En eftermiddag med fokus på skolbibliotek del 1

Den 9 oktober genomförde vi i SOL i Värmland en dag på Karlstads universitet om skolbibliotek. Att lära sig läsa och utvecklas till läsare är en demokratisk rättighet. I det här arbetet, inte minst i det kompensatoriska uppdraget, kan ett välfungerande skolbibliotek spela en viktig roll. Som en integrerad del av undervisningen på skolan kan en skolbibliotekarie fungera som ett värdefullt komplement. Men hur kommer man dit?

Vi bjöd in två föreläsare som berättade mer om detta, Maria Heimer och Monika Staub Halling. I det här inlägget berättar jag lite om ett boksamtal med Maria Heimer utifrån hennes bok ”Leda läsfrämjande” och information kring konferensen Forum lärande 2025. Håll utkik efter nästa blogginlägg som kommer handla mer om Maria och Monikas föreläsningar!

Boksamtal med Maria Heimer utifrån Leda Läsfrämjande                    

Maria Heimer har jobbat som språk-, läs- och skrivutvecklare i Staffanstorps kommun i Skåne, men även som skolbibliotekssamordnare och skolbiblioteksutvecklare. I grunden är hon gymnasielärare i svenska och tyska men har främst kommit att jobba på högstadiet som lärare. Senare vidareutbildade hon sig till skolbibliotekarie. Idag är hon författare och föreläsare, handledare och utvecklare. Just nu ansvarar hon tillsammans med Ann Pihlgren för ett utvecklingsprojekt på tre år i Ljusdals kommun, där de jobbar övergripande och utvecklar förskolorna i Ljusdal. Bland annat har de gjort en utförlig enkät om högläsning i förskolan. 

Maria har tidigare bland annat skrivit boken Läsa i alla ämnen som är en bok för arbetslaget. Att det blev Maria som skrev boken Leda Läsfrämjande kommer sig av att hennes förläggare Susanne hade lyssnat på Skolinspektionens granskning om det läsfrämjande arbetet. När Maria träffade Susanne på bokmässan för två år sedan berättade Susanne att hon fått en bokidé om att leda läsfrämjande. Maria hörde då sig själv svara:  ”Jag skriver den!”. Det framgick sen att Susanne berättat om idén för Maria för hon ville att hon skulle skriva den. När Maria skrev Läsa i alla ämnen utgick hon från Skolinspektionens granskning. 

Maria planerar också att skriva en tredje bok – om läsmotivation, om att coacha, lotsa och utgå från elevernas intressen. Hon skulle gärna läsa skönlitteratur text i åk 6. Lena pratade om strukturerade förberedda textsamtal. Hur mycket läser personalen på skolorna? Och föräldrarna? Vi behöver tänka på vårt kompensatoriska uppdrag, det är så många hem där man inte läser. Dessutom många barn som kommer från ett annat land och som inte klarar hänga med i undervisningen fullt ut. I Lerums kommun har man en kommunal bokcirkel.

Förskolan lägger grunden

Maria brukar fråga på förskolor dit hon kommer: Blir alla barn lästa med? Hon får aldrig svaret JA. De barn som är intresserade av läsning blir lästa för. Maria får höra: ”Vi får göra det barnen vill”. Man behöver även läsa för barn som inte vill. Alla barn ska ges förutsättningar till att utveckla sitt språk. 

Man behöver fundera på vilken högläsning det är som ger förutsättningar för språkutveckling. Det bästa kanske inte är att läsa före eller efter lunchen när barnens energi är låg. Eller enbart under mellanmålet. 

Maria samarbetar med PolyGlutt. Även dessa funktioner behöver användas på ett medvetet sätt. Den inspelade rösten har ingen effekt på barnens språkutveckling. Det behövs en helhet för att det ska bli riktigt bra. Det finns många förskolor som jobbar medvetet och vi har läsande familjer, men i skolan finns kanske inget skolbibliotek och inga skolbibliotekarier.  Redan från mödravården och skolhälsovården behöver man börja jobba med läsningens betydelse. 

Maria har gått med vårdnadshavare till biblioteket om den kanske haft skräck för biblioteket, genom dyslexi eller liknande. 

Läsa med intonation, kanske viska. Inte ha för stor grupp vid läsningen. Även när man lyssnar på talböcker, ljudböcker behöver man strategier. Bara för att man får lyssna så löser man inte hela utmaningen med läsningen. Man måste förstå sammanhanget, orden man läser. 

