Månadens forskare – Jenne Fröding Reyes
”Min drivkraft är att bidra med forskning som ger lärare och elever en starkare röst och som kan stödja undervisning på vetenskaplig grund”, säger Jenne Fröding Reyes, doktorand i historia vid Karlstads universitet.
Jenne är född och uppvuxen i Nicaragua där hon arbetade med både yngre elever och universitetsstudenter. För 18 år sedan flyttade hon till Sverige. Efter att ha kompletterat sin femåriga universitetsutbildning i historia från Nicaragua med en svensk lärarutbildning, arbetade hon drygt tio år som lärare i både grundskolan och gymnasiet i Värmland. År 2018 påbörjade hon sin forskarutbildning i historia vid Karlstads universitet.
Drivkraften är undervisning på vetenskaplig grund
Att börja forska kändes som ett naturligt steg.
– Jag har alltid gillat att fördjupa mig och lösa problem. Läraryrket är ett av de mest komplexa som finns, men diskussioner om undervisning förs ofta utan att lärare eller elever själva får komma till tals. Min drivkraft är att bidra med forskning som ger dem en starkare röst och som kan stödja undervisning på vetenskaplig grund.
Forskning om historiebruk och kontroverser
Avhandlingen, som beräknas vara klar i december, handlar om undervisning och lärande kring historiebruk – ett centralt begrepp i historieämnet – och hur elever och lärare arbetar med samtida kontroverser.
– Jag har följt två gymnasieklasser som arbetat med Black Lives Matter och samlat in material genom klassrumsobservationer, inspelade gruppsamtal, skriftliga examinationer och intervjuer.
Studien visar att historiebruksundervisning både kan väcka intresse och göra historia mer relevant för elever.
– Många lärare tycker att historiebruk är svårt att undervisa. Men studien visar att eleverna snabbt förstår vad det handlar om. Undervisningen kan bidra till att fördjupa deras förståelse för både historia och nutid. Ett annat viktigt resultat är att det didaktiska kontraktet som etableras i klassrummet har en relation till vilken kunskap eleverna ser som ”värt att lära sig”. Om fokuset ligger på betyg och bedömning och ”mata in och ut” verkar detta också begränsa historiebrukslärandet eftersom de inte hinner fördjupa sig i ämnet. Historiebruksundervisning innebär att klassen vrider och vänder på varför folk har olika och ibland motsatta perspektiv av det förflutna, exempelvis varför Columbusstatyer byggdes under 1920-talet i USA och revs sommaren 2020.
Praktiknära nytta för skolan
Jennes forskning är tydligt praktiknära. Avhandlingen belyser inte bara vad som fungerar, utan vad som faktiskt händer i klassrummet när historiebruk och samtidens kontroverser är i centrum. Förhoppningen är att resultaten ska bli ett stöd för både verksamma lärare, lärarstudenter och läromedelsförfattare.
Trots att forskningen är stimulerande finns det något som Jenne saknar från sitt tidigare yrkesliv:
– Jag saknar kontakten med eleverna och att få följa deras utveckling både som elever och som personer.
Till dig som funderar på forskning
Avslutningsvis vill Jenne skicka med några ord till lärare som själva överväger att ta steget in i forskarutbildningen:
– Det är ett stort steg, och det kräver stöd från chefer, kollegor och familj. Men det är också oerhört intellektuellt stimulerande.
Text: Linnéa Andersson, Karlstads universitet