Lärare planerar helst tillsammans men få har möjlighet till det

De skolor som har organiserad tid för lärare att samarbeta kring planering och efterarbete av lektioner har nöjdare lärarna. De är mer positiva till sin arbetsmiljö och sina möjligheter till planering och efterarbete. Och det är så majoriteten av lärare föredrar att planera undervisningen – tillsammans i arbetslaget eller med ämneskollegor, istället för att planera själv.

Det framgår i en enkätstudie som fyra forskare vid Karlstads universitet genomfört med 2200 lärare på grundskolan och gymnasiet i Sverige.

Tyvärr uppger de flesta lärare att de inte har organiserad tid för samarbete med kollegorna kring planering och efterarbete av lektioner. Drygt hälften av lärarna uppger att de aldrig eller sällan samarbetar runt planering av lektioner och när det gäller efterarbete förekommer det ännu mindre.

Planering utanför arbetstid

För övrigt visar studien, i likhet med andra studier, att flertalet lärare uppger att de arbetar med planering utanför arbetstid (det vill säga utanför förtroendearbetstiden). Ungefär hälften av lärarna menar att de inte kan utgå från att de har tillgång till en arbetsplats där de kan planera ostört under arbetstid.

Studien undersöker också hur digitaliseringen påverkar planering och efterarbete av lektioner. Här är lärarkåren tudelad, i låg- och höganvändare. Den ena gruppen uppger att de använder skolans digitala lärplattform ofta för att dela material och lektionsplaneringar med kollegor och den andra gruppen sällan eller aldrig använder digitala plattformar. Minst vanligt är det att den digitala lärplattformen används för att analysera sambandet mellan elevers resultat och genomförd undervisning.

Lärare använder webben

Nästan samtliga lärare använder webben för att söka material till sina lektioner, från Skolverket, lektion.se, Utbildningsradion och andra källor. Sociala medier är mer av en vattendelare. Hälften av lärarkåren använder sociala medier flitigt för att utveckla sin undervisning, som till exempel facebookgrupper, medan den andra hälften inte gör det.

En stor andel av lärarna uttrycker intresse av att delta i forskningsprojekt och att ta ansvar för skolans utveckling. Det finns ett stort intresse för ämnesdidaktisk fortbildning och att delta i kontinuerligt utvecklingsarbete. De flesta lärare uppger att de aktivt söker och tar del av forskning och att den största utmaningen med att använda forskningen för utveckling av undervisningen är brist på tid, inte att forskningen är svår att ta till sig.

Läs hela rapporten här:

Lärares planering och efterarbete av lektioner – Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan

Av forskarna Kenneth Nordgren, Martin Kristiansson, Yvonne Liljekvist & Daniel Bergh, Karlstads universitet

Studien genomfördes med medel från ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), som är ett regeringsuppdrag som samordnas av Karlstads universitet tillsammans med universiteten i Göteborg, Umeå och Uppsala. Uppdraget som pågår från 2017 till 2021 ska utveckla och pröva modeller för långsiktig samverkan mellan akademi och huvudmän inom skolväsendet gällande praktiknära forskning.

Den här studien syftar till att ge kunskaper om vilka förutsättningar som finns för lärare att delta i en forskningssamverkan som är integrerad i det dagliga lektionsarbetet, som stöd för planering av framtida samverkan inom ULF.

Professor Kenneth Nordgren, en av de forskare som ligger bakom rapporten Lärares planering och efterarbete av lektioner.

För mer läsning: Forskarna går vidare i sin analys i artikeln Collegial collaboration when planning and preparing lessons.