forska själv hade aldrig slagit mig.” Det säger Kenneth Nordgren som efter några år som gymnasielärare rekryterades till Karlstads universitet för att undervisa – och numera kan titulera sig professor i samhällsvetenskapernas didaktik.
Kenneth Nordgren började läsa till lärare i mitten av 1990-talet. Efter sin examen arbetade han några år som gymnasielärare i historia, samhällskunskap och filosofi. Att det därefter blev forskning var lite av en slump. På den tiden hade han ingen djupare inblick i forskarvärlden.
– Jag blev tillfrågad om jag ville hjälpa till med undervisning för studenter inom historielärarutbildningen på Karlstads universitet. Jag visste inget om forskning och kände ingen som hade doktorerat, så tanken på att forska själv hade aldrig slagit mig. Men eftersom jag nu hade hamnat i denna miljö och tyckt det var spännande att skriva uppsatser under min egen lärarutbildning sökte jag en doktorandtjänst som dök upp.
Han disputerade 2006 med avhandlingen: Vems är historien? Historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige.
– När jag började hade ingen aning om vad det innebar att doktorera. Jag tänkte att det var som att skriva en lång uppsats, och ungefär så var det. Jag var bland de första som skrev en historiedidaktisk avhandling, så det mesta fick jag klura ut själv. Men jag trivdes. Det var en väldig förmån att under så lång tid fördjupa sig i ett och samma intressanta problem. Att få vara så koncentrerad har jag aldrig haft förmånen att vara, varken förr eller senare. Forskningsvärlden är annars mycket av ett mångsyssleri, vilket också har sin charm.
Brinnande historieintresse på flera plan
Det mesta av Kenneth Nordgrens forskning har en inriktning mot historiedidaktik.
– Jag är väldigt intresserad av historia, inte enbart som kunskap om det förflutna utan också om historia som kultur och föreställningar som påverkar hur vi tänker och ser på världen omkring oss. Avhandlingen och mycket av min fortsatta forskning har handlat om historiens roll i det mångkulturella samhället och hur det kan, och även bör, påverka historieundervisningen. Intresset för relationen mellan historia och samtidens stora frågor har under senare år resulterat i nätverksprojektet EBAN. EBAN handlar om bildning och ämnesdidaktik i antropocen. Vi arbetar med frågor om hur bildningens roll i skola och samhälle påverkas av insikten om att människans påverkan på miljö rubbar naturens balans.
Han är involverad i flera forskningsprojekt, bland annat ett som handlar om frågedriven undervisning, FDU. FDU är ett elevaktivt och undersökande arbetssätt som bygger på den nordamerikanska Inquiry Design Model, IDM.
– Vi håller på att anpassa modellen till en svensk kontext. Vi undersöker FDU som en modell för lärare att konstruera lektionssekvenser och utveckla kvaliteten i undervisningen. Det är ett projekt som genomförs i samverkan med verksamma lärare på grundskola och gymnasiet. Tillsammans har vi tagit fram såväl artiklar som undervisningsresurser.
Ett annat forskningsprojekt är: Med undervisningen som drivkraft för skolutveckling – rum för formativ undervisning. Projektet handlar om att knyta samman ämnesdidaktik och skolutveckling. Syftet är att utveckla empirisk och teoretisk kunskap om hur planering och efterarbete kan fungera som en kollegial praktik, och hur detta formar och formas av den lokala skolorganisationen.
– Vi är intresserade av hur den kollegiala inramningen påverkar lärares strategiska beslut om elevers lärande över tid och mellan ämnen. Förutsättningen för att inrätta och utveckla en sådan praktik är att rektorer och lärare tar ansvar för hur planeringsteamen integreras och används inom den lokala skolorganisationen. Centralt för vår design är att vi för samman ämnesdidaktik och skolförbättringsforskning. Det innebär att vi intresserar oss för en kollegial organisering som är funktionell för den undervisning som bedrivs.
Forskning som gör skillnad
Kenneth Nordgren är forskningsledare vid CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. En stor del av den forskning som bedrivs på CSD och andra ämnesdidaktiska miljöer på Karlstads universitet sker i samarbete med lärare och rektorer.
– Det är en ära och ynnest att tillsammans med duktiga forskare och doktorander vid CSD utveckla den ämnesdidaktiska forskningen inom geografi, historia, religion och samhällskunskap. Karlstads universitet har på ett klokt sätt byggt forskningscentra runt sin lärarutbildning. Dessa har blivit framgångsrika eftersom de kan dra nytta av att samverka utan att tappa fokus på sina ämnesområden. Eftersom vi arbetar med områden som är aktuella och viktiga för lärarutbildning och skola, och gör det i nära samarbete med de som är verksamma i undervisningen, så vet vi att vår forskning gör skillnad.
Det är nu mer än 20 år sedan han lämnade gymnasieskolan.
– Men jag har aldrig lämnat lärarjobbet. Jag är priviligierad som får både forska och undervisa. Till den som funderat på att någon gång börja forska så vill jag säga: Gör det. Varför inte börja med vår nystartade magister/masterutbildning i ämnesdidaktisk skolutveckling?
Läs mer om Kenneth Nordgren och hans forskning.
Läs mer
Mer information om forskningsprojekt som Kenneth Nordgren är involverad i just nu:
Läs om nätverksprojektet EBAN.
På SO-didaktik i centrum kan du läsa om frågedriven undervisning, FDU.
Karlstads universitet har flera utbildningar för verksamma lärare i alla skolformer. En av dem är ett magister-/masterprogram i ämnesdidaktisk skolutveckling där frågor kring undervisningens organisering och genomförande står i centrum.
Läs mer om magister-/masterprogram i ämnesdidaktik.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet
Tidigare Månadens forskare
Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.