Elevers och lärares röster viktiga i skolans digitaliseringsprocess
Forskningsrapporten Utmaningar i det uppkopplade klassrummet sammanfattar en högstadieskolas digitaliseringsprocess under 2018-2022. Forskarna har kartlagt vilka utmaningar som elever och lärare stått inför, hur dessa har hanterats och vilka möjligheter som öppnats.
– En viktig slutsats är att involvera även elevers röster och förstå deras perspektiv på undervisningens digitalisering, säger Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och den som lett forskningsstudien. De har bidragit med viktig kunskap som skulle kunna utgöra en resurs såväl i forskning och som i skolors utvecklingsarbete framöver.
Flera ekonomiska satsningar med att köpa in digitala läromedel och lärplattformar har gjorts i skolan. Trots detta är det enligt forskarna inte självklart att det lett till en mer likvärdig digital kompetens bland elever.
– Det behövs mer kunskap om elevers olika erfarenhet av att använda digitala resurser i undervisningen. Vi vet sedan tidigare att elevers kunskaper och användningsmönster när det gäller digitala verktyg varierar mycket, inte minst tycks socio-ekonomisk bakgrund spela roll. Det väcker frågor om i vilken grad skolans undervisning ger alla elever tillräcklig kunskap för ett digitaliserat samhälle. Vår analys visar hur elevernas reflektioner bidrar med fördjupade insikter kring vad som är viktigt för dem i deras skolarbete och vad undervisningen behöver uppmärksamma.
”Didaktiska kontrakt” behöver omförhandlas
Förväntningarna på läraren att införliva digitala verktyg kan förändra undervisningens former och kommunikationsmönster. Den överenskommelse mellan lärare och elever, ofta outtalad, som beskriver vad som förväntas av elever respektive läraren i klassrummet benämner forskarna som ett ”didaktiskt kontrakt”.
– Genom våra analyser ser vi hur delar av det didaktiska kontraktet behöver omförhandlas när redan etablerade resurser såsom tavlan och läroböckerna ersätts av lärplattformar och digitala lärverktyg. Det kan handla om när eleverna ska ha sina datorskärmar framme eller hålla dem stängda, eller hur man ska använda olika program och appar i en uppgift. Inte minst blir det viktigt för läraren att vara väldigt tydlig i sina instruktioner och att lägga tillräckligt mycket tid på gemensamma genomgångar och samtal om ett innehåll.
Att studera en pågående förändringsprocess
Att studera undervisningens digitalisering kan liknas vid att försöka skjuta på ett rörligt mål. De politiska målsättningarna har förändrats under senare år, digitaliseringssatsningar omprövas och vi ser en växande kritik mot för mycket skärmanvändning. Samtidigt pågår arbete med att digitalisera de nationella proven, och aktuella diskussioner om AI:s roll är i högsta grad relevanta även för skolan.
– Oavsett när man väljer att sätta ner foten för en fördjupad lägesbeskrivning kommer mycket att snabbt bli daterat, säger Marie Nilsberth. Ett exempel är de AI-tjänster som lanserades och gjordes tillgängliga för alla först efter det att vår studie avslutats, och som vi inte alls kunnat studera. Ett annat exempel är den pandemi som drabbade hela samhällen, och fick till följd att lärare snabbt behövde anpassa sin undervisning med hjälp av digitala resurser. Det senare blev intressant för oss att följa och en slutsats vi dragit är att lärarkåren måste ses som en viktig beredskapsresurs både då det gäller samhällskriser generellt och digitaliseringsprocesser specifikt.
Viktigt bidrag till lärandeprocesser
Mot bakgrund av detta är den kontinuerliga utvecklingen som genomsyrar skolans digitaliseringsprocesser en ofrånkomlig del av förutsättningarna för en forskare.
– Det är något vi behövt ha med i våra analyser, säger Marie Nilsberth. Det betyder dock inte att resultaten blir mindre giltiga. Även om digitala resurser förändras, bidrar vår studie med insikter då det gäller gemensamma lärandeprocesser och nya utmaningar som uppstår då etablerade klassrumspraktiker behöver omförhandlas. Genom rapporten har vi visat hur vårt långsiktiga arbete bidragit till skolans diskussioner och utvecklingsarbete.
Mer information
Forskningsrapporten beskriver flera olika dimensioner av en skolas digitaliseringsprocess, liksom samverkan mellan forskare, lärare och elever under denna process. Till grund ligger forskningsprojektet Utmaningar i det uppkopplade klassrummet. Rum för lärande i en digitaliserad skola. Projektet har prövat en samverkansmodell där forskare, lärare och elever tillsammans kartlagt de utmaningar som uppstår i samband med klassrummens digitalisering. Bakgrunden till samarbetet var skolans och kommunens satsningar på digitaliseringen av undervisningen.
Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, har lett forskningsprojektet tillsammans med: Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete, Annelie K Johansson, adjunkt i svenska språket och doktorand i pedagogiskt arbete och Eva Tarander, tidigare förstelärare i Karlstads kommun och numera adjunkt i svenska språket, alla Karlstads universitet.
Här finns rapporten Utmaningar i det uppkopplade klassrummet.
Praktiknära forskningsprojekt inom ULF
Det praktiknära forskningsprojektet har genomförts inom ramen för ULF (Utbildning, lärande och forskning).
Läs mer om ULF.
Ingått i det nordiska forskningscentret QUINT
Projektet ingick även i det nordiska forskningscentret QUINT, Quality in Nordic teaching, samordnat av Oslo universitet.
Läs mer om QUINT här.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet