Blogginlägg

“När jag leker kommer en måne som lyser och tänder hopp”, så skriver en elev i årskurs två på Råtorpsskolan. “Att leka gör att fantasin snurrar i huvudet”, så skriver en annan elev. Dikterna är en del av ett skrivprojekt som jag, fritidspedagog Frida Warnqvist och lärare Vivi Lind haft på Råtorpsskolan i årskurs 1 och 2. Eftersom jag brinner för skrivande frågade Vivi mig om vi tillsammans skulle hålla i diktskrivande och det tackade jag snabbt ja till.

För ett par helger sedan var det någon som vandaliserade vår flaggstång genom att skära av linan och stjäla Prideflaggan, som vi har haft upp sedan läsårsstarten. När det hände så tänkte jag inte så mycket mer än att det var synda att en del människor har svårt att lämna andras saker i fred. Vi bestämde oss snabbt för att ordna med en ny flaggstång. En sådan stång där linan löper invändigt och inte lämnar några tillfällen för klåfingrigt tjuvbeteende.

Lagom till Valborgsfirandet kom Hovrätten fram till samma slutsats som Tingsrätten i Malmö nämligen att det är diskriminerande att inte få särskilt stöd i tid. Nu ska kommunen betala 20 000 kr i diskrimineringsersättning. Jag har inte läst domen utan går enbart på det som Skolvärlden skriver fram. Målet handlar om att en elev visserligen fått särskilt stöd i viss mån, men att det visat sig att det särskilda stödet inte fungerat.

Just nu rasar ett virus runt i världen och kullkastar vanor och rutiner för många människor. Vi ser hur sjukvården mobiliserar runt om i landet och vi inom skolan genomför stora och omfattande förändring på mycket kort tid. Kort sagt vårt samhälle ställer om sig för att möta upp den kulmen av sjuka som väntas. Vi förbereder fjärrundervisning och arbetar hårt med att få vår digitala teknik att fungera. Pedagogerna går in och täcker upp för sjuka kollegor och kollegor som är hemma och vabbar. Det är många som gör mycket i det här läget vi befinner oss i nu.

When a flower doesn’t bloom you fix the environment in which it grows not the flower    

Lärmiljöer är ett ständigt aktuellt ämne, fast just nu känns det mer aktuellt än någonsin. Tillgängliga lärmiljöer är något som vi diskuterar ganska mycket idag, på Råtorpsskolan i allmänhet och i förskoleklass för mig i synnerhet. Hur ska jag forma mitt klassrum utifrån de förutsättningar jag har för att det ska passa alla elever? Hur mycket kan man ha på väggarna? Eller ska man ha mycket på väggarna så att de som behöver mikropauser har något att titta på? Är ett alldeles tyst klassrum den bästa lärmiljön vid skolarbete som kräver koncentration?

Under tisdagen och onsdagen var Råtorps skolors elevhälsoteam på konferensen Elevhälsa 2020. Det var två intressanta dagar med en hel del matnyttigt att reflektera kring. En övergripande reflektion jag gör efter dessa två dagar är att frasen det relationella perspektivet stack ut. Det var något som de flesta föreläsare tog upp som en viktig faktor i ett framgångsrikt elevhälsoarbete. Frasen i sig är inte ny på något sätt, men den signalerar att fokus inom skola har skiftat, som jag tolkar det, från fokus på eleven till fokus på lärmiljön.

Såhär i juletid så kommer man ofta in på tro av alla de slag, allt ifrån mörkerrädslor till tomtar och Jesus. Men hur är det med Hattie? Kiosk-vältaren "Synligt lärande" har nu mer än tio år på nacken och jag hör den nämnas allt mer sällan. Jag ska villigt erkänna att det ibland går veckor emellan de tillfällen jag själv tänker på den. Ändå håller den sig förhoppningsvis kvar i våra medvetande.

Igår höll Skolverket presskonferens och presenterade resultaten från Pisa 2018. Alla resultat är ännu inte statistiskt säkerställda, men sett på de flesta områden som mäts så presterar våra 15-åringar bättre än senast och är tillbaka till den nivå som fanns 2006. Jag är medveten om att all statistik kan föras fram på sådant sätt som gagnar den som har ordet.

Förra veckan hade jag förmånen tillsammans med min rektor att tala inför Barn- och ungdomsnämnden under en timme. Dagen handlade om ledning och stimulans och jag berättade om hur jag strävar efter att skapa just detta i mitt klassrum.

I fjärde kapitlet i skollagen finns sju paragrafer som beskriver inriktningen av det systematiska kvalitetsarbetet och hur det ska genomföras. Det står bland annat: ”Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen”. Detta gäller även på enhetsnivå. Sedan beskriver lagstiftaren att detta ska ske under medverkan av pedagoger, övrig personal, elever samt att vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

"På Råtorps skolor står vi för ett relationellt perspektiv där vi lägger stort fokus på att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla våra elever. Vi har stort fokus på att främst arbeta främjande och förebyggande när det gäller elevhälsoarbetet. Vi arbetar efter hypotesen: om du mår bra, lär du bra och då mår du bättre. Måendet kommer alltid före kunskapsinhämtningen. Vi ställer höga krav på oss själva och våra verksamheter när det gäller att äga ansvaret för att skapa tillitsfulla relationer med alla våra elever.

Våra tvåor...till hösten blir de treor och äldst på lågstadiet. Är det nu de ska börja gå hem tidigare, bli mer självständiga och kanske efter jul, när det börjar bli ljusare ute, helt sluta på fritids? Ofta blir det så, och visst är det vi strävar efter, att de blir självständiga men vi vill ju samtidigt ha kvar dem på fritids!

Tidigare under läsåret skrev jag om när vi rektorer på Väst åkte österut på studiebesök till Källbrinksskolan. Fokus för studiebesöket var att se hur de arbetat med att NPF-säkra sin verksamhet. Hur går det då med vårt arbete på hemmaplan? Har vi kommit någon vart när det gäller våra lärmiljöer? Jo, det tycker jag vi gjort. Vår specialpedagog har tillsammans med våra speciallärare genomfört SPSM:s studiepaket, som handlar om NPF, med alla pedagoger och resurspersoner.

Frustrationen är ofta stor. Känslorna kan svalla. Frågar, stör, förstör, berör, allt utifrån vilket perspektiv du väljer att ha. Tänk dig att ditt barn kommer hem från skolan och berättar att en kille i klassen (jo, det är oftast pojkar) slagit ditt barn. Det är dessutom inte första gången du hört detta. Du har känt till det här barnet lika länge som ditt barn gått i samma klass som den här pojken. Du har märkt det på gården på förskolan, på det där kalaset eller på den där uppvisningen. Du har pratat med andra föräldrarna på handbollen/fotbollen/ridningen/hockeyn.

– Det bästa enligt mig, en omskolad lärare med grunden som fritidspedagog.

De senaste åren har de muntliga nationella proven legat på höstterminen vilket ger ett ypperligt tillfälle att stärka eleverna i den muntliga förmågan samt göra dem trygga inför provmomenten. Redan i förskoleklass tränar våra elever på den muntliga förmågan i olika former. De berättar om sig själv, om sin familj och om böcker de lyssnat på. Detta arbete fortsätter genom hela lågstadiet och mellanstadiet där också muntliga redovisningar i olika ämnen tillkommer. Hur utmanar man då sexor som har tränat på den muntliga förmågan sedan förskoleklass? Jo, genom inspiration.

Vi fritidspedagoger har alla ett uppdrag att jobba utifrån våra styrdokument. Detta kan göras på olika vis och under olika förutsättningar. Jag har arbetat som fritidspedagog på olika skolor och ser en tydlig skillnad på hur man arbetar, hur samarbetet mellan lärare och fritidspedagog ser ut samt vilken status vi som fritidspedagog har. I min yrkesroll på Råtorpsskolan är mitt uppdrag tydligt, så tydligt det kan bli när man jobbar med människor. Tyngden ligger på vår verksamhet i fritidshemmet där vi utgår från våra styrdokument, som lägger grunden för de aktiviteter vi har.

Hade någon frågat mig för 5 år sen om jag kommer att skriva en bok, skulle jag ha trott att de skojade med mig. Idag vet jag bättre än så, för jag och min kollega Monika Lång har precis gett ut en bok, “Bokstavstema i förskoleklass.” En bok som vänder sig till andra kolleger i förskoleklass. Men även till kolleger i förskolan och på lågstadiet.

I vår arbetsplan har vi beslutat att fortsätta arbeta med att skapa tillgängliga lärmiljöer i våra verksamheter. Vi fick inspiration av våra förskolor, som i olika omgångar, genomfört ett studiepaket i SPSMs regi tillsammans med vår specialistorganisation. Studiepaketet vänder sig i första hand till oss som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i vårt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet.

Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För mig är det två meningar i Skollagen, som sammanfattar vad mitt arbete som rektor handlar om. Det finns inga tvetydigheter i dessa meningar. Inga bör eller borde. Det är en tydlig viljeriktning från lagstiftaren. Ordet ska signalerar att ansvaret ligger hos oss i skolan.

Förra veckan deltog jag på en konferens om särskilt begåvade barn, som arrangerades av ECHA. Det var Elisabet Mellroth, som samordnade denna resa. Från Karlstad deltog även två skolledarkollegor, skolutvecklare samt personal från den centrala elevhälsan i Karlstad. Under ett av symposiumen så presenterade Elisabet sina slutsatser utifrån den forskning hon bedrivit. 

I dag är det skolavslutning för eleverna i Karlstads kommun. Vi har precis genomfört två härliga avslutningar på våra två skolor. Det här läsåret har vi lagt stor kraft och energi på att arbeta med att skapa delaktighet och tillänglighet kring och i våra lärmiljöer. Jag känner själv att jag nästan börjar blir less på begreppet tillgängliga lärmiljöer (men bara nästan). Jag har känt mig som en papegoja som ständigt upprepar samma fras.

Vi har på olika sätt beskrivit vårt arbete med elevhälsa på Råtorp. Vi har lyft hur pedagoger gör rent praktiskt i grupperna och vi har berättat om hur vi arbetar strategiskt med tillgängliga lärmiljöer. Något som vi inte har pratat så mycket om är betyg och bedömning. Som rektor för en skola där våra äldsta elever går i åk 6 innebär betygen ett nytt inslag för våra elever. Betyg är en summativ bedömning som vi ska sätta enligt rådande lagstiftning. När väl betygen är satta så används den statistiken för att mäta måluppfyllelse hos våra elever.

Ett par gånger per läsår träffas personal från förskola, förskoleklass och fritidshem på Råtorp. Vid dessa tillfällen har vi erfarenhetsutbyten och diskussioner om övergång och samverkan. Vi har ett upplägg där förskolans pedagoger besöker sina "gamla" barn i förskoleklassen under höstterminen och skolans pedagoger från i förskoleklass och fritidshem besöker förskolans verksamhet under våren. Det är en rutin vi haft de senaste åren på Råtorp och upplägget är uppskattat av både pedagoger, förskolechefer och mig som rektor.

Som vi tidigare skrivit har vi haft stort fokus på att ALLA ÄR OLIKA, MEN LIKA BRA. Under våren i åk 4 valde vi även det som tema på vår storsamling. Storsamling på Råtorpsskolan betyder att varje årskurs ansvarar för en storsamling per läsår. Det innebär att man spelar teater, sjunger eller visar upp något inför hela skolan. Även personalen ansvarar för en storsamling, vilket brukar vara väldigt uppskattat.

En ofta återkommande punkt på dagordningen när elevhälsoteamet på Råtorp träffas är jakten på Främst. Den påminner oss om vårt uppdrag. I skollagens 2 kap 25 § står bl a följande att läsa: ”Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål”.

Råtorpsskolan tog år 2016 emot en grupp nyanlända elever, som framförallt kom från Syrien. Vi ställdes då inför en ny spännande utmaning att organisera undervisningen för att skapa goda förutsättningar för lärande. I läroplanen står det skrivet att undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) ska ”främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt ur elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper” (Lgr, 11). Vi började därför med att kartlägga elevernas bakgrund, både när det gäller den språkliga bakgrunden men även deras personliga.

När man arbetar inom skolan så är det lätt att alla synpunkter, kritik, förelägganden och det allmänna debattklimatet kan göra att man börjar misstro. Jag upplever att vi i skolan sällan ger vår bild av hur vi har det i vår vardag och när vi gör det så tar det alltid spjärn mot något som inte fungerat. Den mesta av rapporteringen av svensk skola handlar om en individ som upplever sig förfördelad av skolan. I slutet av artikeln eller inslaget så uttalar sig ansvarig kort med att vi inte kan uttala oss om enskilda fall. Den bilden ökar inte tilliten till skolan.

Igår hade vi besök från Moldavien. Det var en liten delegation som ville se hur vi arbetade i Sverige. En av kvinnorna skulle starta en skola i maj 2018 och var nyfiken på hur läroplan och kursplaner är uppbyggda och hur och när vi kartlägger. Hon var även intresserad av hur rekryteringsprocessen ser ut hos oss. Kort sagt, det var en bred diskussion om skola.

Fyra fritidspedagoger och biträdande skolledare från Råtorps skolor har under två dagar deltagit på Fritidsbiennalen i Norrköping. När vi nu lämnat Fritidshemsbiennalen är vi om möjligt, ännu mer stolta över att vara fritidspedagoger och över att vi har en pedagogisk ledare som lyfter och bekräftar vår kompetens.

I mitten av augusti deltog vi på The Mindset conference. Där fick vi lyssna på Carol Dwecks tankar kring Mindset. Nu har jag läst hennes bok Mindset- Du blir vad du tänker. Det är en bok jag varmt kan rekommendera. I boken så redogör Dweck för två olika mindset: fixed mindset och growth mindset.

Idag har vi studiedag på Råtorps skolor. Idag genomför vi workshops inom ramen av ett forskningsprojekt, STAMINA. Fokus på det första tillfället handlar om att definiera ett av skolans, enligt mig, mest omtvistade begrepp, TID. Projektet pratar om grön, gul och röd tid (se bilden ovan).

Under dagen har jag varit i Stockholm och föreläst tillsammans med Skolverket. Fokus låg på fritidshemmet och de nya skrivningar som gjorts rörande fritidshemmet. MItt fokus var elevhälsoarbetet för fritids och hur vi arbetar med detta på Råtorp. Jag har fått förmånen att delta även i Malmö och Jönköping. Det är en ny och annorlunda upplevelse. Samtidigt är det roligt att få prata om två av mina käpphästar: fritidshemmet och elevhälsoarbetet.

I dag har jag varit iväg till den kungliga huvudstaden tillsammans med nio av medarbetarna på Råtorps skolor. Vi deltog vid The Mindset Conference och fick ta del av Carol Dwecks forskning och James Nottinghams erfarenheter och tankar kring Growth Mindset. Det var en bra konferens med ett viktigt innehåll. Dweck menar att större fokus ska ligga på individers utvecklande av talang och att detta inte är något som man föds med utan det är något som är en produkt av träning över tid.

Mitt under sommarlovet kom en viktig nyhet från regeringen gällande elevhälsa. En utredning ska genomföras för kartlägga och analysera hur vi arbetar med elevhälsoarbetet ute i våra skolor. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven.

Jag vill börja med att vara den förste att erkänna: nej, jag har inte läst hela Skolkommisssionens slutbetänkande. Däremot har jag gjort ett försök att sätta mig in i den delen som handlar om elevhälsa. Jag gillar den bild som tagits fram för att sammanfatta kommissionens tankar om hur allt hänger ihop. Särskilt förtjust är jag i den vattenstämpel som ligger till grund för hela bilden: Elevens lärarande, utveckling och välbefinnande.

Sveriges kommuner och landsting har författat ett inspirationsmaterial med fokus på att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan. Jag gillar tilltalet i materialet och tonen slås an direkt i inledningen: "Att elever är olika är normen i skolan och det innebär att skolans lärmiljöer behöver vara inkluderande. Men vad betyder det? Hur når vi dit? Hur kan processen se ut och vilka är framgångsfaktorerna?"

Vad är det som påverkar hur ett barn lär sig? Är det arv eller miljö som spelar störst roll? I Torkel Klingbergs bok Hjärna, gener och jävlar anamma diskuterar han detta. Han anlägger dock ytterligare ett perspektiv. Han menar att det är i samspelet mellan gener och miljö som vi kan börja leta efter hur barn lär. Han skriver om tidsaspekten som en avgörande faktor. En del barn lär snabbare och en del barn tar längre tid på sig.

De nya skrivningarna för förskoleklassen kom ut den 1 juli 2016 och har snart funnits med i verksamheten ett helt läsår. De var ett välkommet styrmaterial för oss som arbetar i förskoleklass. Tidigare har vi år efter år fått ”skapa” vår egen läroplan och vad vi ska arbetar efter. Nu äntligen har vi något att luta oss mot och något som vi måste styras efter. Det gör ju arbetet lättare eller kanske svårare för en del av oss. Hur det än ser ut för dig så är det tydligt vad vi ska göra och vad vi ska ge eleverna under deras första år i skolans värld.

I dag har jag haft förmånen att delta vid ett av Skolverkets webbinarier. Webbinariet handlade om rektors pedagogiska ledarskap när det gäller de nya skrivningarna i Lgr 11 som rör förskoleklassen, fritidshemmet samt övergång och samverkan. Det var en ny och intressant erfarenhet. Det är dock svårt att begränsa sig när det finns en given tidsram på 15 minuter.

I tisdags träffades några rektorer på Skolområde Väst i Karlstads kommun för att diskutera hur vi ska arbeta vidare med våra fritidshem. Med oss på mötet hade vi en representant från våra fritidshem. Eller rättare sagt fritidspedagogerna hade med sig sin rektor in i mötet. Fritidspedagogerna hade inför mötet pratat med kollegorna i sina arbetslag för att ta reda på vilka behov som finns i verksamheterna. Vi gick laget runt och detta var som lyftes:

De flesta skolor runt om i Karlstad har fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt just nu. Det har även vi på Råtorp. Veronica har beskrivit hur hon arbetar med detta i vår Förberedelseklass i ett tidigare inlägg. Jag tänkte beskriva hur vi arbetar med detta på organisationsnivå på våra två skolor. Vi har valt att lägga stort fokus på likvärdigheten i detta års arbetsplan.

Redan i november började förberedelseklassen att arbeta med temat vinter. Målet är att utveckla elevernas språkliga förmåga, parallellt med utvecklandet av kunskap inom olika ämnesområden. Vi startade upp arbetet genom att skapa en bild om vad julen innebär. Arbetet introducerades genom att se en film om vinterns högtider. Innehållet i filmen, har vi sedan arbetat med på många olika vis, allt för att skapa en så stor förförståelse för ämnet som möjligt. En ut av våra fördjupningsområden var att läsa och följa en instruktion.

Skollagen är tydlig med vilka professioner som våra elever ska ha tillgång till när det gäller elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det står inget om att det ska finnas tillgång till rektor. Det nämns överhuvudtaget ingenting alls om rektor i skollagens skivning om elevhälsa. Har inte rektor en roll att spela i arbetet med elevhälsa? Jo, självklart har rektor det, men vi behöver bläddra i Lgr 11 för att få syn på denna roll.

I vårt förra blogginlägg berättade vi om våra tankar inför att ta emot nya 4:or, en del i det var vårt brev som vi skickade hem under sommarlovet. Alla elever fick en varsin pusselbit som de sedan hade med till skolan vid höstterminens start. Pusselbitarna symboliserar alla elever i åk 4 och att alla behövs för att få ihop helheten. Vi skapade mixade grupper med elever från båda klasserna där alla elever fick lägga en varsin pusselbit. Pusslet växte fram allt eftersom fler grupper lagt dit sina bitar.

Flykten och rädslan av ovissheten är påtaglig i många av mina första elevmöten. Många av oss har suttit i tv-soffan och följt nyheterna, där tragiska händelser från Atlanten och Balkan visas upp. De elever som går på Råtorpsskolan har upplevt detta och det är minnen som de kommer att bära med sig för alltid. Det är viktigt att barn med liknande erfarenheter får rätt stödinsatser i skolan.

I våras blev det klart att vi skulle ta emot två årskurs fyror till hösten, vi heter Sofia Tysklind Kling och Madeleine Norén.

Från att ha varit ämneslärare och undervisat i åk 4-6 fattade vi ett beslut om att enbart undervisa i åk 4. Vårt mål var att tidigt skapa en bra relation och trygghet för våra nya elever. Därför var vi redan tidigt på vårkanten ute i dåvarande klasserna för åk 3 och besökte eleverna.

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag tog med mig ett par frågeställningar med mig till Grekland. Det handlade om flyktingkrisen och hur de ordnar skola för nyanlända. 

Via Erasmus+ så har vi fått möjlighet att delta i en utbildning i Grekland. Totalt kommer vi åka tio personer från Råtorps skolor. Idag flyger första gänget iväg tillsammans med mig. Om en dryg månad åker andra gänget iväg tillsammans med specialpedagogen. Vår tanke är att elevhälsan och arbetslagen ska genomföra detta tillsammans. Vi ska delta i en kurs som heter The Effective School. Vår ambition är givetvis att lära nytt och att få bekräftelse, men viktigt är även att knyta kontakter med kollegor runt om i Europa.