Lekpedagogik stärker barns språkutveckling
När olika professioner inom förskola, öppen förskola, bibliotek och barnhälsovård samt förskollärarstudenter träffades för en heldag på Karlstads universitet kom Pettson på besök. Han var på dåligt humör för kaffet var slut, pennan som han skulle ha för att lösa korsord var borta och så gillade han inte att det regnade. Men genom att skapa en lekvärld där saker trollades fram ur en väska kunde inte ens Pettson låta bli att skratta – och deltagarna fick inspiration till ett lekpedagogiskt arbetssätt.
Våren 2022 startades professionssatsningen Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet. Syftet är att olika professioner inom förskola, öppen förskola, bibliotek och barnhälsovård ska hitta samverkansmöjligheter genom att mötas, utbyta erfarenheter, ta del av forskning samt utveckla och fördjupa sin egen kunskap och förståelse för de yngsta barnens språkande och litteracitetsutveckling. Deltar gör 96 deltagare från 15 kommuner.
– Under min utbildning till förskollärare för över 40 år sedan så togs det aldrig upp vad barnhälsovården informerade vårdnadshavare om när det gäller till exempel barns språk- och lekutveckling. Vad jag vet så ingår det inget om detta i utbildningen nu heller. Under åren 2008-2016 när Regionalt utvecklingscentrums satsning Småbarnspedagogik pågick så påtalades återigen bristen på samarbete mellan barnhälsovården och förskola, säger Inga-Lill Emilsson, adjunkt i pedagogik vid Karlstads universitet och den som leder professionssatsningen.
Det har funnits satsningar tidigare vars syfte har varit att stärka samarbetet mellan förskola och bibliotek för att stimulera och utveckla barnens språkutveckling. Ett exempel är Skolverkets satsning Leka Språka Lära mellan 2003 och 2004.
Erfarenhetsutbyte mellan olika personalgrupper uppskattades
Blandningen av personalgrupper var något som uppskattades bland deltagarna.
– Jag ser det som ett värdefullt erfarenhetsutbyte, säger Ida Branberg, förskollärare i Kristinehamns kommun.
Malin Ekman, förskollärare i Hammarö kommun, och Pernilla Hult, förskollärare i Kils kommun, håller med.
– Det är så roligt att träffa andra och få ny input, tips och idéer, säger Malin Ekman.
– Professionssatsningen är även ett sätt att få kunskap i hur vi ska främja språkutvecklingen på ett lekfullt sätt, säger Pernilla Hult.
Samarbete med förskollärarprogrammet
Det sker även ett samarbete med förskollärarprogrammet. I termin tre ingår delkursen Teori och praktik för ett lekpedagogiskt arbetssätt, vilket passar väl med det innehåll som också ingår i professionssatsningen.
– Det öppnade upp inför nästa kurs, och för mig blev det ett helt nytt sätt att tänka, säger förskollärarstudenten Charlie Lundström.
Att föreläsningar blandades med mer lekfulla praktiska inslag uppskattades bland förskollärarstudenterna som tidigare varit ute på verksamhetsförlagd utbildning, VFU.
– Det var jättegivande, här fick vi både teori och praktik, säger Rebecka Walonen.
Klara Stafshede är inne på samma spår.
– Det blev ett sätt att knyta ihop säcken från vår VFU.
Lekpedagogiskt arbetssätt utifrån barnlitteratur
Inga-Lill Emilsson berättar om ett forskningsprojekt som genomfördes i början på 1990-talet på Hybelejens förskola i Karlstad.
– Det startades av Gunilla Lindqvist som tyvärr inte finns med oss längre. Hon var docent i pedagogik vid Karlstads universitet. Genom forskningsprojektet växte ett lekpedagogiskt arbetssätt fram där det skapades lekvärldar som personalen och barnen var delaktiga i. Inspirationen för att skapa en lekmiljö och en lekvärld hämtades som oftast från barnlitteraturen. När de vuxna gestaltade figurer som fanns i böckerna så blev stämningen mer tillåtande och lekfull där alla kunde gå in i en fiktion. Barnen kunde förstå berättelser i ett sammanhang och skapa mening.
– Jag hade ett nära samarbete med Gunilla Lindqvist under många år. Hon skrev flera böcker om lek och om att skapa lekvärldar utifrån barnlitteratur. Flera förskolor har inspirerats att arbeta utifrån ett lekpedagogiskt arbetssätt och många har deltagit i kurser som haft lekpedagogik med i sitt innehåll. Nu känns det mer aktuellt än någonsin att lyfta fram betydelsen av lek, kreativitet och fantasi. När Pettson kom på besök skapades en lekvärld genom att saker trollades fram ur en väska. En apelsin förvandlades till en sköldpadda och en handdocka som föreställde en lax fick Pettson att bli lite gladare. En trumma och en ukulele fick alla att sjunga och dansa och när sedan en gammal katt hoppade upp på bordet kunde inte ens Pettson låta bli att skratta, säger Inga-Lill Emilsson.
Ett lekpedagogiskt arbetssätt kan vara roligt och utvecklande
En av deltagarna berättade om sina erfarenheter när hon gestaltade en häxa på en förskola där det fanns 26 olika modersmål representerade.
– När barnen deltog i lekvärlden som skapades så förstod alla att häxan var rädd och kände sig ensam. Hon samlade på bokstäver och ord i en kaffekokare för att hon så gärna ville lära sig att läsa. Det uppstod ett intensivt språkstimulerande engagemang när en del av förskolans korridor blev en lekmiljö där häxan kunde bo. I sin postlåda fick häxan teckningar och meddelande från barnen. Flera av barnen började prata svenska för de ville berätta vad som hade hänt när de hade träffat häxan. Hon undrade varför inte flera vill utgå från ett lekpedagogiskt arbetssätt när det är så roligt och utvecklande. Jag hoppas även att alla som är med slutar att kalla barn för icke-verbala och använder mina påhittade begrepp om att barn är bodyala, fonala och verbala, säger Inga-Lill Emilsson.
Mer information om professionssatsningar och yngre barns språkutveckling
Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet är en av Regionalt utvecklingscentrums, RUC:s, professionssatsningar.
Läs mer och ta del av en film om vad RUC:s professionssatsningar innebär
Läs mer om professionssatsningen: Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet.
Här kan du ta del av SVT Värmlands inslag om de yngre barnens språkutveckling (50 sekunder in i sändningen). Deltar gör bland annat Inga-Lill Emilsson, adjunkt i pedagogik vid Karlstads universitet.
Professionssatsningen Förundran, kreativitet och språk-lek-lighet sker i samarbete med Region Värmlands satsning Förundran – Bokstart i Värmland, som genomförs med stöd av Kulturrådet.
Du kan läsa mer om Region Värmlands satsning Förundran – Bokstart i Värmland här.
Inga-Lill Emilsson har varit ledare vid Karlstads universitet under fyra år för Skolverkets satsning Läslyftet i förskolan. Där finns sex moduler där det bland annat presenteras forskning, filmer och diskussionsfrågor. Barnhälsovårdens arbete med barns språk- och lekutveckling finns inte med.
Du hittar lärportalen för Läslyftet i förskolan här.
I artikeln Låt alla sinnen tala från Förskoletidningen kan du läsa mer om Inga-Lill Emilssons påhittade begrepp om att barn är bodyala, fonala och verbala.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet