Blogginlägg

Nu går vi på sommarlov

Snart är det dags för sommarlov och vi har just haft terminens sista lärträff. Vi tänkte summera lite kort vad vi tar med oss efter en termins arbete med Skolverkets modul ”Språk- och kunskapsutvecklande arbete”. För att ni ska få ett bredare perspektiv på vårt arbete har vi denna gång valt att skriva tillsammans, en yrkeslärare och en kärnämneslärare.

APL - Arbetsplatsförlagt Lärande

Nu går vårterminen mot sitt slut och vi lägger ett helt år bakom oss av våra elevers framsteg i olika kurser. Inte minst märker man elevers framsteg under de veckor de gjort sin apl ute på något företag/myndighet i verkliga arbetslivet.

Gymnasieförordningen definierar arbetsplatsförlagt lärande som ”lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan” 1 kap. 3 § Gymnasieförordningen 2010:2039. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på gymnasieskolans alla nationella yrkesprogram med minst 15 veckor.

Givande och utvecklande samarbete både för lärare och för elever

Tänk vad viktigt det är att samtala med varann kollegor emellan. För mig startade ett samarbete i en kurs med att jag och en kollega som är i samma arbetslag samtalade om vad vi gjorde i kurserna. Efter lite jämförande insåg vi att här kunde vi samarbeta och dra nytta av varandras olika kompetenser.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, lika viktigt i alla ämnen!

Denna termin arbetar vi med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i våra lärgrupper. Vi använder oss utav Läs- och skrivportalens moduler på Skolverkets sida. Lärgrupperna är blandade med lärare från olika program, både yrkeslärare och lärare i de gymnasiegemensamma ämnena.

När jag som samtalsledare för en lärgrupp fick veta vilket ämne vi skulle diskutera under våren blev jag både lite stressad och orolig, hur skulle jag som yrkeslärare kunna leda en grupp i det temat? Jag är ju inte språklärare… Nervöst!

Blåklädersmatematik – infärgning på Nobelgymnasiet

Det finns olika syften varför elever på ett yrkesinriktat program ska lära sig matematik. Enligt ämnesplanen är undervisningens syfte att lära sig att arbeta matematiskt. Eleverna ska lära sig strategier för att använda matematik i både vardagen och yrkeslivet. Idag kräver branschen att deras medarbetare inte bara har goda praktiska kunskaper utan även har grundläggande kunskaper i matematik.

Svensklärarlyft under två dagar

Som lärare är man ständigt på jakt efter bra fortbildning. De senaste åren har mycket av fortbildningen som erbjudits handlat om själva läraryrkets olika pedagogiska dilemman; formativ bedömning, det inkluderande klassrummet, ledarskap i klassrummet, synligt lärande o s v. Sådan fortbildning är mycket bra och viktig. Dock har jag saknat ämnesspecifik fortbildning i svenska.

Vid besök i mänsklighetens nollpunkt - kommer ingen undan

Jag har haft möjlighet att fördjupa mina kunskaper om antisemitism, nazism och Förintelsen genom att besöka Förintelsens platser i Polen. Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) arrangerade resan i syfte att utbilda och föra minnet av dessa brott mot mänskligheten. Vi var en grupp på 21 personer varav de flesta är lärare och vi har rest runt i Polen under tio dagar och besökt ett flertal koncentrationsläger, arbetsläger, begravningsplatser samt massgravar.

Verktyg för läsförståelse på gymnasiet

Vi har pratat om läsning i flera tidigare blogginlägg (bl.a. HÄRHÄR och HÄR) men nu är det dags igen. I september deltog min kollega Ingegerd och jag i Learning Teacher Conference i Tallinn och höll en föreläsning och workshop om hur vi i våra klassrum på gymnasiet arbetar systematiskt med läsförståelse. Vi lyfte bl.a.

"To be everywhere is to be nowhere"

”To be everywhere is to be nowhere”, sa den grekiske författaren, filosofen och politikern Seneca redan för tvåtusen år sedan. Sällan har väl det citatet varit så aktuellt som nu för vår generation. Både vi vuxna/lärare och våra ungdomar/elever försöker alltför ofta att vinna tid genom att göra både en och två och tre saker samtidigt. Men vinner vi tid? Är vi mer effektiva? Jobbar vi snabbare? Svaret är nej, nej och nej.

Mobiltelefonens vara eller icke vara i klassrummet

På Nobelgymnasiet har de flesta klassrum idag något slags ”mobilhotell” där eleverna lämnar sina telefoner vid lektionens start. Det är många utredningar och forskningsresultat som visar att mobiltelefonen är en bidragande orsak till sämre kunskaper hos eleverna, särskilt hos de lågpresterande medan de högpresterande inte påverkas lika mycket. Många elever har svårt att koncentrera sig på undervisningen utan riktar fokus mot mobilen som beskrivs i en tidigare artikel i tidningen Skolvärlden 

Samhällskunskap för nyanlända – hur gör man?

Ny termin och nya grupper. Jag har fått chansen att undervisa en grupp elever i samhällskunskap varav de flesta är nyanlända ungdomar. Nu är det dags att använda all den kunskap som finns inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Genom att arbeta medvetet med språk och kunskap parallellt kommer elevernas ämnesspråk att utvecklas och därmed får eleverna ett mer formellt språk och abstrakt tänkande. Begrepp som är abstrakta hjälper oss att resonera, reflektera och analysera vilket är förmågor som jag ska bedöma i slutet av kursen.

Kan jag få receptet?

Nytt läsår och nytt lärgruppsår på Nobelgymnasiet! Vi fortsätter under hösten att tillsammans i kollegiet arbeta med ledarskapet i klassrummet (läs mer om förra årets arbete HÄR) och inledde vår första lärgruppsträff med en föreläsning om pedagogiskt ledarskap. John Steinberg, lektor i pedagogik, författare och föreläsare, betonade vikten av den kollektiva kompetensen i ett lärarkollegium och inställningen att vi ska göra varandra bättre.

Tänker tillbaka på läsåret som gått.

Maj, vart tog läsåret vägen? Jag får jobba på bra om jag under dessa sista veckor ska hinna med allt som jag inte har hunnit med, men planerat att hinna med… Phu!

Tittar bakåt och summerar läsåret. Vad har jag gjort tillsammans med mina elever och mina kollegor? Har det skett någon utveckling i klassrummet och på skolan, på Nobelgymnasiet? Har jag utvecklats?

Mitt första direkta svar på den frågan är; "Nja, detta läsår har väl sett ut som de innan, men när jag tänker till lite så inser jag vad mycket som har stärkt mig som lärare, eleverna och skolan."

Ett språk- och kunskapsutvecklande klassrum

Plötsligt händer det. En kollega tar kontakt med mig eftersom hon känner sig maktlös inför sin undervisningssituation. Hon har fått nya elever till sin grupp och de är relativt nyanlända. De har stora svårigheter att ta till sig SO undervisningen eftersom de kan ”för lite” svenska. Min kollega kämpar med att ”packa upp” lärobokstexten och förenkla språket men känner att det inte är tillräckligt. Hur ska man göra? Vi vet att det tar sex till åtta år att greppa ”skolspråket” om eleverna inte får en tydlig undervisning som har fokus på språket kopplat till den kunskap de ska lära sig.

Kraften i ordet "än..."

”Jag orkar inte!”, ”Det är ingen idé, jag suger på matte”, ”Jag har alltid varit kass på att skriva”. Visst har vi hört det från flera elever genom åren? Ungdomar som tidigt har bestämt sig för vad de inte kan och klarar och ser misslyckande som en del av den egna identiteten. Hur hanterar vi deras inställning? Går den att förändra och i så fall hur?

Att lära av varandra

Att vara lärare innebär mycket ensamarbete. Man planerar sina lektioner ensam, man genomför lektionen ensam och man rättar sina uppgifter ensam. Det finns en viss härlig frihetskänsla i att det är så här, men människan är i grunden en social varelse. Och då är det underbart när en plötsligt blir tre! Jag är sedan fyra veckor handledare åt två lärarstudenter och vi lär av varandra.

Viktigt att bygga goda relationer på elevens APL-plats

På alla yrkesprogram ska eleverna göra minst 15 veckor APL, arbetsplatsförlagt lärande. Det blir 375 timmar fördelat på tre år.

Att vara ute på APL är väldigt viktigt i elevens utbildning, de är ute i “verkligheten” som de själva säger. Samtidigt kan det vara väldigt ångestframkallande för några att lämna tryggheten i skolan för att ge sig ut i det okända med nya uppgifter, nya människor och andra krav. Hur förbereder vi eleverna på ett bra sätt?

Matematiken tar tid och behöver strategier

Den senaste tiden har jag funderat mycket kring matematik och hur mina elever arbetar med ämnet. Ofta resonerar eleverna kring att de inte har någon talang eller att de inte är några mattemänniskor, när de i själva verket saknar rätt strategier. 

Jag funderade på hur man skulle kunna göra eleverna medvetna kring studieteknik och att det krävs arbete för att lyckas i matematik. Att det inte finns några genvägar utan att det krävs tid och engagemang.  

Undervisning under utveckling!

I läroplanerna är det tydligt skrivet att all undervisningen ska vara kopplad till språket i ämnet. Man kan läsa i Gy2011 att ”… det svenska språket ska befästas genom undervisning i många av skolans ämnen”. Språket är centralt i ämnet och det som bär ämnet. Läroplanernas tydlighet har resulterat i att alla som undervisar i dagens skola ska arbeta språkutvecklande.

