Film skapar medvetenhet

Filmpedagogerna Lisa och Joachim Hartvig lär elever i Torsby kommun att kritiskt granska vad de ser.

– Det är synd att det finns så lite tid för mediakritik i den vanliga undervisningen, eftersom det är en så stor del av elevernas vardag, säger Lisa Hartvig.

Lisa Hartvig menar att förståelsen för film och mediekritik är ett viktigt demokratiredskap när så mycket information förmedlas digitalt.

Eleverna från Frykenskolan klipper det inspelade materialet till deras reklamfilm under stor koncentration.

– Här skulle ni haft mer närbild på när han uttrycker “urk, det är inte gott med gurka”. Men det finns ett knep så att man kan zooma i klippet. Såg ni hur jag gjorde nu? Frågar Lisa och visar ett snabbkommando i redigeringsprogrammet.

“Dingels, både nyttigare och godare än grönsaker” är deras slogan till chipsen som ska göra fredagsmyset mer hälsosamt. Idén kommer från Mathilda Salström, Lucas Johansson, Felicia Tordenhag och Julia Eriksson i klass 7B. Förutom att de lär sig filma, lär de sig också att tänka som en säljare.

– Man lär sig liksom hur man får fram det bästa med produkten. Jag tycker också att det är roligt för att man kommer närmare folk i klassen och lär känna dem som man inte riktigt kände innan, säger Mathilda.

Hon tror att de kommer att se reklam med andra ögon efter att faktiskt ha testat det själva.

– Typ tänka mer på vad de faktiskt säljer.

I årskurserna tre, fem och sju arbetar skoleleverna med film på olika sätt tillsammans med Lisa och Joachim Hartvig.

– Jag tror att det är viktigt att eleverna tidigt får börja öva på att kritiskt granska det de ser. Filmen är ett otroligt starkt pedagogiskt verktyg. Man får se det, spela det och säga det. Alla delar i hjärnan liksom är med, säger Lisa.

Hon tror att kunskapen om hur själva hantverket fungerar är viktigt.

– När de kan se hur lätt kameran kan lura ögat och hur berättelser kan byggas för att få fram ett budskap, hoppas jag att när de väl kollar på reklamfilm eller YouTube så kanske de har en bättre förståelse för vad de faktiskt ser.

Redan i tredje klass får eleverna testa att göra animationer där de lär sig hur rörlig bild faktiskt fungerar. Femmorna har i år arbetat med Chaplin som tema. Med endast kroppen som verktyg får de öva på att förmedla sitt budskap.

– Då jobbar vi ofta med värdegrunder, som orättvisor och ont mot gott. Ofta är dialogen det som kan kännas jobbigt så här är det istället mer fokus på hur det ser ut när man är arg och om det ser likadant ut på film.

Tillsammans med lärarna kommer Lisa och Joachim överens om vilka teman och frågeställningar som ska tas upp. Som en del i förberedelsearbetet har lärarna pratat med sjuorna om riktad reklam och budskap i den vanliga undervisningen.

– De är kanske för unga för att riktigt förstå nu, men kanske sås frön för att de senare ska kunna se igenom till exempel färgade tidningsartiklar och kunna ifrågasätta vem avsändaren är och vilket mål de har.

Lisa menar att förståelsen för film och mediekritik är ett viktigt demokratiredskap när så mycket information förmedlas digitalt.

– Hänger man inte med så hamnar man utanför. Alla måste vara inkluderade för att kunna vara delaktiga medborgare. Annars blir det ett a-och ett b-lag. De som kan tekniken och förstår hur man förmedlar ett budskap får styra, och de andra blir passiva konsumenter.

Michael Åkerlund är ledare för Torsby Kulturskola och den som etablerar kontakten mellan lärare och filmpedagoger. Hans förhoppning är att lärare ska få upp blicken för film som verktyg och menar att skolan fortfarande är väldigt fast i de klassiska redovisningssätten.

– Film ska kunna bli inkluderat i skolan såsom det är i elevernas vardag vanligtvis. Ska man till exempel redovisa i skolan så kan man lika gärna spela in en film. Eftersom man i Torsby har jobbat med det här under ett antal år nu så kan lärarna mer och vågar använda sig av tekniken i den dagliga verksamheten.

Arbetssättet ställer krav på elevernas förmåga att samarbeta, planera och arbeta efter en tydlig deadline. Michael ser det som en spännande utmaning i dagens individualistiska samhälle.

– Om man jämför film med andra kulturformer så är det tacksamt eftersom eleverna får vara så aktiva själva, vilket jag gillar. Som lärare är det värdefullt och en fördel att man på det här viset kan gå tillbaka och titta på materialet vid ett senare tillfälle och då göra sin bedömning Han berättar att det i valet av aktör är viktigt att filmpedagogen förstår skolans verksamhet. Målet är att försöka arbeta med film på ett sätt som inkorporeras i skolarbetet.

– Framför allt handlar det om kommunikationen mellan skola och aktör. Det är sällan det brister men visst har det hänt och då får man ta ett steg tillbaka och se varför det blev problem och försöka lära sig av det.

Innan det är dags för sommarlov visas elevernas reklamfilmer på biograf Stjärnan i Torsby.

– Det blir en skärpa i arbetet när de vet att filmerna ska ses av andra, säger Michael och fortsätter:

– Någon måste stå på barrikaderna för estetisk undervisning i skolan. Det är lätt att det annars marginaliseras, bland alla måsten.

Text: Daniela Melin

Foto: Stefan Barkman

Artikeln ingår i magasinet Kreativa skolan som gjorts av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det inspirerande skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.