Blogginlägg

Vad är kvalitet i förskolans verksamhet?

Kvalitet i förskolans verksamhet är högaktuellt i dagens debatt och man fokuserar framför allt på olika sätt att mäta kvalitet, i strävan efter att säkerställa en verksamhet som håller hög kvalitet. Forskarna Dahlberg, Moss och Perce skriver i den välkända boken Från kvalitet till meningsskapande att dagens samhälle istället för att försöka hitta sätt som mäter kvalitet borde fråga sig vad vi egentligen menar med kvalitet. Vad är det som innefattas i begreppet kvalitet utifrån förskolans verksamhet?

Kan barnen tacka nej till att bli dokumenterade?

Frågor kring etik lyser med sin frånvaro när styrdokumenten tar upp dokumentation av både barn och verksamhet. Håkansson (2014) menar att en möjlig orsak till det är skollagens formulering att verksamheten i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den formuleringen skulle kunna innebära att samma etiska riktlinjer som finns för pedagogisk forskning även bör gälla för förskolan, menar Håkansson (ibid). Det betyder i så fall att man som pedagog behöver beakta och förhålla sig till en rad olika faktorer vid utvärderingar och kartläggningar där barn ingår.

Om faran över att inte förhålla sig kritisk

Vilken kunskapssyn bygger den här metoden på? Vilken barnsyn utgår man från? Är metodens kunskapssyn och barnsyn förenlig med styrdokumenten? Dessa är frågor man behöver sätta sig in i, granska, diskutera och fundera över innan man börjar använda metoden i sin verksamhet när man har ett vetenskapligt förhållningssätt. Att vara kritisk betyder inte att man alltid är negativ, utan det betyder att man ställer frågor och granskar. Idag marknadsförs en rad olika metoder som har som syfte att underlätta pedagogernas arbete, vilket gör att detta är en ytterst aktuell fråga.

Öppenhet möjliggör barns delaktighet

För att främja barns delaktighet i pedagogisk dokumentation är det inte val av dokumentationsmetod som är det viktiga, utan hur man som pedagog bemöter barnens egna initiativ, skriver Katarina Elfström Pettersson (2014) i sin licentiatuppsats. Om man som pedagog är öppen för att pedagogisk dokumentation kan vara något annat än det man är van vid och att det kan göras på olika sätt, möjliggör det för barnens delaktighet.

Barn lär av barn

Andra (redan inskolade) förskolebarn är viktiga för nyanlända barns lärande om hur man kommunicerar och deltar i förskolans verksamhet, menar Ellinor Skaremyr i sin licentiatuppsats (se klickbar länk nedan). När nyanlända barn inskolas i förskolans verksamhet har de redan med sig en rad olika kommunikativa förmågor.

Praktik + teori = sant

Innan jag forskarutbildade mig var jag väldigt praktiskt inriktad i mitt arbete som förskollärare. Ännu mera så blev jag det när det var stressigt på jobbet, kanske ingen vikarie och nästan full barngrupp. Trots detta skulle jag klara av att ge alla barn mat, byta blöjor, hålla i samling, ha gruppaktiviteter, klä på och av kläder för att nämna några av varje dags uppgifter. Samtidigt skulle jag förstås också fokusera på barnens lärande och utveckling. För mig var det därför nästan lite av en kulturchock när jag började min forskarutbildning.

En verksamhet som vilar på forskning

Vetenskaplig grund kan handla om både ämnesinnehållet (vad man lär ut) och formerna för undervisningen (sättet man arbetar på), menar Christian Lundahl, professor vid Örebro universitet (se klickbar länk nedan). Christian Lundahl betonar även betydelsen av att vad vi lär ut och hur vi lär ut vilar på forskning och/eller beprövad erfarenhet.

Ett vetenskapligt sätt att arbeta

I min sökning på Google hittade jag även en film där Eva Minten från Skolverket föreläser (21 maj 2013) utifrån just den Power Point jag citerade ifrån i förra inlägget. I filmen, som ligger ute på Youtube (klickbar länk nedan), poängterar Eva Minten vikten av att man arbetar systematiskt och att man kritiskt granskar och prövar. Det är så man får till en vetenskaplig grund, menar hon.

Definition enligt skolverket

Det här med vetenskaplig grund är inte helt lätt. Jag vill gärna börja med en slags definition, så att jag har något att utgå ifrån. Jag börjar helt enkelt med att googla "vetenskaplig grund i förskolan" och hittar en power point från en av skolverkets konferenser (se klickbar länk nedan) där man har diskuterat vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet, evidens och hur man kan arbeta forskningsbaserat i förskolan. I power pointen kan man läsa att vetenskaplig grund utgår från tre kriterier:

"-självständigt urskilja, formulera och lösa problem

-arbeta enligt akademisk praxis