Gammal skåpmat kan också vara bra!

John Hatties Visible learning (baserat på 80 miljoner elevers studieresultat!) kom ut 2009. I december var jag på en fortbildning som hette ”Synligt lärande” och det var Jesper Ersgård som höll i den. Med risk för att många kommer att tycka att jag bjuder på gammal skåpmat kommer jag nu ändå att dela med mig av några godbitar från den här dagen.

Microsoft Innovative Educator Experts, och jag är en av dem.

Igår var Ingrid Lundin (förstelärare på Nobelgymnasiet) och jag på en Kick-off på Microsoft i Stockholm. Vi har fått äran att bli utvalda till Microsoft Innovative Educator Experts (MIEE). Vi blir nu del av ett större globalt nätverk med medlemmar i hela världen. Utnämnandet av de 50 svenska lärarna skedde samtidigt som lärare runtom i världen fick sitt besked. Totalt fick närmare 3 700 lärare veta att de blivit utvalda.

Skriva med egna ord

En av de största utmaningarna under min tid som lärare har varit att undervisa eleverna i skrivutveckling både när det gäller att skriva egna texter med fördjupat innehåll och att svara reflekterande på frågor med egna ord.  Jag undervisar elever som har svenska som sitt andraspråk i svenska och SO och har därmed haft en stor medvetenhet i att arbeta språkutvecklande. Vilket har inneburit att vi har läst svåra texter högt och diskuterat dess innehåll i klassrummet.

Don't ask if you are leading

”Fråga inte om du leder. Det gör du.” Citatet är hämtat från skolforskarna Dufours och Marzianos bok Leaders of Learning (2011) och utgår från principen att alla lärare är ledare, vare sig vi vill det eller inte. I egenskap av lärare kommer vi att påverka människor och göra skillnad i deras liv, frågan vi måste ställa oss är hur vi vill leda och vilken typ av skillnad vi vill göra.

Tänk att problem kan vara så bra

När man planerar genomgångar och lektionsupplägg i matematik så är det viktigt att inte gå i fällan att man undviker utmanande uppgifter för elever som har svårigheter. Genom att försöka utgå från ett problem och därefter resonera med eleverna vilka redskap vi behöver för att kunna lösa uppgiften och hur går man då tillväga om vi hanterar verktygen. Kan det till och med finnas flera lösningar på problemet så är det ännu mer utvecklande.

Pedagogiskt ledarskap på Nobelgymnasiet

Alla vet såklart att läraren är viktig för elevens lärande.  Exakt hur viktig läraren är blev kanske särskilt tydligt när John Hatties forskningsöversikt Visible Learning presenterades 2009. Hattie visade att av de 30 faktorer som påverkar elevers lärande allra mest är hela 19 kopplade till den enskilda läraren. Mot bakgrund av detta, samt med anledning av att många av våra elever önskar bättre arbetsro under lektioner, har vi på Nobelgymnasiet bestämt att gemensamt arbeta med pedagogiskt ledarskap under detta läsår.

Ny PISA-studie: Viktigt att tänka till om skoldatorer.

Surfplatta eller dator i skolan, vad är bäst? Här är åsikterna lika många som tyckarna. När jag läser olika undersökningar som har gjorts i ämnet får jag också olika svar, ofta tycker jag att det lyser igenom lite väl mycket vad personen som gjorde undersökningen tyckte redan innan. 

Läskompetens i digital läsning

Fokus på läsförståelse och läsförståelseundervisning på alla nivåer i svensk skola har ökat på grund av de sjunkande läsresultaten. En läsande klass, som är ett läsprojekt i år F-6 har haft stor genomslagskraft och har bidragit till att de flesta i skolans värld pratar läsning och arbetar medvetet med läsning i någon form. Parallellt pågår det forskning om explicit läsförståselstrategiundervisning leder till en ökad läsförståelse.  Det är den traditionella läsning av texter på papper som den mesta av undervisning och forskningen rör.

Förstelärare - en handbok

Per Kornvall, tongivande skoldebattör med lång erfarenhet som lärare, forskare, undervisningsråd och skolutvecklare, har skrivit en bok som i första hand vänder sig till förstelärare och deras chefer. Förstelärare. En handbok (2015) är precis vad den heter, d.v.s. en tydlig och konkret handledning för den som på något sätt är inblandad i förstelärartjänsterna: lärare, rektorer eller förvaltningschefer. Jag rekommenderar alla berörda att å det snaraste införskaffa ett exemplar, läsa och sedan diskutera innehållet.

Glad sommar önskar Nobelgymnasiet

   ”Tänk att det har gått 52 veckor sedan jag stod här förra året. Det kändes som det var,...ja, jag vet inte”. Orden var en av våra biträdande rektorers och sades några minuter efter treornas utspring förra veckan. Jag förstår orden. Tiden har gått fort, men samtidigt är det mycket som har hänt. Nya program har kommit till Nobelgymnasiet och nya lärarrum samt arbetslag har bildats. Skolan är idag fylld med sina 1200 elever och är just nu Värmlands största gymnasium.

Summera och utvärdera och se framåt

Läsåret lider mot sitt slut och man börjar så smått summera och utvärdera vad som har fungerat bra och mindre bra under läsåret. Det som jag är absolut nöjdast och stoltast över det här läsåret är att jag genomförde Karlstad Universitets kurs Bedömning och betygssättning. Det är tveklöst den fortbildning som har stärkt mig mest i min lärarroll under alla mina 14 år som pedagog.

Matematik och kommunikation

Jag har läst artikeln ”Kommunikation och visualisering” av Oleg Popov & Krister Ödmark, Umeå universitet. Denna text ingår i matematiklyftet och finns att läsa på Lärportalen för matematik.

Artikeln tar upp vad viktigt det är med kommunikationsförmågan för elever på yrkesprogram och kommunikationens roll i lärandet av matematik. Våra elever på yrkesprogram kommer ofta träffa på uppgifter som är visualiserade i form av t ex ritningar, diagram eller kartor.

Kollegial handledning ger eleverna förutsättningar till ökat lärande.

Under den senaste månaden har jag haft förmånen att få åka på både Sett-dagarna och på konferens om Kollegial handledning och synligt lärande.

Två tillfällen som har fyllt mig med både energi och inspiration att vilja utveckla min egen undervisning samt att få till det kollegiala lärandet på vår skola.

Här är ett litet axplock från de föreläsningarna som berörde mig mest.

Tillit ger framgång i skolan

Jag hade förmånen att få lyssna till Torbjörn Sandén, direktör för Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia, när han var inbjuden av Ruc och rektorsutbildningen att prata om ”Lärarskap och ledarskap i finska skolan”. En väldigt givande föreläsning som väckte många intressanta tankar. Sandén pratade mycket om tillit.

Bedömning är mer än betyg!

Jag har precis avslutat den webbaserade kursen ”Bedömning och betyg”, som är ett samarbete mellan Skolverket och Karlstads universitet och som riktar sig till lärare och skolledare i grundskolan och på gymnasiet. Kursen består av sex moduler som man genomför i egen takt via datorn och som (om man vill) följs av en slutuppgift och ett intyg på genomförd kurs.

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå…

Sitter och lyssnar på Lalehs spröda stämma som sjunger:

Det sägs att ovan molnen är himlen alltid blå,

Men det kan va' svårt att tro när man inte ser den.

Och det sägs att efter regnet kommer solen fram igen,

men det hjälper sällan dom som har bli'tt våta.

 

När jag läser artikeln ”Matematikängslan och låsningar i matematik” av Joakom Samuelsson & Karolina Muhrman, Linköpings universitet så dyker Lalehs textrader från låten ”Tusen bitar”upp i huvudet. 

Det är inte tekniken som förbättrar undervisningen utan hur vi använder den.

Sedan vi skulle starta med en-till-en datorer 2011 på skolan har jag funderat mycket över hur jag tillsammans med eleverna kan använda datorn i undervisningen. Inte bara som en skrivmaskin eller för att söka information på nätet utan något mera utvecklande för eleverna, något som får dem att vilja lära mera och öka förståelsen. Då fick jag idéen att starta en blogg tillsammans med eleverna. Låta dem visa sina arbeten för hela världen, inta bara göra dem för att bli bedömd av läraren.

Mindset

Carol Dweck, professor i psykologi vid Stanford university i USA, har i över 25 år forskat kring ”mindset”. Hon menar att vi människor antingen har ett ”fixed mindset”, vilket innebär att man tror att intelligens och talang är något statiskt som inte går att förändra, eller ett ”growth mindset” som istället innebär att vi tror att vår intelligens och talang går att utveckla genom hårt arbete. För personer med ett ”fixed mindset” är det viktigt att framstå som smart, medan de med ett ”growth mindset” ser på sina misstag/bakslag som en naturlig del av lärandet.

Ämneslärare startade språkutvecklande arbetssätt– resultaten höjdes

Att arbeta med språket i alla ämnen är en viktig faktor för att alla elever ska nå framgång i alla ämnen i skolan och därför blev jag så glad när jag läste ett reportage från Centralskolan i Tierp, Kommunen som gjorde en språkresa. Reportaget går att läsa i sin helhet i boken Se språket i ämnet av Lena Vestin (red).

Vad ska vi bedöma?

