Blogginlägg

Under dagen har jag varit i Stockholm och föreläst tillsammans med Skolverket. Fokus låg på fritidshemmet och de nya skrivningar som gjorts rörande fritidshemmet. MItt fokus var elevhälsoarbetet för fritids och hur vi arbetar med detta på Råtorp. Jag har fått förmånen att delta även i Malmö och Jönköping. Det är en ny och annorlunda upplevelse. Samtidigt är det roligt att få prata om två av mina käpphästar: fritidshemmet och elevhälsoarbetet.

I dag har jag varit iväg till den kungliga huvudstaden tillsammans med nio av medarbetarna på Råtorps skolor. Vi deltog vid The Mindset Conference och fick ta del av Carol Dwecks forskning och James Nottinghams erfarenheter och tankar kring Growth Mindset. Det var en bra konferens med ett viktigt innehåll. Dweck menar att större fokus ska ligga på individers utvecklande av talang och att detta inte är något som man föds med utan det är något som är en produkt av träning över tid.

Mitt under sommarlovet kom en viktig nyhet från regeringen gällande elevhälsa. En utredning ska genomföras för kartlägga och analysera hur vi arbetar med elevhälsoarbetet ute i våra skolor. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven.

Jag vill börja med att vara den förste att erkänna: nej, jag har inte läst hela Skolkommisssionens slutbetänkande. Däremot har jag gjort ett försök att sätta mig in i den delen som handlar om elevhälsa. Jag gillar den bild som tagits fram för att sammanfatta kommissionens tankar om hur allt hänger ihop. Särskilt förtjust är jag i den vattenstämpel som ligger till grund för hela bilden: Elevens lärarande, utveckling och välbefinnande.

Sveriges kommuner och landsting har författat ett inspirationsmaterial med fokus på att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan. Jag gillar tilltalet i materialet och tonen slås an direkt i inledningen: "Att elever är olika är normen i skolan och det innebär att skolans lärmiljöer behöver vara inkluderande. Men vad betyder det? Hur når vi dit? Hur kan processen se ut och vilka är framgångsfaktorerna?"

Vad är det som påverkar hur ett barn lär sig? Är det arv eller miljö som spelar störst roll? I Torkel Klingbergs bok Hjärna, gener och jävlar anamma diskuterar han detta. Han anlägger dock ytterligare ett perspektiv. Han menar att det är i samspelet mellan gener och miljö som vi kan börja leta efter hur barn lär. Han skriver om tidsaspekten som en avgörande faktor. En del barn lär snabbare och en del barn tar längre tid på sig.

De nya skrivningarna för förskoleklassen kom ut den 1 juli 2016 och har snart funnits med i verksamheten ett helt läsår. De var ett välkommet styrmaterial för oss som arbetar i förskoleklass. Tidigare har vi år efter år fått ”skapa” vår egen läroplan och vad vi ska arbetar efter. Nu äntligen har vi något att luta oss mot och något som vi måste styras efter. Det gör ju arbetet lättare eller kanske svårare för en del av oss. Hur det än ser ut för dig så är det tydligt vad vi ska göra och vad vi ska ge eleverna under deras första år i skolans värld.

I dag har jag haft förmånen att delta vid ett av Skolverkets webbinarier. Webbinariet handlade om rektors pedagogiska ledarskap när det gäller de nya skrivningarna i Lgr 11 som rör förskoleklassen, fritidshemmet samt övergång och samverkan. Det var en ny och intressant erfarenhet. Det är dock svårt att begränsa sig när det finns en given tidsram på 15 minuter.

I tisdags träffades några rektorer på Skolområde Väst i Karlstads kommun för att diskutera hur vi ska arbeta vidare med våra fritidshem. Med oss på mötet hade vi en representant från våra fritidshem. Eller rättare sagt fritidspedagogerna hade med sig sin rektor in i mötet. Fritidspedagogerna hade inför mötet pratat med kollegorna i sina arbetslag för att ta reda på vilka behov som finns i verksamheterna. Vi gick laget runt och detta var som lyftes:

De flesta skolor runt om i Karlstad har fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt just nu. Det har även vi på Råtorp. Veronica har beskrivit hur hon arbetar med detta i vår Förberedelseklass i ett tidigare inlägg. Jag tänkte beskriva hur vi arbetar med detta på organisationsnivå på våra två skolor. Vi har valt att lägga stort fokus på likvärdigheten i detta års arbetsplan.

Redan i november började förberedelseklassen att arbeta med temat vinter. Målet är att utveckla elevernas språkliga förmåga, parallellt med utvecklandet av kunskap inom olika ämnesområden. Vi startade upp arbetet genom att skapa en bild om vad julen innebär. Arbetet introducerades genom att se en film om vinterns högtider. Innehållet i filmen, har vi sedan arbetat med på många olika vis, allt för att skapa en så stor förförståelse för ämnet som möjligt. En ut av våra fördjupningsområden var att läsa och följa en instruktion.

Skollagen är tydlig med vilka professioner som våra elever ska ha tillgång till när det gäller elevhälsa. Det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det står inget om att det ska finnas tillgång till rektor. Det nämns överhuvudtaget ingenting alls om rektor i skollagens skivning om elevhälsa. Har inte rektor en roll att spela i arbetet med elevhälsa? Jo, självklart har rektor det, men vi behöver bläddra i Lgr 11 för att få syn på denna roll.

I vårt förra blogginlägg berättade vi om våra tankar inför att ta emot nya 4:or, en del i det var vårt brev som vi skickade hem under sommarlovet. Alla elever fick en varsin pusselbit som de sedan hade med till skolan vid höstterminens start. Pusselbitarna symboliserar alla elever i åk 4 och att alla behövs för att få ihop helheten. Vi skapade mixade grupper med elever från båda klasserna där alla elever fick lägga en varsin pusselbit. Pusslet växte fram allt eftersom fler grupper lagt dit sina bitar.

Flykten och rädslan av ovissheten är påtaglig i många av mina första elevmöten. Många av oss har suttit i tv-soffan och följt nyheterna, där tragiska händelser från Atlanten och Balkan visas upp. De elever som går på Råtorpsskolan har upplevt detta och det är minnen som de kommer att bära med sig för alltid. Det är viktigt att barn med liknande erfarenheter får rätt stödinsatser i skolan.

I våras blev det klart att vi skulle ta emot två årskurs fyror till hösten, vi heter Sofia Tysklind Kling och Madeleine Norén.

Från att ha varit ämneslärare och undervisat i åk 4-6 fattade vi ett beslut om att enbart undervisa i åk 4. Vårt mål var att tidigt skapa en bra relation och trygghet för våra nya elever. Därför var vi redan tidigt på vårkanten ute i dåvarande klasserna för åk 3 och besökte eleverna.

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag tog med mig ett par frågeställningar med mig till Grekland. Det handlade om flyktingkrisen och hur de ordnar skola för nyanlända. 

Via Erasmus+ så har vi fått möjlighet att delta i en utbildning i Grekland. Totalt kommer vi åka tio personer från Råtorps skolor. Idag flyger första gänget iväg tillsammans med mig. Om en dryg månad åker andra gänget iväg tillsammans med specialpedagogen. Vår tanke är att elevhälsan och arbetslagen ska genomföra detta tillsammans. Vi ska delta i en kurs som heter The Effective School. Vår ambition är givetvis att lära nytt och att få bekräftelse, men viktigt är även att knyta kontakter med kollegor runt om i Europa.