SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika…
SOL i Värmland är ett av arton regionala nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare som drivs av NCS (nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling). SOL i Värmland samarbetar med CSL och RUC vid Karlstads universitet. Vi arbetar med olika kompetenshöjande insatser inom språk- läs- och skrivutveckling för språk-, läs- och skrivutvecklare och för lärare. Är du intresserad av verksamheten så tag kontakt med samordnare Anders Biörklund via mejl: anders.biorklund@karlstad.se
I det här blogginlägget fortsätter jag berätta om den 9 oktober när vi i SOL i Värmland genomförde en dag på Karlstads universitet om skolbibliotek. Här berättar jag mer om föreläsningarna med Monika Staub Halling och Maria Heimer.
Monika Staub Halling och Maria Heimer.
Föreläsning med Monika Staub Halling: Skolbibliotek i undervisningen – samarbete, organisation och struktur
Monika jobbar som 90 % skolbibliotekarie på lågstadiet idag, på Backaskolan i Lund som är en fyrparallellig kommunal F-3-skola med cirka 330 elever och ca 30 olika språk. Skolans rektor är Monikas chef och hon är anställd under Barn- och skolförvaltningen (BSF) med förskola och F-9. Monika har jobbat som skolbibliotekarie sedan 2004 och på olika stadier. Hon har även jobbat med nationellt och regionalt arbete, bland annat i Nationella skolbiblioteksgruppen.
Tillsammans med Maria Heimer har Monika skrivit Mot samma mål – skolbibliotek i undervisningen (Studentlitteratur, 2022)
Boktips: Skolbiblioteket som pedagogisk funktion gör skillnad (Cecilia Gärdén, 2017)
Avgörande för att lyckas med sitt arbete i skolbiblioteket:
Skolbibliotekariens status och funktion på skolan
Stöd hos skolledningen
Samarbete skolbibliotekarie – pedagoger
Gemensam kompetensutveckling
Elevers frekventa besök
Bibliotekspersonalens utbildning
Resurser
Organisationen, strukturen och kontaktytorna är av betydelse för hur man ska lyckas. Vilka arenor och mandat behöver man ha för att kunna jobba som skolbibliotekarie?
Monika har flexibel möblering. Verksamheten är viktigare än rummet. I anslutning till biblioteket finns ett sagorum. På ovanvåning finns bilderböcker och vuxenlitteratur. Alla klasser är schemalagda för att det inte ska vara frivilligt för någon, så inte det blir de ivrigaste som sedan kommer med massa förslag och idéer. Alla har sextio minuter bibliotekslektion varannan vecka, i klassrummen och i skolbiblioteket. Biblioteksstunden kanske börjar i klassrummet och sedan går man till biblioteket och lånar. Klassläraren följer med och deltar även i låneögonblicket. Läraren behöver repetera, fördjupa och tillämpa det som gjorts och sagts under bibliotekslektionen.
Hon har öppet även vid eftermiddagsfritids när eleverna slutat sin skoldag vid 14. Det är många grupper som hon träffar vid språkutvecklande aktiviteter tillsammans med pedagogerna i fritids. Biblioteket är inte drop in-öppet utan öppet enligt schema anpassat utifrån elevernas ålder. Däremot är det öppet för drop in på lunchrasten och på raster finns ett utebibliotek.
Därutöver tar det mycket tid att träffa lärare som behöver bolla med något, återlämning, insättning av böcker, köpa in böcker. Därtill kommer att det fysiska beståndet behöver hållas igång och gallras.
Möten och planering Hon deltar i arbetslagens möten en halvtimme. Det känna bra att kunna gå in där och sätta sig utan att någon höjer på ögonbrynen. Hon träffar även lärarna i årskurslag för att stämma av scheman. Dessutom deltar hon i andra möten externt i kommunen, med de andra skolbibliotekarierna. Hon har fått tid av skolledningen att sitta med varje arbetslag för att göra en grovplanering. När i planeringen ligger rymden? När ligger forntiden? Monika kan vara med i planeringsfasen och sedan är det pedagogerna som gör arbetet i klassrummet. Därefter gör man löpande korta avstämningar vid arbetslagsmöten på fredagar kl 8-9. Hon deltar också gärna i gemensam kompetensutveckling och i sakfrågegrupper (värdegrund, bibliotek, digitalisering). Hon har samarbeten med arbetslagssamordnare, förstelärare, skolledning, elevhälsoteam, specialpedagogerna
Skolbiblioteket i läroplanerna Rektor ansvarar för att…skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens (Lgr 22, kap 2.8 samt Gy11, kap 2.6). Läroplanens inledande kapitel om värdegrund, demokrati, egna och andras rättigheter, samtycke, hedersrelaterat våld
Normer – också ett kompensatoriskt uppdrag
Representation i mediebeståndet
Könsroller, stereotyper
Urval vid bokprat
Bredd i utgivningen
MIK (medie- och informationskunnighet)
Digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser
Ladda ner appen The Headlines Skapa en löpsedel med skolbibliotekstema
Samverkan på olika nivåer i skolans organisation, t ex
Lektionsplanering; gruppaktiviteter på fritidshemmet
Skolgemensamma evenemang, t ex Världsbokdagen, temaveckor
Skolbibliotek – folkbibliotek Skolbiblioteket har ett annat uppdrag
Nå samtliga elever (direkt – indirekt)
Olika funktioner: Vad behöver just våra elever och hur viktar vi?
Skolbiblioteksplan
Hur utvärderar vi?
Tid för gemensam planering
Strategiska grupper/möten
Rektors roll
Fler boktips: Himlen över Alaska av Kristin Hannah Folk som sår i snön av Tina Harnesk Tretton av Lisa Bjärbo En odödlig vänskap av Cecilia Lidbeck
Föreläsning med Maria Heimer: Läsa i alla ämnen
Maria Heimer har skrivit 35 böcker. Läsa för livet – Högläsning och läsning i F-6 och fritidshem läsa i alla ämnen – att utveckla elevers läsning i F-9 Leda läsfrämjande – Om barns och elevers läsning och hur den kan utvecklas Mot samma mål – skolbibliotek i undervisningen
Vi lever i en värld full av texter och har tillgång till enormt många tryckta och digitala texter. Ändå läser vi väldigt lite i skolan.
Så viktigt att vi i skolan är läsande förebilder – kan vara de enda läsande förebilder som ett barn har. Därför är det viktigt att vi berättar om vad vi läser och uppmuntrar till läsning. Vi behöver lyfta vikten av läsande förebilder.
Läsning i svensk skola minskar drastiskt Man läser lite i skolan idag. Man förstår inte riktigt läsningens betydelse och det saknas utrymme för läsning. Man läser inte för eleverna eftersom de inte tycker det är roligt att läsa.
Undersökningen PIRLS 2021 visade bland annat: 60 % av eleverna läser 30 minuter eller mindre per dag. 10 % läser sextio minuter eller mer. Elevers självförtroende i läsning har sjunkit. Var femte elev saknar tillräcklig läsförmåga.
Att bli en läsare – ett maratonlopp 1 timme/dag i 13,6 år 5 000 timmar 43 kilometer text för att bli den goda läsaren. Som ett maraton. Enligt Lundberg & Herrlin, 2014
Läsförmågan kommer inte bara av sig självt. Vi behöver träning! Ibland hör man: Mitt barn är inte så intresserat. Jag väntar och ser.
24 % av eleverna i årskurs 9 når inte upp till den basnivå för läsförståelse som anses vara grundläggande för fortsatt lärande. (Pisa 2022, presenterad hösten 2023)
EU:s åtta nyckelkompetenser * Läs- och skrivkunnighet är den första kompetensen. En förutsättning för att klara alla andra kompetenser. Utan språket kan vi inte fantisera, kompromissa, kommunicera, läsa och skriva, tänka.
Läs- och skrivkunnighet
Kunskaper i att läsa och skriva
God förståelse av skriftlig information
Kunna kommunicera i både tal och skrift
Anpassa sin kommunikation till de krav som situationen ställer.
Kunna använda olika källor.
Söka och kritiskt granska information
Mot samma mål: skolbiblioteket ska inte vara en egen del utan den ska vara integrerad med gemensamma mål att sträva mot.
Läsning: Om eleverna inte fått uppleva vad läsning är, om ingen visat dem vägen in i böckerna. Ur Din tid kommer(Carl-Johan Vallgren, 2024)
Vi behöver skapa en Läsande kultur – alla barn och elever identifierar sig som läsare
Man hör ibland vuxna som säger: ”Jag är ingen läsare”. Då är man ingen läsande förebild.
Novelix.se Fantasi av Mårten Melin – Allra käraste syster av Astrid Lindgren
Inventera/kartlägga – Skolverkets enkät Hur ser våra barns och elevers läsvanor och läsintresse ut?
Läsande förebilder Alla hemma kan inte vara läsande förebilder men det kan vara andra i barns närhet som är läsande förebilder. Vad innebär det att vara en läsande förebild? Vad krävs det av mig?
Vilken syn på läsning har… – vi? – barnen/eleverna? Hur påverkar det vår undervisning?
Kulturkanon – tom politisk gest eller viktig hjälp i skolan?
Roald Dahls böcker ändras – kontroversiella ord tas bort. Nu försvinner ord som ”fet” och ”hagga” från klassikerna.
Svensk barnboksklassiker på listan över förbjudna böcker.
Krävs olika förmågor att läsa på skärm respektive papper
Forskaren Maria Larsson: Elever måste lästränas hela sin skolgång
Blir aldrig ”klara” med sin läsutveckling, de behöver stöd genom hela skolgången.
Måste gå från att lära sig läsa till att läsa för att lära sig.