I maj 2014 gav Skolverket ut stödmaterialet Bedömningsaspekter. Äntligen! Detta material hade jag gärna tagit del av redan 2011, men bättre sent än aldrig. För det här är, törs jag säga, bland det viktigaste jag har läst när det gäller arbetet med att konkretisera kunskapskraven. Materialet riktar sig i första hand till lärare inom grundskolan, men är minst lika relevant och användbart för oss inom gymnasieskolan.

När man hittar ett pedagogiskt verktyg som får en att känna WOW!

Som yrkeslärare har jag funderat mycket på hur jag på ett enkelt och naturligt sätt ska få in IKT som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen, på ett sätt som hjälper eleven att utvecklas och nå sina mål, samtidigt som det underlättar mitt arbete med både formativ bedömning och betygssättning. Jag har testat många olika varianter, dropbox, Google drive, blogg mm men aldrig hittat det jag är ute efter. Just nu testar vi en programvara som heter Fiff, som jag kom i kontakt med på en skola i Tromsö.

Varför plan?

I mina tidigare inlägg här på Pedagog Värmland har jag berört ämnen som lärarens förväntningar, Pygmalioneffekten, och 4 argument för kunskap. Nu är det hög tid att snöa in lite i matematiken och ge ett konkret tips på något som kan användas i alla klassrum på alla nivåer. Men kanske främst på högstadiet och på gymnasiet. Det handlar om Planer i undervisningen.

Lära på sitt andraspråk!

I de flesta klasser i Sverige studerar ett flertal elever som är flerspråkiga. De kommer att ha stora fördelar i sitt framtida yrkesliv om de får rätt stöd i kombination med rätt utmaning i skolan. Vi lärare, måste bli medvetna om hur vi ska ge stöd och utmaning på rätt nivå. Till en början bör vi ”närstudera” vår egen undervisning i klassrummet. Varje lärare bör ställa följande frågor till sig själv. Vad innehåller min undervisning? Hur presenterar jag nya arbetsområden? Hur förstår mina elever min undervisning?

Alla lärare är läslärare!

Barbro Westlund, som har skrivit en uppmärksammad avhandling om läsförståelse, besökte i oktober Karlstads universitet för att hålla en föreläsning om hur vi lärare kan stödja och bedöma elevernas läsförståelse genom skoltiden. Mitt arbetslag, som länge pratat om att ta ett gemensamt och mer systematiskt grepp på läsförståelsen hos våra elever på IM, tog tillfället i akt och ägnade förmiddagen åt föreläsningen och eftermiddagen åt diskussion om vad vi kan utveckla i vår egen verksamhet.

Skolverkets konferens om matematik på yrkesprogram

Jag var på konferens i Örebro måndagen den 10 november. Konferensen handlade om matematik på yrkesprogram. Det var skolverket som anordnade dagen och den riktade sig till lärare på yrkesprogram, matematiklärare och rektor på yrkesprogram.

Det var ett digert program med flera föreläsare som alla hade undervisning i fokus samt alla betonade vikten av möten för samverkan.

 

Viktigt med fortbildning inom IKT

Många gånger tror vi att eleverna kan så mycket och vi så lite när det handlar om datorer och IT, ja de kan jättemycket, om Facebook, Instagram, Snapchat och andra liknande sidor som vi "vuxna" inte kan lika mycket om. Men de vet inte så mycket om hur man kritiskt läser det som skrivs på nätet, hur man kan använda alla de olika sökfunktioner och hjälpmedel som finns, vissa vet inte hur man använder ett word-dokument och bifogar en bild. Det måste vi vuxna på skolan lära dem.

Mellan raderna

Svenska barn och ungdomars läsförmåga och läsförståelse av längre texter har sjunkit och skolor runt om i landet har antagit uppgiften att ”lära” barn läsa på djupet och mellan raderna.  På Nobelgymnasiet har vi påbörjat ett läsutvecklande arbetssätt och en grupp lärare är även delaktiga i RUC:s seminarieserie ”Läsförståelse och läsundervisning” på Karlstad universitet. Vi har därmed fått möjlighet att lyssna på Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete på Karlstad universitet, som forskar i läsning och litteraturundervisning.

Formativa utvecklingssamtal

På Nobelgymnasiet har vi pratat mycket om det formativa förhållningssättet det senaste året, d.v.s. uppfattningen om att bedömning kan främja elevens lärande om målen och vägen dit synliggörs ordentligt för eleven. Formativ bedömning är förövrigt en av de framgångsfaktorer som skolforskaren John Hattie lyfter fram som den allra starkaste i sin omfattande studie om vad som påverkar elevers lärande på ett positivt sätt (Visible learning, 2008).

