picture-111-1383142313.jpg

Blogg

Tankar om återkoppling

Anna Öhman Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen…


Anna Öhman 

Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen kan vara. Återkoppling spelar en avgörande roll på gott och ont, det är detta jag vill utveckla i bloggen.

---

Tidigare bloggare i Återkopplingsbloggen:


Annelie Wiker

Jag är gymnasielärare i samhällskunskap, religion och svenska och utbildad genuspedagog. Jobbar just nu 20% i Kristinehamns kommun som genuspedagog och då främst med utbildning av personal inom skolförvaltningen i genus- och jämställdhetsfrågor. 80% av min arbetstid ägnar jag åt ämnesdidaktisk forskning vid CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, vid Karlstads universitet. Min forskning handlar om återkoppling i en formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur denna återkoppling kan utveckla lärandet. Jag intervjuar både lärare och elever i min studie och min förhoppning är att jag ska kunna bidra med viktig kunskap om hur elever uppfattar den återkoppling de får.


Susanne Liljedahl

Grundskollärare 1-7 i SO samt svenska och engelska. Undervisar för närvarande 20% i åk. 5-6 på Gärdesskolan i Eda kommun. Övriga 80% ägnar jag åt forskarskolan CSD-FL med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Karlstads universitet. I min forskning intresserar jag mig för lärares bedömning och återkoppling i historia på mellanstadiet. Återkoppling ses som ett betydelsefullt redskap i undervisningen. Jag undersöker lärares bedömningspraktik i historia och hur lärare använder återkopplingsredskapet i klassrummet.

Förkroppsligat kunnande

I en artikel om klassrumsbedömning (Ruiz-Primo & Li, 2013) tas betydelsen av att se återkoppling i ett vidare perspektiv. Ofta tänker vi oss språket som det talade eller skrivna, men här påminns vi om språket även som gester, blickar, användningar av olika redskap – det vi brukar kalla kroppspråk.

I den studie jag gör inom hantverksprogrammet, blir återkopplingens fysiska roll väldigt tydlig och jag tänker att det är en konkretisering som även andra program behöver. Här finns mycket av lära av yrkesutbildningen och dess lärare, en utmaning för det vi ofta tänker på som mer teoretiska ämnen.

Hur kan perception och tranparens öka för att eleverna ska få använda olika sinnen, inte bara den abstrakt kognitiva förmågan? För är det inte så att de fyra F-en i Carlgrens (2011) sammansatta kunskapsbegrepp (fakta, förståelse, förtrogenhet och färdigheter), inte riktigt kommer till användning?

                                                        /Anna

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg