Blogginlägg

Att vara fritidspedagog på Råtorpsskolan

Vi fritidspedagoger har alla ett uppdrag att jobba utifrån våra styrdokument. Detta kan göras på olika vis och under olika förutsättningar. Jag har arbetat som fritidspedagog på olika skolor och ser en tydlig skillnad på hur man arbetar, hur samarbetet mellan lärare och fritidspedagog ser ut samt vilken status vi som fritidspedagog har. I min yrkesroll på Råtorpsskolan är mitt uppdrag tydligt, så tydligt det kan bli när man jobbar med människor. Tyngden ligger på vår verksamhet i fritidshemmet där vi utgår från våra styrdokument, som lägger grunden för de aktiviteter vi har.

NPF-säkrad skola

Under måndagen genomförde vi rektorer i skolområde Väst ett studiebesök i Stockholm. Dels träffade vi en specialpedagog på Vasaskolan, som varit med och ta fram Danderydsmodellen. Den modellen syftar till att få till en synvända kring elever med NPF i allmänhet, men ADHD och autism i synnerhet. Drivkraften i modellen är kollegial handledning och resultatet visar att de allra flesta pedagoger som deltagit är nöjda med upplägget och önskar ytterligare handledning.

Konsten att skriva en bok eller att reflektera

Hade någon frågat mig för 5 år sen om jag kommer att skriva en bok, skulle jag ha trott att de skojade med mig. Idag vet jag bättre än så, för jag och min kollega Monika Lång har precis gett ut en bok, “Bokstavstema i förskoleklass.” En bok som vänder sig till andra kolleger i förskoleklass. Men även till kolleger i förskolan och på lågstadiet.

Tillitsfulla relationer

I min yrkesroll som fritidspedagog händer det att jag får frågan vad jag ser som det viktigaste i mitt uppdrag. Förutom att följa våra styrdokument och planera vår verksamhet utifrån dem är mitt svar tveklöst: att skapa tillitsfulla relationer. Hur gör man då det? Vi jobbar med människor, med barn så här finns inga mallar eller manualer utan här kommer vår yrkesskicklighet in. Vi ser individen, vi ser människan, barnet och vår utmaning är att möta var och en på ett för just detta barn förtroendeingivande vis.

Relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv

I vår arbetsplan har vi beslutat att fortsätta arbeta med att skapa tillgängliga lärmiljöer i våra verksamheter. Vi fick inspiration av våra förskolor, som i olika omgångar, genomfört ett studiepaket i SPSMs regi tillsammans med vår specialistorganisation. Studiepaketet vänder sig i första hand till oss som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i vårt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet.

Insändare i lokaltidningen

Det är sällan jag reagerar på insändare om skolan. Har man arbetat inom skolan ett tag så blir man van att läsa om enskilda bilder från skolan. Ofta beskriver dessa insändare något som inte fungerar och ofta så är det människor utanför skolans sfär som har åsikter. Skillnaden på den insändare som publicerades i dagens NWT (2018-10-13) och andra är att dagens insändare har signaturen "En lärare". Då blir det extra vitkigt att balansera upp bilden med ett annat perspektiv.

Jakten på det lilla ordet främst går vidare

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För mig är det två meningar i Skollagen, som sammanfattar vad mitt arbete som rektor handlar om. Det finns inga tvetydigheter i dessa meningar. Inga bör eller borde. Det är en tydlig viljeriktning från lagstiftaren. Ordet ska signalerar att ansvaret ligger hos oss i skolan.

Vikten av verksamhetsövergripande arbete

Nu har läsåret rullat igång ordentligt och det märks att strukturer och rutiner så smått börjar sätta sig. På Råtorp arbetar vi vidare med att skapa tillgängliga lärmiljöer för våra elever. Vi har skrivit om det en hel del på bloggen och berättat hur det kan te sig i våra grupper och i vårt arbete med elevhälsa. Idag tänkte jag anlägga ett mer övergripande perspektiv.

Konferens i Dublin

Förra veckan deltog jag på en konferens om särskilt begåvade barn, som arrangerades av ECHA. Det var Elisabet Mellroth, som samordnade denna resa. Från Karlstad deltog även två skolledarkollegor, skolutvecklare samt personal från den centrala elevhälsan i Karlstad. Under ett av symposiumen så presenterade Elisabet sina slutsatser utifrån den forskning hon bedrivit. 

Selma Lagerlöf – en rebell som inspirerar

Som vanligt har vi läst om Värmland med våra treor. Vi brukar göra det i trean. När jag gick i trean läste vi också om Värmland. Jag tycker verkligen om det. Att känna till sitt landskap med dess historia, dess geografi, dess näringsliv och dess kända personligheter; nu levande och sedan länge döda hör till allmänbildning tycker jag och fog för att läsa om det kan hittas som centralt innehåll i Lgr11.

Den blomstertid nu kommer?

I dag är det skolavslutning för eleverna i Karlstads kommun. Vi har precis genomfört två härliga avslutningar på våra två skolor. Det här läsåret har vi lagt stor kraft och energi på att arbeta med att skapa delaktighet och tillänglighet kring och i våra lärmiljöer. Jag känner själv att jag nästan börjar blir less på begreppet tillgängliga lärmiljöer (men bara nästan). Jag har känt mig som en papegoja som ständigt upprepar samma fras.

Ansvar och betyg

Vi har på olika sätt beskrivit vårt arbete med elevhälsa på Råtorp. Vi har lyft hur pedagoger gör rent praktiskt i grupperna och vi har berättat om hur vi arbetar strategiskt med tillgängliga lärmiljöer. Något som vi inte har pratat så mycket om är betyg och bedömning. Som rektor för en skola där våra äldsta elever går i åk 6 innebär betygen ett nytt inslag för våra elever. Betyg är en summativ bedömning som vi ska sätta enligt rådande lagstiftning. När väl betygen är satta så används den statistiken för att mäta måluppfyllelse hos våra elever.

Lärmiljöer, SVA och Boda Borg

Jag har tidigare skrivit om hur vi på Råtorpsskolan skapar tillgängliga lärmiljöer för våra nyanlända elever. Vi lägger stor vikt vid att skapa förförståelse för kulturella värderingar som mycket av vår undervisning vila på. Tillgängliga lärmiljöer handlar om att skapa rätt förutsättningar för alla elever att lyckas i skolan. Min roll är att visa på alternativa lösningar för att hjälpa eleverna till att utvecklas maximalt och uppnå kunskapskraven.

Samarbete mellan förskola och skola ur ett elevhälsoperspektiv

Ett par gånger per läsår träffas personal från förskola, förskoleklass och fritidshem på Råtorp. Vid dessa tillfällen har vi erfarenhetsutbyten och diskussioner om övergång och samverkan. Vi har ett upplägg där förskolans pedagoger besöker sina "gamla" barn i förskoleklassen under höstterminen och skolans pedagoger från i förskoleklass och fritidshem besöker förskolans verksamhet under våren. Det är en rutin vi haft de senaste åren på Råtorp och upplägget är uppskattat av både pedagoger, förskolechefer och mig som rektor.

Samtalsgrupper

Sex gånger per läsår, tre gånger per termin har vi på Råtorps skolor samtalsgrupper. Det är åldersblandade grupper från förskoleklass till åk 3, från åk 4 till åk 6 som träffas och arbetar med ett givet tema. Årets tema är STOLT, vi är Starka-Trygga-Olika-Lika-Tillsammans. Temats grundas i att alla ska vara positiva ambassadörer för våra verksamheter, läs mer om STOLT i tidigare blogginlägg.

Elevhälsoarbetet i åk 5

Som vi tidigare skrivit har vi haft stort fokus på att ALLA ÄR OLIKA, MEN LIKA BRA. Under våren i åk 4 valde vi även det som tema på vår storsamling. Storsamling på Råtorpsskolan betyder att varje årskurs ansvarar för en storsamling per läsår. Det innebär att man spelar teater, sjunger eller visar upp något inför hela skolan. Även personalen ansvarar för en storsamling, vilket brukar vara väldigt uppskattat.

Tankar kring förskoleklassen

Jag arbetar i förskoleklass och ibland tänker jag på hur det var när jag var sex, sju år och gick i förskoleklass. Då hette det inte förskoleklass, utan lekis. Vad är det jag har med mig från mitt år på lekis? Jag minns att vi dansade med sjalar, cyklade på gården och hade fruktstund. Fruktstunden minns jag nog bäst, inte för att jag tyckte extra mycket om frukt utan för att det bordet som var tyst fick börja äta. Och på mitt bord hade jag en kille som alltid pratade. Jag minns hur irriterad jag var på honom för att vi som satt vid mitt bord alltid fick vänta medan de andra började äta.

Storsamling

Några torsdagar varje termin har vi på Råtorp storsamling. Det är inget nytt. Vi har hållit på med detta i minst 20 år. Senast var det åk 1 som hade hand om programmet. Vi har två ettor. En på Södra och en på Råtorpsskolan. Tillsammans gjorde de en fantastisk föreställning om Astrid Lindgrens barnboksfigurer inför sina ungefär 300 skolkamrater. Hur törs de, kan man undra? Så små barn på en scen inför så många? Och hur kan 300 elever sitta still och tyst på golvet i en idrottssal och lyssna? Jo, de har lärt sig genom att träna.

Tillgängliga lärmiljöer i SVA-undervisningen

Råtorpsskolan tog år 2016 emot en grupp nyanlända elever, som framförallt kom från Syrien. Vi ställdes då inför en ny spännande utmaning att organisera undervisningen för att skapa goda förutsättningar för lärande. I läroplanen står det skrivet att undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) ska ”främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt ur elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Lgr, 11). Vi började därför med att kartlägga elevernas bakgrund, både när det gäller den språkliga bakgrunden men även deras personliga.

Elevhälsoarbetet i åk 5

Vi har tidigare berättat om hur vi tog emot våra nya fyror, tiden går fort och nu går de redan i åk 5. Vi skickade med ett klistermärke hem i välkomstbrevet inför åk 4. Dessa klistermärken använde vi när vi tog fram klassens regler. Vi har även valt att ha exakt samma regler för båda klasserna då vi hela tiden ser oss som en stor gemensam klass.

Tillit

När man arbetar inom skolan så är det lätt att alla synpunkter, kritik, förelägganden och det allmänna debattklimatet kan göra att man börjar misstro. Jag upplever att vi i skolan sällan ger vår bild av hur vi har det i vår vardag och när vi gör det så tar det alltid spjärn mot något som inte fungerat. Den mesta av rapporteringen av svensk skola handlar om en individ som upplever sig förfördelad av skolan. I slutet av artikeln eller inslaget så uttalar sig ansvarig kort med att vi inte kan uttala oss om enskilda fall. Den bilden ökar inte tilliten till skolan.

Utmaningsmodellen

I sin bok Utmaningsmodellen ger James Nottingham en lång rad exempel på hur utmaningsmodellen kan användas i olika teman. Boken har ett praktiknära perspektiv och har en tydlig struktur som gör det lätt för pedagoger att ta till sig hans tankar. Det Nottingham framför allt lyfter fram är att skapa lärtillfällen som utmanar elevernas tänkande genom att skapa kognitiva konflikter hos eleven. Blir du intresserad så hittar du mer info om boken här.

Besök från Moldavien

Igår hade vi besök från Moldavien. Det var en liten delegation som ville se hur vi arbetade i Sverige. En av kvinnorna skulle starta en skola i maj 2018 och var nyfiken på hur läroplan och kursplaner är uppbyggda och hur och när vi kartlägger. Hon var även intresserad av hur rekryteringsprocessen ser ut hos oss. Kort sagt, det var en bred diskussion om skola.

Om att använda sajten som en del i undervisningen för att skapa en större känsla av delaktighet…

Flippning, förförståelse, frågvisa och framåtsträvande.

Alla dessa ord är ord som just nu tar stort utrymme i min undervisning på olika sätt, det ena leder fram till det andra…precis som en kedja. Kedjor är för mig en symbol som länkar ihop och håller ihop olika saker, skapar en slags helhet där alla delar är beroende av varandra.

1-åringen

För drygt ett år sedan startade vi vår blogg här på Pedagog Värmland. En av anledningarna till att vi startade bloggen var för att få spridning utifrån vårt Erasmus+ projekt. I det projektet ingår att man ska sprida sina erfarenheter så att fler människor nås. Vi tyckte att Pedagog Värmland var en lämplig plattform för det. Sedan har bloggen handlat väldigt lite om själva projektet utan det har mer handlat om tankar kring arbetet med elevhälsa generellt. 

Framgångsrika skolor och icke framgångsrika skolor

Jag har precis lagt ifrån mig boken Att organisera för skolframgångDet är Ulf Blossing och två lektorer vid Göteborgs universitet som gjort en studie där de jämfört framgångsrika skolor med icke framgångsrika skolor. Boken beskriver väl hur man rent metodiskt gått till väga samt vilket perspektiv man anlagt i sin undersökning. För mig är inte metoden eller perspektivet det mest intressanta, det intressanta är vad undersökningen visar. 

Handledning utifrån Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning

Hur kan vi utforma verksamhet och lärmiljö utifrån allas förutsättningar och rätten till en likvärdig utbildning och meningsfull fritid? Vilka strategier finns och vilket stöd ges för att möjliggöra delaktighet och gemenskap mellan elever och vuxna utifrån allas lika värde? Hur ska verksamheten utformas så att alla elever kan tillgodogöra sig den?

Fritidshemmet med fokus på det förtydligande uppdraget

Under dagen har jag varit i Stockholm och föreläst tillsammans med Skolverket. Fokus låg på fritidshemmet och de nya skrivningar som gjorts rörande fritidshemmet. MItt fokus var elevhälsoarbetet för fritids och hur vi arbetar med detta på Råtorp. Jag har fått förmånen att delta även i Malmö och Jönköping. Det är en ny och annorlunda upplevelse. Samtidigt är det roligt att få prata om två av mina käpphästar: fritidshemmet och elevhälsoarbetet.

Det är viktigt för mig att det går bra för dig

Lars Svedberg har skrivit en bok om Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk ledning. Boken är välskriven och bra och den väckte många tankar hos mig när jag läste den. En sak som jag brottats med som pedagogisk ledare är hur och när verksamhetsbesök ska göras. Jag har letat och famlat efter metoder som känts bekväma och relevanta, men ännu inte funnit något som passar mig eller de verksamheter jag har varit ledare för.

The Learning Pit

I dag har jag varit iväg till den kungliga huvudstaden tillsammans med nio av medarbetarna på Råtorps skolor. Vi deltog vid The Mindset Conference och fick ta del av Carol Dwecks forskning och James Nottinghams erfarenheter och tankar kring Growth Mindset. Det var en bra konferens med ett viktigt innehåll. Dweck menar att större fokus ska ligga på individers utvecklande av talang och att detta inte är något som man föds med utan det är något som är en produkt av träning över tid.

Musik från olika kulturer

Det centrala innehållet i musik är både vitt och brett. Undervisningens tid rimmar inte riktigt med innehållet. Kunskapskraven är sammansatta och det är mycket som ska vägas in varje.