Bedömning

Nu är arbetet i full gång på skolan och vi har alla kommit igång med våra kurser. Jag som förstelärare i matematik har arbetat med att ta fram tester/inlämningar i matematik för att kunna följa våra elevers lärande och utveckling. Det är ett viktigt verktyg för att kunna stanna upp och se om eleverna tagit till sig bl a de matematiska begrepp och procedurer som vi arbetat med. När jag läser Artikeln ”Bedömning för undervisning och lärande” av Mikael Holmqvist Göteborgs Universitet och Astrid Pettersson Stockholms Universitet så finnas det med många viktiga aspekter kring bedömning.

IKT som verktyg i undervisningen

Mitt uppdrag som förstelärare handlar om att utveckla IKT som ett pedagogiskt verktyg i skolan. Jag börjar med att förklara vad IKT står för då jag har insett att det finns både kollegor och rektorer som inte vet vad det betyder. IKT som ett pedagogiskt verktyg betyder Information – och KommunikationsTeknologi som pedagogiska verktyg, hjälpmedel.

Varför är det viktigt att läsa?

Den här frågan ställdes av Martin Widmark, barnboksförfattare och lärare (!), under hans del av föreläsningen ”En läsande klass” som RUC bjöd in till torsdagen 11/9 i aulan på Sundstagymnasiet. Drygt 500 lärare fick höra Martin Widmark och Malin Gonzales berätta om läsning och om deras gemensamma läsprojekt ”En läsande klass”.

Att tro på människan - Pygmalioneffekten

Jag gillar Melodifestivalen. Varje år under Europafinalen samlas knappa tiotalet kompisar hos mig och tippar. Alla listar först 1-26 på sitt papper. Sedan placerar man ut alla låtar, en efter en, på sitt papper. För varje land får man sedan en poäng. Nämligen differensen mellan gissningen och landets slutresultat. Det gäller att få så få poäng som möjligt. En tävling som passar ett Melodifestivalfan och en matematiker. I Sverigetävlingen år 2007 var Tommie Nilsson med.

Utmanande undervisning ökar elevens ansträngning

Jag vill rekommendera boken Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham som en handbok i undervisning som utvecklar elevers tänkande och ansträngning. Nottingham har fokus på att öka elevers medvetenhet om hur viktig den egna ansträngningen är för lärande. Han utgår från följande fem centrala begrepp som resulterar till en effektiv utbildning i självständigt tänkande och tron på sig själv att klara svåra utmaningar.

  -  Återkoppling

  -  Ansträngning

Tio utmaningar vid bedömning och betygssättning

Sommaren är slut och vi är tillbaka! Som ni ser har Ingegerd och jag fått tillökning i det pedagogiska arbetet på Nobelgymnasiet, i form av fyra nya förstelärare som kommer att blogga tillsammans med oss. Varje vecka kan ni se fram emot ett nytt inlägg från en av oss och som vanligt är det pedagogisk utveckling som står i fokus.

Först!

Vårt första läsår som förstelärare går mot sitt slut och det finns all anledning att titta tillbaka på året som gått, sammanfatta och utvärdera. När vi tillträdde den 1 oktober gick debatten het i media om förstelärarerformen och man kan väl lugnt påstå att den knappast har svalnat. Diskussionerna rör allt från uppdragsbeskrivningar till arbetstidsförändringar och meningarna går, minst sagt, isär. Karriärstjänsterna väcker helt enkelt känslor!

Nya betygsskalan är bättre än sitt rykte!

I dagarna har det varit livliga diskussioner i media och på sociala medier om den nya betygsskalan, A-F. Många elever är upprörda och kritiserar systemet för att vara orättvist: ”En dålig dag kan sänka betyget” och ”vi betygsätts utifrån vårt sämsta resultat” är två exempel på kommentarer som återkommer i debatten, och som tidningarna gärna lyfter fram när tillfälle ges. Människor som inte är insatta i skolvärlden förleds kanske att tro att det är så illa ställt med betygssättningen som media får det att framstå. Det är det inte!

Våga välja svåra texter!

Många elever har stora svårigheter att läsa långa informationstäta faktatexter och försöker därför undvika dessa texter, samtidigt som lärarna inte sällan väljer att använda mer lättlästa texter för att underlätta för eleverna. Läromedelsförlagen har uppmärksammat problemet med faktatäta ”svårlästa” läroböcker och har därför oftast en ”lättläst” eller en ”lightserie” som komplement till en mer omfattande lärobok. Det är särskilt märkbart i de samhällsorienterande och naturvetenskapliga ämnena vilket också PISA-resultatet påvisar.

Varför kommer ni inte?

En kompis till mig undervisar på Karlstads universitet och konstaterade besviket och förvånat för en tid sedan att hon och många av hennes kollegor på universitet upplever att det är svårt att motivera studenterna. Trots att de har valt en utbildning, som de själva bekostar med dyra studielån, är det inte ett tillräckligt starkt incitament för att de ska dyka upp på föreläsningar eller lägga ned tid på att förbättra examinationer. ”Huvudsaken är att de får G på tentan, inte att de faktiskt lär sig något”, resonerar alldeles för många, enligt min kompis.