Många saknar läsuthållighet
Läsning i alla ämnen
Ämnestexter är unika – går inte att överföra från svenskämnet till ett annat ämne
Texters uppbyggnad
Ordförståelse
Omfattande och uppdaterat läsmaterial
Signalerar läsningens betydelse
Fokuserar på ett medvetet innehåll – ser inte bara läsning som en färdighet – Vad ska vi göra innan vi läser, medan vi läser och när vi läst klart texten?
Knyter an till elevernas erfarenheter och intressen men vidgar samtidigt deras intressen
Val av texter
Vilka texter väljer vi?
Varför väljer vi just dem?
Läser vi högt?
Läser vi samtidigt som eleverna? Vad läser vi i så fall?
Läsning =
Avkodning x
Språkförståelse
Läsflyt
Fonologisk medvetenhet
Ordförråd
Innehållsförståelse
Bokstavskunskap
Språkstruktur
Utvecklad läsförståelse
Alfabetisk avkodning
Hörförståelse
Automatiserad avkodning
Elevernas erfarenheter Läskultur
The Simple View of Reading
Bokstavskunskap Boktips: Djurparkslistan av Björn Bergenholtz
Tematiskt projekt – Hur blir en bok till? Kapitel iNyckelkompetenser i förskolan – Tio demokratiska undervisningsexempelav Maria Heimer och Ann S Pihlgren
Positiv läskultur – direkta metoder
Bokprat (visa hur texten ser ut, formgivningen – Resultat: Vi fick inga läsundvikare)
Textsamtal i grupp (elever uttrycker att de får samtala för lite om det de läser)
Gestaltande arbete (dramatisera, skapa)
Bokcirkel eller bokklubb
Högläsning
Författarbesök
Spontana samtal om läsning
(Hultgren & Johansson, 2021)
Svenska Akademiens ordlista över svenska språket Ordlistan innehåller 130 000 ord, vi använder 26 000 i vardagsspråket, 20 %.
Högläsning
Skapar en läsande gemenskap
I högläsningen lägger vi grunden för hörförståelse som gynnar läsförståelse.
Gäller att vi gör högläsningen på ett medvetet sätt.
Högläsning till, för eller med? Vi behöver vara läsande förebilder.
Högläsning till – inspelad röst, har ingen effekt på språkutvecklingen.
Högläsning för – när man inte planerar läsningen. Tar en bok i farten. Gynnar inte språkutvecklingen. När man inte har funderat på läsningen i förväg.
Högläsning med – gynnsam för elevernas språkutveckling. Har ett tydligt syfte och mål med texten, jobbar med ord och förståelse.
Läsa författarens text – man får lägga till ord, synonymer. Man får däremot inte ta bort ord för då berövar man eleverna möjligheter att lära sig ordet. Fem kriterier för framgångsrik högläsning (Barbro Westlund, 2017)
Planering i förväg och tydligt syfte
Elevernas intresse men vidgar samtidigt deras intressesfär
Svåra ord (nya ord) – alla ord är svåra innan vi lärt oss dem.
Inlevelse
Testsamtal
Genom bilderboken kommer orden i kroppen (Hvit Lindstrand & Schmidt)
Boktips: Molnbullar av Baek Heena Det här handlar om intensiv dialogisk, upplevelsebaserad högläsning där orden i boken blir elevernas egna.”
Näringskedjor boktips, bilderbok Boktips: Alla äter alla
Strategier för att förstå ett nytt ord Har författaren förklarat ordets betydelse i den omgivande texten? Klarnar ordets betydelse om jag läser om texten? Kan ordets olika delar ge mig info om vad ordet betyder` Finn det några illustrationer som kan hjälpa mig att förstå vad ordet betyder? Vad står det i en ordbok att ordet betyder?
Kooperativt lärande, fråga, fråga, byt! Lika många ord som antal elever. Alla får var sitt ord. Läser ord för varandra. Beskrivningen av ordet på baksidan. Alla elever är delaktiga.
VÖL-schema V-Vet Ö – Önskar veta L- lärt mig Aktivera bakgrundskunskaper Sammanfatta texten – och vad man har lärt sig
Frågetyper Faktafrågor – Vad händer? Vilka är personerna? Vad betyder ordet/begreppet? (Nu har vi hört flera förslag, så här är det…)
Analysfrågor
Varför tror du…?
Har du några bevis?
Hur kan vi ta reda på …?
Värderingsfrågor
Vad skulle du vilja säga till …?
Håller du med om…?
Om det var du, vad skulle du då göra?
Metakognitiva frågor
Vad tänkte du i början?
Vad tänker du nu?
Hur har dina tankar förändrats?
Behöver du ställa någon fråga?
Ställföreträdande tänkare – svara på våra frågor
Boktips: Berit vill inte av Annica Hedin & Per Gustavsson Berits cykel av Annica Hedin & Per Gustavsson Den sista vägen av Rachel Korn (Novellix)
Se gärna Samtalskartan (i Heimer & Pihlgren, 2023)