Ett av kunskapskraven handlar om förmågan att känna igen och urskilja musik från olika kulturer och olika genrer. Ett annat kunskapskrav handlar om att resonera om eget och andras musicerande och om hur musik påverkar människor. Hur bedömer man det? Hur lär man sig det? Och framförallt, hur får eleverna möjlighet att öva på det?

Elevhälsan + Skolkommissionen = sant!

Jag vill börja med att vara den förste att erkänna: nej, jag har inte läst hela Skolkommisssionens slutbetänkande. Däremot har jag gjort ett försök att sätta mig in i den delen som handlar om elevhälsa. Jag gillar den bild som tagits fram för att sammanfatta kommissionens tankar om hur allt hänger ihop. Särskilt förtjust är jag i den vattenstämpel som ligger till grund för hela bilden: Elevens lärarande, utveckling och välbefinnande.

Musikundervisning ur ett elevhälsoperspektiv

Jag vet inte varför det känns så. Jag känner det i magen då och då.
Måste lära mig förstå, det där jag känner då och då.
Berätta hur du mår. Berätta så jag förstår.
Är du arg som ett bi eller glad som en lax eller rädd som en hare?
Är du arg som ett bi eller glad som en lax eller rädd som en hare?

Olika är normen

Sveriges kommuner och landsting har författat ett inspirationsmaterial med fokus på att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan. Jag gillar tilltalet i materialet och tonen slås an direkt i inledningen: "Att elever är olika är normen i skolan och det innebär att skolans lärmiljöer behöver vara inkluderande. Men vad betyder det? Hur når vi dit? Hur kan processen se ut och vilka är framgångsfaktorerna?"

Jävlar anamma

Vad är det som påverkar hur ett barn lär sig? Är det arv eller miljö som spelar störst roll? I Torkel Klingbergs bok Hjärna, gener och jävlar anamma diskuterar han detta. Han anlägger dock ytterligare ett perspektiv. Han menar att det är i samspelet mellan gener och miljö som vi kan börja leta efter hur barn lär. Han skriver om tidsaspekten som en avgörande faktor. En del barn lär snabbare och en del barn tar längre tid på sig.

Tillgängliga lärmiljöer

Idag är jag och vår specialpedagog iväg på konferens. Det är SPSM som anordnar en konferens om tillgängliga lärmiljöer. Ordet tillgänglig tycker jag hamnar tillsammans med ord som likvärdig och främjande. Det är ord som alla i skolan använder sig av, men det är sällan vi definierar begreppen. Det är ingen ju i skolan som medvetet planerar verksamheten utfirån att den ska vara otillgänglig eller vara missgynnande.

Övergången mellan förskola och förskoleklass

De nya skrivningarna för förskoleklassen kom ut den 1 juli 2016 och har snart funnits med i verksamheten ett helt läsår. De var ett välkommet styrmaterial för oss som arbetar i förskoleklass. Tidigare har vi år efter år fått ”skapa” vår egen läroplan och vad vi ska arbetar efter. Nu äntligen har vi något att luta oss mot och något som vi måste styras efter. Det gör ju arbetet lättare eller kanske svårare för en del av oss. Hur det än ser ut för dig så är det tydligt vad vi ska göra och vad vi ska ge eleverna under deras första år i skolans värld.

Arbeta med språkstödjande undervisning

I förberedelseklassen på Råtorpsskolan, har vi arbetat med Istiden med fokus på att stärka språket. Reciprocal teaching, som är en strategi som bygger på fyra steg; förutspå, ställa frågor, att reda ut oklarheter och sammanfatta. När dessa strategier tränas på ett medvetet sätt resulterar det i ökad läsförståelse. Reciprocal teaching utvecklades från början för svaga läsare. Begreppet reciprok betyder ömsesidig som jag menar syftar till det dialogiska lärandet och samspelet mellan elever och lärare, men även elever emellan (Reichenberg & Lundberg, 2011).