Närläsning – en metod för ökad läsförståelse

RUC:s seminarieserie Läsförståelse och läsundervisning på Karlstads universitet har inspirerat oss i vårt arbete med läsundervisning och därför återkommer vi med pedagogiska tips och strategier på hur man kan arbete med läsutveckling i klassrummet. Under Ann Boglinds, lektor vid Göteborgs universitet, ledning fick vi prova på pedagogisk närläsning, en litteraturvetenskaplig analysmetod som syftar till att ge läsaren en djupare textupplevelse. Metoden kan användas för elever i alla åldrar och för elever på olika språknivåer.  

Vilse i skolan

Jag vet att många redan har läst Ross W. Greenes bok Vilse i skolan (2008) men alla ni andra har verkligen en läsupplevelse att se fram emot. Vilse i skolan handlar om de elever som vi inom skolan möter mer eller mindre dagligen och som vi ibland kallar stökiga, okoncentrerade, krävande och utåtagerande. Boken riktar sig till alla som kommer i kontakt med ”explosiva” barn och ungdomar, såväl föräldrar som pedagogisk personal.

Våga använda ett matematiskt språk för alla elever!

När jag arbetade på grundskolan pratade vi lärare ofta om att vi måste göra matematiken mer tillgänglig för eleverna. Vi upplevde att det matematiska språket var för abstrakt och vi behövde konkretisera det så att eleverna kunde ägna sig åt väsentligheter: att räkna matte. ”Det är ju matematik eleverna ska lära sig och inte läsförståelse”, var en ganska vanlig kommentar i vårt lärarrum.

Förstelärare - för vem?

Förstelärarereformens syfte är att förbättra elevernas måluppfyllelse samt att höja läraryrkets status. Om detta verkar de flesta vara överens, men sedan går meningarna isär. Vad ska egentligen ingå i förstelärarens uppdrag? Ska hen ha nedsättning i tjänsten för att kunna utföra det? Det är två centrala frågor som har diskuterats livligt under det gångna läsåret, såväl i lärarrum som i media. Kommunerna är inte överens. Förvaltningarna är inte överens. Rektorerna är inte överens. Inte ens förstelärarna själva är överens. Är det ett problem? Inte alls!

Dålig läsförståelse – i vilket ämne?

Ett flertal forskare menar att det finns olika sorters läsförståelse. Varje ämnesområde har ett unikt språk.  Skolverket skriver i sin skrift Språkutvecklande arbetssätt (sid.4) att ”Alla ämnen har sin särart och för att undervisningen ska gynna elevernas språkutveckling behöver den anpassas till ämnets karaktär”.

Placeringen i klassrummet - hur tänker vi?

Klasserna blir allt större och 30-grupper på gymnasiet är idag mer regel än undantag.  Ibland känns det omöjligt att som lärare kunna bedriva en undervisning som når fram till alla, oavsett individuella förutsättningar. I väntan på bättre tider (läs: ekonomiska resurser som prioriterar mindre grupper) måste vi helt enkelt förhålla oss till detta.  Hur kan vi organisera vårt klassrum för att hitta strategier som möjliggör ett pedagogiskt ledarskap i stora klasser?

Vår relation till Pisa

Svenska skolans Pisaresultat ligger som en tung filt över Sverige. Det finns hundratals förklaringar till varför Sverige hade så låga resultat i Pisa 2013 och många menar att resultatet inte är viktigt. Vi har fördjupat oss i ett svenskt forskningsprojekt av Pisatest och tycker att det är relevant att sammanfatta de delar av projektet som belyser naturvetenskap och läsförståelse här.

Hur hjälper vi elever med kognitiva svårigheter?

Vi träffar dagligen elever som på grund av olika typer av kognitiva svårigheter får svårt att bearbeta sinnesintryck eller att anpassa sitt beteende till olika situationer. Detta får konsekvenser inom områden som rör exempelvis koncentration, uppmärksamhet, inlärning och socialt samspel, vilket i förlängningen kan medföra ökad risk för psykisk ohälsa och utanförskap.

Men vi lärare måste också läsa!

Det pratas intensivt om elevers läsning just nu, mycket på grund av de låga resultaten i den senaste PISA-undersökningen: svenska barn och ungdomar läser både mindre och sämre än förut.  Det pratas inte lika mycket om lärarnas läsning, men det kanske man borde då vår egen lust och förmåga till läsning naturligtvis kan påverka våra elever på ett positivt sätt.

