Blogginlägg

Två världar

Egentligen hade jag tänkt publicera ett inlägg som beskriver avslutningen av projektet jag tidigare skrivit om, men jag sparar det till senare. Jag har liksom alla andra kastas in i en mycket orolig värld där fruktansvärda nyheter rapporteras dagligen. Mitt arbete har påverkats, vi gör vårt bästa för att det ska fungera på förskolan samtidigt som våra arbetsuppgifter i viss mån förändrats och där nya direktiv uppdateras. Vi ser hur hela världen lider och det är lätt att känna att det vi på förskolan gör inte spelar någon roll.

Fler hänger på!

Jag skulle vilja koppla föregående inlägg (och kommande) till vad Vygotskij (1995) belyser i Fantasi och kreativitet i barndomen där författaren redogör för skillnader mellan reproduktion och produktion. Detta har jag även lyft i tidigare inlägg och då med koppling till vad Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan. Sammanfattningsvis innebär detta att en reproduktion är ett återskapande av verkligheten medan produktion är ett nyskapande som alltid är en del av en kreativ process.

Plötsligt händer det!

Under projektet med ”Lilla Bokbryggan” och ”Flera språk i barngruppen”, där vi arbetade med ett interkulturellt förhållningssätt genom estetiska lärprocesser, hände också andra saker parallellt, som för mig knyter an till föregående års arbete med ”Barnens sånger”. Jag har tidigare beskrivit hur jag i möjligaste mån arbetat för att det skulle bli just barnens egna sånger. För mig innebär det att de estetiska lärprocesserna når fler nivåer när det gäller både ett metodarbete men kanske än mer i att utforska det intrinsikala, värdet i sig.

Barnens ord

Jag börjar återigen med att citera ur Läroplan för förskolan, Lpfö 98 där det står att förskolan ska ”främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning” (Skolverket, 2018, s. 16). Detta kan sammankopplas med The Wow Factor – Global research compendium on the impact of the arts in education, där Bamford (2006) genom sin forskning visar på hur arbete med estetiska uttrycksformer genererar en delaktighet och samhörighet för alla.

Medkänsla i moll

I Läroplan för förskolan (Skolverket, 2018) beskrivs under mål beträffande Normer och värden att förskolan ska arbeta med etiska dilemman samt utveckla barns förmåga till empati (leva sig in i andra människors situationer). Värdegrundsarbete är en mycket viktig del och genom att skapa möjligheter redan för våra yngsta barn att få leva sig in i olika situationer kan vi förhoppningsvis lägga grund för öppenhet och solidaritet med andra. 

Olika, lika, tillsammans!

Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig.

Let's dance!

Som jag tidigare beskrivit så ser jag de estetiska uttrycksformerna som ett sätt att kommunicera genom. Barn som inte har det verbala språket, kan genom exempelvis drama ges möjlighet att förstå och samspela. Här blir alltså de estetiska uttrycksformerna ett verktyg, och används instrumentellt. Genom drama utforskades i vårt projekt värdegrund och interkulturellt förhållningssätt. ”Dim” och ”Lummer” blev kompisar, ”amigos” i vår gestaltning. Samtidigt vill jag lyfta upplevelsen som sådan, hur barnens koncentration, fokus och inlevelse slog oss med häpnad.

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Nytt projekt!

Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång.

Hur blev det? Fortsättning?

Vi sjöng barnens sånger i princip varje dag vid samlingen som var mycket uppskattad och full av glädje! Barnen lärde sig snabbt varandras sånger men sken upp lite extra när det var ”deras” sång. Utöver detta sjöng vi vid olika stunder under dagen, dessutom kunde vi höra barnen själva sjunga spontant. Vi fick stor respons från vårdnadshavare som berättade att barnen sjöng hemma och att de lyssnades på QR-koderna tillsammans.

Berättande sånger

De sista sångerna som jag vill ge exempel på är hur barnens berättande kan gestaltas genom sång. Här skulle det också kunna gå att se en sammankoppling av hur musiken kan användas som medel (instrumentellt) och som mål (intrinsikalt). Jag har tidigare beskrivit hur hela det här projektet började genom att förskolan jag arbetar på var med i ”Läslyftet”, med syfte att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling. I del 2 ur Skolverkets modul ”Skapa och kommunicera” ingår texten Leka och skapa berättelser av Pihlgren (2017).

Jag sjunger mina ord, tralalalalalaa

Att musik kan användas som en metod för att lära sig om fonologisk medvetenhet (språkljud) är något som bl.a Ulf Jederlund (2011) beskriver i Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Där lyfter författaren hur en god läsutveckling hos barn i förskolan stimuleras av en ökad fonologisk medvetenhet. Under arbetet med sångerna har vi lekt och experimenterat med orden. Vi har lyssnat, provat och sett skillnader i de olika språkljuden. Den fonologiska medvetenheten är en del av barnens utveckling beträffande språklig medvetenhet. 

De första sångerna föds...

Innan jag går in på att beskriva hur sångarbetet inleddes vill jag lyfta vad som är huvudtema i senaste numret av Pedagogiska Magasinet (nummer 3, 2019). Tidskriften innehåller 38 temasidor om den ”oumbärliga kulturen” som belyses genom intervjuer med olika forskare, såväl inom pedagogik som inom kognitiv neurovetenskap. Ulla Wiklund, skolutvecklare och författare, beskriver ett arbetssätt som är knutet till internationell forskning.

Inledning

I bloggen kommer jag att beskriva hur jag arbetar med projekt på förskolan. Jag vill samtidigt delge mina erfarenheter och funderingar kring detta och lärande kopplat till estetiska uttrycksformer. När jag under förskollärarutbildningen skrev mitt examensarbete Spelar drama någon roll? Om betydelsen av drama för de yngsta barnen i förskolan väcktes intresset för hur en kan arbeta med estetiska uttrycksformer utifrån olika mål, dels instrumentella och dels intrinsikala.