Blogginlägg

Snart är det tid att gå ner i varv och låta de där lite mer långsamma tankarna få utrymme! Sommaren är också en tid där vi hinner läsa de där böckerna som vi har längtat efter att öppna men inte haft tid med.

Skulle någon ändå få för sig att läsa något yrkesrelaterat och kort så rekommenderar jag följande länk :)

Desto längre jag har umgåtts med detta fenomen desto mer fascinerande tycks det bli. Många teoretiskt baserade artiklar har skrivits, studier i form av interventioner har gjorts, men få klassrum har studerats i den dagliga undervisningsinteraktionen. Där händer det spännande saker har jag sett! Återkopplingspraktik kan verkligen vara undervisningsinteraktion på sitt bästa:

När gymnasieskolans personal var på plats efter sommaren, hade jag en kort presentation om den lagändring gällande åtgärdsprogram och särskilt stöd, som trädde i kraft 1 juli. Det har länge talats om att minska lärares administrativa börda och lagändringen kan ses som ett steg i den riktningen. Lärares tid skall ha sitt huvudfokus på undervisningen och inte på dokumentation.

Hur vet jag att det jag gör i klassrummet fungerar?! Ja, jag kan ju alltid fråga.

Att ifrågasätta sin egen undervisning och undersöka om det jag gör verkligen är verkningsfullt och leder till elevernas kunskapsutveckling är utmanande och kan kanske kännas svårt. Kanske svårare än vad det egentligen är?

Som lärare är jag förmodligen inte ensam om att förundras över mängden mer eller mindre väl underbyggda politiska utspel om skolan den senaste tiden. Ofta saknas de verkliga proffsens, lärarnas och skolledarnas, röster i debatten.

För några dagar sen gällde det betyg i årskurs 4. Som lärare ingår i mitt uppdrag att sätta betyg. Min personliga uppfattning om betygens vara eller inte vara är då irrelevant. Men. Betyg är ett sorteringsinstrument. Min förhoppning är att politiker tänker igenom vilken form av sortering de eftersträvar med allt tidigare betyg.

Detta är en fråga som dyker upp – ständigt – och som är nyttig, för den kräver reflektion. Jag kan med hjälp av en rad bedömningsforskare hävda att återkoppling är själva kärnan i en bedömning som syftar i att främja lärandet och hjälpa eleven att komma närmare sitt mål. Anders Jönsson använder kartanalogin i sin illustration av lärande bedömning och säger att bedömningen handlar om att ta reda på var eleven befinner sig i förhållande till målet och att använda denna information för att hjälpa eleverna att komma fram till målet (Jönsson, 2012).

I en artikel om klassrumsbedömning (Ruiz-Primo & Li, 2013) tas betydelsen av att se återkoppling i ett vidare perspektiv. Ofta tänker vi oss språket som det talade eller skrivna, men här påminns vi om språket även som gester, blickar, användningar av olika redskap – det vi brukar kalla kroppspråk.

För en tid sedan deltog jag på en konferens där återkoppling var en av programpunkterna. Jag visade bland annat en filmsekvens från ridbanan. Jag har ofta fascinerats av ridlärare och deras elever. Hur den skickliga ridläraren hela tiden driver ekipaget framåt, i etapper, mot målet. Och ryttaren har inte heller bara sig själv att hantera utan ett paket mer eller mindre samarbetsvilliga hästkrafter.

Det är ju inte riktigt sant, att höstlovet inte finns, för det gör det ju för våra elever. De har ett välbehövligt höstlov den här veckan. Där emot jobbar de flesta lärarna åtminstone några dagar denna vecka; kompetensutvecklar ni er kanske? Det är ju härligt att få bli lite "påfylld".