picture-111-1383142313.jpg

Blogg

Tankar om återkoppling

Anna Öhman Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen…


Anna Öhman 

Gymnasielärare i franska och filosofi med vidareutbildning i specialpedagogik. Nu doktorand i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. Mitt intresse riktar sig mot klassrummet och den vardagliga bedömning som är en del av undervisningsinteraktionen. Jag slås av hur mångfacetterad kommunikationen kan vara. Återkoppling spelar en avgörande roll på gott och ont, det är detta jag vill utveckla i bloggen.

---

Tidigare bloggare i Återkopplingsbloggen:


Annelie Wiker

Jag är gymnasielärare i samhällskunskap, religion och svenska och utbildad genuspedagog. Jobbar just nu 20% i Kristinehamns kommun som genuspedagog och då främst med utbildning av personal inom skolförvaltningen i genus- och jämställdhetsfrågor. 80% av min arbetstid ägnar jag åt ämnesdidaktisk forskning vid CSD, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, vid Karlstads universitet. Min forskning handlar om återkoppling i en formativ bedömning i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och hur denna återkoppling kan utveckla lärandet. Jag intervjuar både lärare och elever i min studie och min förhoppning är att jag ska kunna bidra med viktig kunskap om hur elever uppfattar den återkoppling de får.


Susanne Liljedahl

Grundskollärare 1-7 i SO samt svenska och engelska. Undervisar för närvarande 20% i åk. 5-6 på Gärdesskolan i Eda kommun. Övriga 80% ägnar jag åt forskarskolan CSD-FL med inriktning mot de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik på Karlstads universitet. I min forskning intresserar jag mig för lärares bedömning och återkoppling i historia på mellanstadiet. Återkoppling ses som ett betydelsefullt redskap i undervisningen. Jag undersöker lärares bedömningspraktik i historia och hur lärare använder återkopplingsredskapet i klassrummet.

Återkopplingens förutsättningar…

Jag sitter och läser om förutsättningar för att återkoppling ska vara fruktsam och verkligen utveckla elevernas lärande i en artikel av Hattie & Gan (2011). Det finns ganska mycket forskning på återkopplingens effekter på lärandet och där viss återkoppling är bättre än annan. Men hur använder vi den här kunskapen så att återkopplingen verkligen gör skillnad i klassrummet? 

Återkopplingen levereras inte i ett vakum, utan hamnar i en kontext som ser olika ut för individ till individ; individer med olika förförståelse, som är på olika nivåer i sin lärprocess osv. Därför behöver fokus gå från hur hur återkoppling ges, till att ha fokus på hur den tas emot. I detta är interaktionen mellan lärare och elev mycket viktig och också den påverkan som kamrater och klassrumsklimatet har för att återkopplingen ska vara fruktsam för den enskilda individen. 

Frågan hur vi ska få återkopplingen att göra skillnad i klassrummet blir väldigt komplex och det finns inga snabba, lätta (rätta?) svar eller lösningar på hur vi ska göra. Samtidigt känns det hoppfullt när man trycker på relationen lärare-elev och interaktionen där emellan som en viktig prarameter för att återkopplingen ska bli fruktsam. Det där med att bygga relationer är vi lärare överlag bra på. Men det ställer också krav på oss lärare att lyssna på den återkoppling som vi får från eleverna, så att vi kan modifiera vår undervisning efter elevernas behov. Återkoppling handlar då om att ge och ta, i båda riktningarna. 

Trevlig helg!

Annelie

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg