Lärare och forskare publicerar artikel om hur högläsning stärker barns språk och läsförståelse

Högläsning är mer än en mysig stund – den kan vara avgörande för barns språk- och läsutveckling. I det senaste numret av Svenska Dyslexiföreningens tidning, som hade högläsning som tema, publicerades en artikel av Malin Granström, lärare på Gärdesskolan i Eda kommun och Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Tillsammans visar de hur högläsning kan bli en nyckel till läsutveckling, särskilt för elever som kämpar med läsningen.
– Det känns jätteroligt att få bidra. Det är viktigt att lärar- och elevperspektiv får höras, eftersom det finns så många olika uppfattningar om skolan, berättar Malin.

I artikeln betonar författarna att högläsning inte bara är en social tradition utan också en kraftfull pedagogisk metod. När läraren tar ansvar för avkodningen av texten frigörs utrymme för eleverna att fokusera på innehållet, möta ett rikare språk och ta del av mer komplexa berättelser än de själva skulle klara av.

Elevernas perspektiv – läraren som modell
Inför artikeln intervjuade Malin två elever och deras utsagor visar tydligt hur lärarens högläsning kan fungera som en förutsättning för att de själva ska kunna avkoda texten. De använder läraren, eller föräldern, som modell för hur texten ska läsas. ”Man lär sig lite hur det ska låta”, berättade den ena eleven.
– En av eleverna bankade till exempel på bordet samtidigt som den läste ordet ”banka” eftersom den hade hört läraren göra så, säger Malin.

Elevernas erfarenheter visar att högläsning inte bara handlar om att lyssna, utan också om att observera och imitera en modell, vilket stärker både läsförmåga och förståelse.

”Högläsningen är bron mellan tal och skriftspråk”
Malin Granström brinner för högläsningens möjligheter och beskriver hur den kan skapa både gemenskap och språkutveckling i klassrummet:
– Högläsning tränar otroligt många olika färdigheter och öppnar för gemensamma upplevelser. När elever samlas kring samma berättelse kan de prata om samma saker och reflektera tillsammans. Det blir ofta lättare att diskutera känslor utifrån skönlitteratur än utifrån sig själv, säger hon och berättar att hon ibland använder gosedjur eller litterära figurer för att göra berättelserna mer levande.

Högläsning är också ett sätt att stärka elevernas koncentration, något hon upplever har blivit en allt större utmaning.
– Många barn har idag svårare att lyssna under längre stunder. Högläsning blir då ett sätt att träna både uthållighet och fokus. Det är viktigt att som lärare välja böcker som eleverna gillar och göra stunden rolig, säger Malin.

Hon lyfter även högläsningens betydelse för att minska språkliga klyftor mellan elever:
– De som blir lästa för hemma har ofta ett stort försprång, och det blir vår uppgift att ge alla elever språket. Det är stor skillnad på tal- och skriftspråk, och högläsningen blir bron mellan dem. Barnen lär sig grammatiken, får ett större ordförråd och börjar intressera sig för litteratur.

Praktiknära samarbete vägen framåt
Malin hoppas att fler lärare ska se högläsningens potential och arbeta medvetet med den:
– Jag hoppas att man tar det på allvar och verkligen sätter sig in i vad det kan ge, särskilt i skolans kompensatoriska uppdrag.

För att undervisningen ska utvecklas behöver forskare och lärare mötas i vardagen, till exempel genom praktiknära forskning och fortsatta samarbeten likt detta.
– Det är väldigt givande när forskare från Karlstads universitet samarbetar med oss lärare, säger hon.

Här hittar du tidningen.

Text: Linnéa Andersson, Karlstads Universitet