I skolan går elever för att se lärare arbeta

Vi rekommenderar lärare att läsa Mathematics inside the black box som är ett litet häfte som belyser bedömning för lärande i matematikklassrummet. Margareta Oscarsson (Stockholms universitet) har gjort en översättning av Jeremy Hodgens och Dylan Williams forskningsöversikt för lärare. Skriften kan användas på alla stadier och har fokus på formativ bedömning i matematik.

Maktens spegel

Hur väljer vi läromedel? Med stor omsorg, i bästa fall, men också lite på en höft ibland, eller hur? Om sanningen ska fram har vi väl själva, både en och två gånger, slarvbläddrat i ett visningsex på någon läromedelsutställning för att sedan lägga en beställning på en klassuppsättning. Och ja, ibland har vi snabbklickat runt på förlagens webbsidor i jakt på en lärobok och sedan köpt grisen i säcken. Ibland har det blivit bra, ibland har det blivit en hyllvärmare.

Från teori till praktik

Hur ska lässtrategierna implementeras i den ordinarie undervisningen? Hur gör man i klassrummet? Barbro Westlunds studiehandledningsmaterial Att undervisa i läsförståelse låg till grund för vår första fortbildningsgrupp i läsförståelse på skolan. Vi var sex pedagoger som träffades vid fyra tillfällen och fördjupade oss i undervisning i lässtrategier. Vi påbörjade första träffen med att diskutera hur vi arbetar med vår egen läsförståelse och hur vi skapar mening när vi läser.

Tala som TED!

Talängslan bland gymnasieeleverna är dessvärre nuförtiden mer regel än undantag. Muntliga presentationer, i smågrupper eller i helklass, medför så mycket oro och olust hos våra ungdomar att det börjar bli ett problem. Att blotta sig inför andra, att ha alla blickar riktade mot sig och att dessutom bedömas av såväl klasskamrater som av lärare blir helt enkelt för mycket för väldigt många ungdomar.

Lärobokens revansch!

När vi gick lärarutbildningen pratades det inte mycket om läroböcker i våra ämnen. Under praktikperioderna mötte vi lärare som var kreativa och passionerade och som skapade sitt eget material istället för att använda förlagens läromedel. På våra arbetsplatser pratades det inte heller så mycket om läroböcker. Det ansågs förlegat, bakåtsträvande och lite slött, faktiskt.  Därför har vi genom åren lagt ned avsevärd tid på att skriva ”egna läromedel ” och känt oss både kreativa och passionerade, vi också. Men!

Samtalet om läsundervisning är i gång

Äntligen har vi startat! Vi pratar läsutveckling och läsförståelse på Nobelgymnasiet. Att tala om hur vi kan arbete läsutvecklande är första steget till att arbeta läsutvecklande. Hur ska vi arbeta med läsförståelse i alla ämnen? Hur ska vi arbeta med lässtrategier för att uppnå en bättre läsförståelse när eleverna bara vill ha hjälp med att hitta svaren på frågorna? Hur ska vi få med eleverna på vår resa när de bara vill ha sina betyg och sin examen? Detta är några av de faktiska svårigheter som finns i klassrummen just nu.

Once you learn to read, you will be forever free!

Så sa den amerikanske frihetskämpen och politikern Frederick Douglass på 1800-talet, men orden är i allra högsta grad fortfarande aktuella. Att kunna läsa är en förutsättning för att kunna lära och det pratas mycket om svenska elevers läsning just nu. Deras resultat i internationella lästester fortsätter att sjunka, gårdagens siffror är katastrofala,  och i måndags  la regeringen ett förslag om ett ”Läslyft” inom skolan. Det ska pågå fram till 2017/2018, och innebär en omfattande fortbildningsinsats för lärare i läs- och skrivmetoder.

Språkutveckling på ett andraspråk - vems ansvar?

Hur sker språkutveckling när man kommer till ett nytt land? Under de första åren (1-2 år) tillägnar sig barnet/ungdomen ett basspråk som leder till att man kan kommunicera i vardagen. Ett språk som oftast uppfattas som fullt tillräckligt av skolans personal eftersom både uttalet och grammatiken är relativt god. Detta basala vardagsspråk räcker inte för att klara av ett komplext skolspråk med många ämnesspecifika begrepp. För det mesta tar det mellan 6-8 år att nå infödd nivå.

Heaven and Hell på Skolforum

Häromveckan åkte vi till Stockholm för att besöka Skolforum, den årliga mässan för personal på Sveriges alla skolor.  Det blev två intensiva dagar, som kanske bäst kan sammanfattas som ”heaven and hell”. Himmelriket, för att det är underbart att träffa kollegor, läromedelsrepresentanter, föreläsare och forskare. Men också helvetet, för att man blir så stressad av allt som finns ”där ute” och som bara väntar på att användas och implementeras i den egna undervisningen. Vad fick vi med oss hem till Karlstad?