Blogginlägg

Interkulturellt förhållningssätt och estetiska lärprocesser

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 står att ”Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barns förståelse för värdet av mångfald.” (Skolverket, 2018, s, 5-6). Kärnan i detta är för mig att tillsammans med barnen upptäcka tillgången av olika kulturer och hur dessa berikar. I vårt arbete på förskolan ville vi utforska olika möten som främjar gemenskap. 

Nytt projekt!

Att barnens språkutveckling har gynnats av arbetet med sångerna har jag tidigare visat och arbetet med detta blev en naturlig del även i efterföljande projekt. I tv-programmet Lärlabbet (UR, 2016, avsnitt 12) och ett avsnitt som handlar om estetiska lärprocesser ges ett reportage från Svedala kommun. Där har förskolorna ingått i ett projekt som heter ”Rösträtt” och som innebär att barn och pedagoger under ledning av en sångpedagog arbetar med sång.

Hur blev det? Fortsättning?

Vi sjöng barnens sånger i princip varje dag vid samlingen som var mycket uppskattad och full av glädje! Barnen lärde sig snabbt varandras sånger men sken upp lite extra när det var ”deras” sång. Utöver detta sjöng vi vid olika stunder under dagen, dessutom kunde vi höra barnen själva sjunga spontant. Vi fick stor respons från vårdnadshavare som berättade att barnen sjöng hemma och att de lyssnades på QR-koderna tillsammans.

Berättande sånger

De sista sångerna som jag vill ge exempel på är hur barnens berättande kan gestaltas genom sång. Här skulle det också kunna gå att se en sammankoppling av hur musiken kan användas som medel (instrumentellt) och som mål (intrinsikalt). Jag har tidigare beskrivit hur hela det här projektet började genom att förskolan jag arbetar på var med i ”Läslyftet”, med syfte att främja barns språk-, läs- och skrivutveckling. I del 2 ur Skolverkets modul ”Skapa och kommunicera” ingår texten Leka och skapa berättelser av Pihlgren (2017).

Jag sjunger mina ord, tralalalalalaa

Att musik kan användas som en metod för att lära sig om fonologisk medvetenhet (språkljud) är något som bl.a Ulf Jederlund (2011) beskriver i Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Där lyfter författaren hur en god läsutveckling hos barn i förskolan stimuleras av en ökad fonologisk medvetenhet. Under arbetet med sångerna har vi lekt och experimenterat med orden. Vi har lyssnat, provat och sett skillnader i de olika språkljuden. Den fonologiska medvetenheten är en del av barnens utveckling beträffande språklig medvetenhet. 

De första sångerna föds...

Innan jag går in på att beskriva hur sångarbetet inleddes vill jag lyfta vad som är huvudtema i senaste numret av Pedagogiska Magasinet (nummer 3, 2019). Tidskriften innehåller 38 temasidor om den ”oumbärliga kulturen” som belyses genom intervjuer med olika forskare, såväl inom pedagogik som inom kognitiv neurovetenskap. Ulla Wiklund, skolutvecklare och författare, beskriver ett arbetssätt som är knutet till internationell forskning.

Inledning

I bloggen kommer jag att beskriva hur jag arbetar med projekt på förskolan. Jag vill samtidigt delge mina erfarenheter och funderingar kring detta och lärande kopplat till estetiska uttrycksformer. När jag under förskollärarutbildningen skrev mitt examensarbete Spelar drama någon roll? Om betydelsen av drama för de yngsta barnen i förskolan väcktes intresset för hur en kan arbeta med estetiska uttrycksformer utifrån olika mål, dels instrumentella och dels intrinsikala.