Månadens forskare – Denny Jansson
”Språk är starkt kopplat till den egna identiteten, vem man är som person och hur man uppfattas av sig själv och andra. Genom att tala om vissa sätt att använda språk som mer eller mindre fina kan man påverka synen av sig själv och andra. Det kan i förlängningen inverka på hur barn och unga ser på värdet av sitt eget språk och om det duger eller inte.”
Det säger Denny Jansson, doktorand i svenska språket vid Karlstads universitet, vars primära forskningsintresse är språkbruk och språklig variation i skolan.
Denny Jansson utbildade sig till lärare för årskurs 7-9 och gymnasiet, med inriktning svenska och historia, på Karlstads universitet. Han har även en kandidatexamen samt lärarlegitimation i svenska som andraspråk. Efter lärarutbildningen arbetade han på en högstadieskola i Örebro.
– Där undervisade jag ett par klasser i svenska och även i svenska på språkvalet för de elever som hade valt bort moderna språk. Jag var dock inte ute och arbetade särskilt länge, utan hade hela tiden ett ben kvar på universitetet som timlärare i svenska språket. Efter åtta månader i skolans värld var jag tillbaka på universitetet, men som doktorand.
– Jag har alltid tyckt att det har varit spännande med forskning och har nog länge sneglat mot forskningen, tänkt att jag själv ville bli just forskare. Det var dock framför allt under kurser med självständiga arbeten under tiden som student som jag fick mersmak för själva processen, att hitta ett forskningsproblem och att genomföra en mindre studie. Det gjorde mig än mer intresserad av att själv få forska en dag.
Stort intresse för talspråkets variationer
Så länge han kan minnas har han haft ett mycket stort intresse för språk i alla dess former, men kanske framför allt för variationer när det gäller talspråk.
– Det var också något som jag tyckte var väldigt intressant under de perioder då jag själv undervisade, både som stoff att undervisa om och att höra elevernas språkbruk och variation samt vad språk betyder för dem. En drivkraft är att mycket av tidigare forskning om dialekter och språklig variation, inte minst hos unga, pekar på att dialekterna är på väg bort, att de håller på att utjämnas. Det har gjort mig nyfiken på om det alltid stämmer, och inte minst vad det beror på och vilka uppfattningar som ungdomar kan ha om sin egen dialekt.
Det är stor skillnad mellan att forska och att arbeta som lärare tycker Denny.
– Framförallt att det är mycket ensamarbete nu. Som doktorand sitter jag ganska mycket själv och funderar, läser, skriver och analyserar. Men att vara doktorand innebär inte bara många och långa timmar ensam vid skrivbordet. Jag har många kollegor som jag pratar med varje dag, till exempel om min egen, deras och andras forskning. Sedan har jag många doktorandkollegor som jag träffar regelbundet, vilket gör arbetet mer socialt.
– Även om jag har undervisning som doktorand, vilket ger lite fart och fläkt, följer jag inte grupper över tid på samma sätt och lär heller inte känna studenter lika bra som jag lärde känna elever. Det gör dock att jag har tid att verkligen sätta mig ned och sätta mig in i olika saker, vilket mitt arbete också kräver.
Dialektala variationer på olika platser i skolan?
Denny Janssons forskning handlar om gymnasieungdomars dialektala variation på olika platser i skolan. Han studerar hur gymnasieelevers språkbruk ser ut på olika platser i skolan, hur det varierar mellan exempelvis en teoretisk lärosal och en praktisk verkstad eller skolkafeterian och om elever talar mer dialekt på det ena stället än på det andra.
– I avhandlingsprojektet har jag följt ungdomar i fyra klasser på tre olika yrkesförberedande gymnasieprogram under deras dagar i skolan, både när de har haft lektioner i olika ämnen och under lektionsfri tid. Därefter har jag spelat in ett par av dem när de har vistats i olika delar av skolan och slutligen har jag genomfört gruppsamtal med några elever. Det jag framför allt är nyfiken på är hur och varför språkbruket förändras när de rör sig från en plats till en annan, och hur det kan relatera till exempelvis rummens utformning och ungdomarnas uppfattningar av rummen och olika aktiviteter som de är förknippade med. Jag är även nyfiken på vad ungdomarna har för uppfattningar om språk och dialekter, både i största allmänhet och inte minst i skolan. I gruppsamtalen har deltagarna bland annat fått lyssna på dialekter och diskutera hur fina de tycker att dialekterna låter eller inte, samt hur det är att tala dialekt i skolan idag.
Förhoppningen är att forskningen ska leda till en djupare och bredare förståelse för språklig variation i skolan.
– Språk är starkt kopplat till den egna identiteten, vem man är som person och hur man uppfattas av sig själv och andra. Genom att tala om vissa sätt att använda språk som mer eller mindre fina kan man påverka synen av sig själv och andra. Det kan i förlängningen inverka på hur barn och unga ser på värdet av sitt eget språk och om det duger eller inte. I skolan kan det påverka den tillit som eleverna har till sina egna språkliga förmågor. Där hoppas jag kunna bidra med en lägesbeskrivning av hur dialekttalande elever ser på dessa frågor i ett geografiskt område där dialekten har relativt hög status, men samtidigt avviker i relation till standardspråket.
Kan sakna lärarjobbet, men forskning är spännande
Att forska var precis lika spännande som Denny tänkt sig, men ibland kan han ändå sakna lärarjobbet.
– Framför allt saknar jag de dagliga mötena med eleverna och att få följa dem under en längre tid, att följa med dem i deras toppar och dalar. Det kan vara att få höra vad som upptar deras tankar för tillfället och att se glädjen när väl lyckas med en uppgift. Även om jag undervisar också som doktorand blir det inte riktigt på samma sätt, även om jag ibland har förmånen att få följa samma grupp studenter och deras lärande genom en hel kurs.
Vad säger han då till en lärare som någon gång funderat på att börja forska?
– Ta steget! Det kan vara en lång väg dit och vara utmanande att hitta till och sedan gå en forskarutbildning, men det är värt det. Det är väldigt annorlunda mot att vara lärare, men ger fantastiska möjligheter att få dyka ned i ett eget intresse och att ständigt hitta nya funderingar som behöver lösas. Ett tips är att höra av dig till tidigare handledare eller lärare där du studerade.