Frustrerad personal när yrkesrollen blir för komplex
Splittrad yrkesroll, många uppgifter att lösa, och sällan resurser för att klara det. Det är bilden av arbetet på svenska förskolor som framkommer när forskaren Maria Lennartsdotter analyserat inlägg under hashtagen #pressatläge, där förskolepersonal uppmanats dela berättelser om sin arbetssituation.
Maria delar upp de uppgifter som förskolepersonal ser att de förväntas lösa i fyra kategorier, eller fyra professionella identiteter: lärare, omsorgsutövare, hushållsarbetare och administratör.
– I det material jag studerat finns en ganska stor frustration över de förväntningar som finns på förskolans personal i kombination med förutsättningarna för att fixa arbetet, säger Maria Lennartsdotter.
Hon har studerat inlägg under hashtagen #pressatläge, som skapats för att uppmärksamma arbetsmiljön på förskolor i Sverige. År 2018 uppmanades pedagoger på förskolor runt om i landet att dela med sig av sina berättelser under den taggen, och anonymt genom ett webbformulär. Det finns även en Facebook-grupp, som fortfarande är aktiv, kopplad till #pressatläge. Totalt har Maria analyserat mer än 1 000 berättelser som kom in under uppropet.
– Jag blev överraskad av den hårda ton som finns i en del av inläggen. Arbetssituationen beskrivs ibland med kraftfulla uttryck. Det kan vara ett sätt att bli hörd och sedd, och säger kanske lite om formen också. Att i sociala medier, inte minst i den här formen av upprop, kan man vara hårdare än i andra sammanhang. Det blir en ventil eller frizon, säger Maria.
I materialet har Maria kunnat se att personalen dels upplever att det finns ett mångfacetterat uppdrag, de olika professionella identiteterna, dels att det saknas förutsättningar för att utföra ett bra arbete. Det kan till exempel handla om resurser, barngruppens storlek, eller kultur på arbetsplatsen.
– Det finns i de här yrkesgrupperna en stolthet på något sätt också, i att de förväntas göra mycket för barnen. Och personalen löser jobbet, trots svårigheter och problem.
När det är stressigt på jobbet, och förutsättningarna inte räcker till, måste personalen prioritera. Maria pekar på att de identiteter som är svårast att prioritera bort är de som omsorgsutövare och hushållsarbetare. Samtidigt som det är den som lärare som personalen oftast önskar att de kunde prioritera mer.
– Det går inte att låta bli att byta blöja eller torka bordet bara för att det är en lite körig dag. Men man kanske då väljer bort att göra en utflykt eller att lägga tid på den planerade pedagogiska verksamheten, säger Maria.
Den frustration som skapas när det inte går att leva upp till förväntningarna på arbetet riktas oftast mot beslutsfattare. Relationen mellan de beslut som fattas, som ger förutsättningarna till förskolans verksamhet, och vad som faktiskt är möjligt i vardagen upplevs ofta som skev.
Vem tycker du borde läsa din avhandling?
– Jag tänker att det framför allt är tre grupper som bör ta del av forskningen. Det är politiker, som skapar förutsättningar för förskolan. Förskollärare och barnskötare kan använda den som diskussionsunderlag. Och till sist är det lärarutbildare, som kan ha nytta av att se vilka förväntningar som utbildningen skapar, och fundera på hur vi kan rusta personalen för dessa roller och förutsättningar som upplevs existera i arbetslivet.
Maria Lennartsdotter disputerade i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet den 13 september 2024 med avhandlingen ”Professionell komplexitet i svensk förskola: pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag”.
Text: Peter Pasalic Östborg/Charlotte Palm Berggren