picture-111-1383142313.jpg

Blogg

Tankar om återkoppling

Anna Öhman Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen…


Anna Öhman 

Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen kan vara. Återkoppling spelar en avgörande roll på gott och ont, det är detta jag vill utveckla i bloggen.

---

Tidigare bloggare i Återkopplingsbloggen:


Annelie Wiker

Jag är gymnasielärare i samhällskunskap, religion och svenska och utbildad genuspedagog. Jobbar just nu 20% i Kristinehamns kommun som genuspedagog och då främst med utbildning av personal inom skolförvaltningen i genus- och jämställdhetsfrågor. 80% av min arbetstid ägnar jag åt ämnesdidaktisk forskning vid CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, vid Karlstads universitet. Min forskning handlar om återkoppling i en formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur denna återkoppling kan utveckla lärandet. Jag intervjuar både lärare och elever i min studie och min förhoppning är att jag ska kunna bidra med viktig kunskap om hur elever uppfattar den återkoppling de får.


Susanne Liljedahl

Grundskollärare 1-7 i SO samt svenska och engelska. Undervisar för närvarande 20% i åk. 5-6 på Gärdesskolan i Eda kommun. Övriga 80% ägnar jag åt forskarskolan CSD-FL med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Karlstads universitet. I min forskning intresserar jag mig för lärares bedömning och återkoppling i historia på mellanstadiet. Återkoppling ses som ett betydelsefullt redskap i undervisningen. Jag undersöker lärares bedömningspraktik i historia och hur lärare använder återkopplingsredskapet i klassrummet.

Konsten att ta emot återkoppling

Inte sällan tänker man på återkoppling som riktad från lärare till elev, men den återkoppling vi som lärare får, vad gör vi med den?

Igår satt jag och läste en tankeväckande artikel av Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Stockholms universitet med kunskaper inom bedömningsfältet. En mening naglade sig fast: ”Vi kan aldrig säga om någon annan att den inte kan, vi kan bara säga att den inte visat en viss kunskap”. Hon illustrerar detta påstående med ett slående exempel där hon berättar hur hon gång på gång frågat en liten pojke hur gammal han var, utan att få något svar. När hon omformulerade sin fråga till hur många år han var, fick hon genast svaret 3 år och inte gammal. Hon kommenterar detta, att hon genom att ställa honom en obegriplig fråga, hade hindrat honom från att visa sin kunskap. Hur vi formulerar våra frågor och vad vi gör med den återkoppling vi får, är av betydelse för hur kunskap får framträda.

Hela artikeln rekommenderas varmt och finns i nummer 3 januari 2010 i tidskriften Forskning om undervisning och lärande.

/Anna

 

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg