Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.
Andreas Borg undervisar i matematik och fysik på Sundsta-Älvkullegymnasiet i Karlstad. Men han är också licentiand i pedagogiskt arbete.
– Under åren som yrkesverksam lärare har jag många gånger funderat och ställt mig frågor kring min egen undervisning. Möjligheten att forska innebär en chans att fördjupa sig och förhoppningsvis få några svar. Dessutom hade jag glömt bort hur kul det var att själv sitta i skolbänken.
När Andreas Borg läste om Forskarskolan för undervisningens digitalisering, FUNDIG, så väckte det idéer och en nyfikenhet. Innan dess hade han egentligen aldrig haft några tankar om att börja forska. Men nu skickade han in en ansökan och blev antagen.
– Jag insåg ganska snart att jag hade en väldigt otydlig bild av vad det innebar att forska och det tog mig ett tag att förstå hur forskningsprocessen och forskarvärlden fungerar. Skillnaden gentemot att vara lärare handlar framförallt om långsiktigheten i forskningen. I min forskning så har jag ett tydligt mål som ligger flera år fram i tiden och delmål på vägen. I rollen som lärare så handlar det istället om att möta eleverna här och nu, även om det givetvis också finns långsiktiga mål i skolverksamheten.
Sedan hösten 2018 ingår programmering som ett moment i flera matematikkurser på gymnasiet. Denna förändring innebär nya krav på både lärare och elever och är bakgrunden till Andreas Borgs forskning.
– Eftersom programmeringens intåg i styrdokument och dess koppling till matematiken har väckt många frågor och funderingar bland oss lärare så känns min forskning väldigt aktuell och behövd. Jag hoppas att min forskning kan täppa igen en kunskapslucka kring programmeringens potentiella roll i matematikundervisningen och därmed ligga till grund för ytterligare forskning. Mitt mål är också att min forskning ska vara så konkret och praktiknära så att resultaten kan appliceras i mitt eget klassrum. Förhoppningsvis kan min forskning belysa de svårigheter, men också de möjligheter, som programmering i matematikundervisningen innebär. En del av mitt uppdrag som forskare är ju också att sprida mina resultat till både skol- och forskningsvärlden.
Andreas Borg tycker att det fungerar bra att ha två olika arbetsplatser. Men det är viktigt att man prioriterar och säger nej då tiden inte räcker till.
– I början var det jobbigt, men jag har lärt mig. Det är viktigt att man får stöd från sin skola och sin närmaste chef vilket har fungerat jättebra för min egen del. Det är en stor fördel att ha kvar en fot i skolverksamheten. Just den dagliga kontakten med elever och kollegor är ju anledningen till att läraryrket är så givande. Men att forska är också givande. Jag är glad att jag tog steget och vågade testa något nytt.
Här kan du läsa mer om Andreas Borg och hans forskning.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet
Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.