Skolverkets webbinarie

I dag har jag haft förmånen att delta vid ett av Skolverkets webbinarier. Webbinariet handlade om rektors pedagogiska ledarskap när det gäller de nya skrivningarna i Lgr 11 som rör förskoleklassen, fritidshemmet samt övergång och samverkan. Det var en ny och intressant erfarenhet. Det är dock svårt att begränsa sig när det finns en given tidsram på 15 minuter.

Likvärdighet redan på ritbordet

"Att mäta likvärdighet i ett skolsystem är komplicerat." Så inleder Skolverket sin definition gällande likvärdig utbildning i grundskolan. Elevhälsoarbetets främsta uppgift, som jag ser det, är att kompensera för de skillnader som finns i våra klassrum. Det ska inte spela någon roll vilken ryggsäck du kommer med till skolan. Skolan ska stå rustad för att ta mot alla olikheter som finns. Det är en tydlig skyldighet vi som skola har.

Likvärdighet på fritidshemmen

I tisdags träffades några rektorer på Skolområde Väst i Karlstads kommun för att diskutera hur vi ska arbeta vidare med våra fritidshem. Med oss på mötet hade vi en representant från våra fritidshem. Eller rättare sagt fritidspedagogerna hade med sig sin rektor in i mötet. Fritidspedagogerna hade inför mötet pratat med kollegorna i sina arbetslag för att ta reda på vilka behov som finns i verksamheterna. Vi gick laget runt och detta var som lyftes:

Läslyftet

De flesta skolor runt om i Karlstad har fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt just nu. Det har även vi på Råtorp. Veronica har beskrivit hur hon arbetar med detta i vår Förberedelseklass i ett tidigare inlägg. Jag tänkte beskriva hur vi arbetar med detta på organisationsnivå på våra två skolor. Vi har valt att lägga stort fokus på likvärdigheten i detta års arbetsplan.

Elevhälsan och diskrimineringslagen

Från och med 1 januari 2017 är kravet på en formell Likabehandlingsplan borta. Vi inom skolan berörs inte nämnvärt av detta då Skollagen fastställer att det varje år ska upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkningar. Det är i stort sett likställt med de skrivningar som finns i diskrimineringslagen med undantaget att diskrimineringslagen tydligt lyfter fram de olika diskrimineringsgrunderna.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Redan i november började förberedelseklassen att arbeta med temat vinter. Målet är att utveckla elevernas språkliga förmåga, parallellt med utvecklandet av kunskap inom olika ämnesområden. Vi startade upp arbetet genom att skapa en bild om vad julen innebär. Arbetet introducerades genom att se en film om vinterns högtider. Innehållet i filmen, har vi sedan arbetat med på många olika vis, allt för att skapa en så stor förförståelse för ämnet som möjligt. En ut av våra fördjupningsområden var att läsa och följa en instruktion.

Förskoleklassen och de fyra perspektiven

I Läroplanen finner ni de fyra övergripande perspektiven. Det är ett historiskt perspektiv, som bland annat kan hjälpa eleverna att utveckla en förståelse för samtiden. Det är ett miljöperspektiv, som ger eleverna möjligheter att ta ansvar för vår miljö. Ett av perspektiven är det internationella, som kan ge eleverna en inblick i vår stora värld och ge dem förståelse för vår kulturella mångfald inom landet.

Rektors roll i elevhälsoarbetet

Skollagen är tydlig med vilka professioner som våra elever ska ha tillgång till när det gäller elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det står inget om att det ska finnas tillgång till rektor. Det nämns överhuvudtaget ingenting alls om rektor i skollagens skivning om elevhälsa. Har inte rektor en roll att spela i arbetet med elevhälsa? Jo, självklart har rektor det, men vi behöver bläddra i Lgr 11 för att få syn på denna roll.

Elevhälsoarbete åk 4

I vårt förra blogginlägg berättade vi om våra tankar inför att ta emot nya 4:or, en del i det var vårt brev som vi skickade hem under sommarlovet. Alla elever fick en varsin pusselbit som de sedan hade med till skolan vid höstterminens start. Pusselbitarna symboliserar alla elever i åk 4 och att alla behövs för att få ihop helheten. Vi skapade mixade grupper med elever från båda klasserna där alla elever fick lägga en varsin pusselbit. Pusslet växte fram allt eftersom fler grupper lagt dit sina bitar.

Förberedelseklassen på Råtorpsskolan

Flykten och rädslan av ovissheten är påtaglig i många av mina första elevmöten. Många av oss har suttit i tv-soffan och följt nyheterna, där tragiska händelser från Atlanten och Balkan visas upp. De elever som går på Råtorpsskolan har upplevt detta och det är minnen som de kommer att bära med sig för alltid. Det är viktigt att barn med liknande erfarenheter får rätt stödinsatser i skolan.

Jakten på "främst"

I skollagens 2 kap 25 § står följande mening att läsa: elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Meningen sätter sökljuset på många viktiga punkter. Jag funderar dock mest kring ordet främst. Vad betyder det egentligen att en elevhälsa främst ska vara något? Främst är ett ord som förpliktigar och pekar ut riktning. Det ordet ställer stora krav på oss som arbetar i elevhälsan.

Elevhälsoarbete i åk 4

I våras blev det klart att vi skulle ta emot två årskurs fyror till hösten, vi heter Sofia Tysklind Kling och Madeleine Norén.

Från att ha varit ämneslärare och undervisat i åk 4-6 fattade vi ett beslut om att enbart undervisa i åk 4. Vårt mål var att tidigt skapa en bra relation och trygghet för våra nya elever. Därför var vi redan tidigt på vårkanten ute i dåvarande klasserna för åk 3 och besökte eleverna.

Förberedelseklassen

Råtorpsskolan har sedan februari 2016 en förberedelseklass, FÖK. FÖK startade med 14 elever från Syrien, Irak och Afghanistan. Min roll i arbetet med nyanlända elever, är i första hand att utveckla det svenska språket och bygga upp det från grunden. De har mycket att lära sig, under sitt år i FÖK. De skall lära sig ett nytt alfabet med ny läsriktning och nya språkljud. De skall tillägna sig närmare 15 000 ord och kunna sätta dem i kontextuella sammanhang, samtidigt som de skall utveckla sina kunskaper inom de olika ämnena.

Erasmus+ del 2

Nu har vi varit i Grekland i snart en vecka. Vi har besökt skolor och trampat runt i Greklands kultur och historia. Det som slår mig är att kulturen och historien är så påtaglig. Den finns under varje fotsteg vi tagit under dessa dagar. Det är även slående hur stolta våra guider har varit över sitt kulturarv. Där tror jag att vi har mycket att lära. 

Erasmus+

Via Erasmus+ så har vi fått möjlighet att delta i en utbildning i Grekland. Totalt kommer vi åka tio personer från Råtorps skolor. Idag flyger första gänget iväg tillsammans med mig. Om en dryg månad åker andra gänget iväg tillsammans med specialpedagogen. Vår tanke är att elevhälsan och arbetslagen ska genomföra detta tillsammans. Vi ska delta i en kurs som heter The Effective School. Vår ambition är givetvis att lära nytt och att få bekräftelse, men viktigt är även att knyta kontakter med kollegor runt om i Europa. 

Alla resor har en start

I den här bloggen är det tänkt att du ska få ta del av hur vi arbetar med elevhälsa på Råtorps skolor. Jag tycker det är på sin plats att ge lite historik till varför vi gör som vi gör. Varför har vi det upplägg kring elevhälsa som vi har? Vad beror det på? Häng med på en resa som tar sin start i klasskonferenser via Skolinspektions föreläggande till tydlig systematik kring kartläggningar och uppföljningar.