Det finns många barn som inte kommer i gång i sin bok och byter böcker. Maria har hållit bokprat och då samarbetat med lärarna. – Var är eleverna i sin läsutveckling? Hon har visat eleverna böckerna och sagt: -Så här ser radavståndet ut. Så här ser formgivningen ut. Efter det läste eleverna ut sina böcker och fick en uppfattning om vad böckerna handlade om. 

Elever lämnas för mycket ensamma i sin läsning. Lärare behöver förbereda läsningen i alla ämnen. Man behöver öppna upp texterna, paketera upp – vad kommer det handla om? Vad vet vi sedan tidigare? Många elever säger att de inte hinner ge eleverna strategier. Vuxna sammanfattar därför för att underlätta för dem – Hur ska de då utveckla sin läsförmåga? 

Innehållsstressen känner många, vad är det för innehåll vi har? Man väljer bort något för att lägga till något. Mycket handlar om att lyssna på texter när man läser en frukt, då har vi gjort det och kan checka av det. Man kan behålla det men det behöver utökas med annan läsning. 

Maria pratade med förskoleklassens lärare och bad att få läsa med dem. Så hade man högläsning varje vecka med sexåringarna, som lyssnade med tindrande ögon. Där ser man vikten av att få vara en del av en läsande gemenskap. 

Just nu skriver Maria en bok med Ann Pihlgren och hennes dotter Malin som är kyrkoherde om andliga, existentiella och filosofiska livsfrågor, t ex om döden. 

Boktips från Maria: 

• Lasses pappa är en tjuv
  Barn som har någon förälder som är eller har varit i fängelse får en scen att prata om det som man själv befinner sig i. En bok som man kan använda när man känner till att det finns en problematik i en grupp för att få barn att känna att man inte är ensam. Litteraturen kan öppna dörrar till välmående. 
• Sjutusen steg av Bo R Holmberg                 
  Barn med skilda föräldrar så man får känna att ”den här boken är om mig” 
• Den blå traktorn av Joar Tiberg
  Bilderbok om barn som upplever skilsmässa. 
• Viggo och mammalivet av Lisa Bjärbo 
  Barn med skilda föräldrar
• Följa John av Elisabeth Lannergård
• Love you forever av Robert Munsch

Maria har under året grottat ner sig i Östergötlands skolbiblioteksverksamheter. Hon har gjort enkäter till skolbibliotekarier, intervjuat folkbibliotekschefer, skolbibliotekssamordnare, rektorer. En skolbibliotekarie är bara en början. Först måste man ha en plan för vad man ska använda. Hur skapar vi strukturer för att skolbibliotekarier ska kunna verka likvärdigt. Vad ska skolbibliotekarien göra på sin %. 

Om du gör detta för mig så gör jag det här för dig ska man säga till rektorn. Det behövs en rektor som lyssnar in. Som skolbibliotekarie behöver man lite vassa armbågar men också en rektor som lyssnar. Det administrativa tar så mycket tid. Hon fick en assistent och då kunde Maria vara ute i klass. MIK (medie- och informationskunnighet) tappar de flesta i skolbiblioteksuppdraget. 

Lärare har fått i uppdrag att göra läsvaneundersökning, vilket gjorts vid utvecklingssamtal. Andra har haft samtal i grupp, andra har haft Googleformulär. Hur ska man utifrån svaren gå vidare? 

Vara kommun 

Ett minst fyraårigt kommunövergripande projekt, ett läsmaraton som löper över fyra år. Alla lärare i alla ämnen jobbar med boken Läsa i alla ämnen ute på skolorna. Vid en föreläsning fanns en soffa med massa böcker – i den soffan satt skolchefen och utvecklingsledarna och läste när all personal kom in. Skolchefen och verksamhetsledarna satt ute bland personalen och lyssnade in hur de diskuterade i grupper och efter det konstaterade skolchefen: – ”Nu måste vi stötta högstadielärarna”. De jobbar utifrån behov i arbetslagen: Några jobbar med fokus strategier, andra jobbar med fokus högläsning o s v. 

På Sandbackaskolan i Kungälv jobbar man med smågrupper med läs- och skrivstrategier i ett projekt och vid de nationella proven såg man att resultaten hade höjts. 

På Maria Heimers instagramkonto Boksloken ger hon ett boktips om dagen. 

Vi får komma ihåg statsbidragen så att kommunerna köper in böcker till skolorna. Inför 2024 beslutade regeringen att inrätta ett nytt statsbidrag för inköp av skön- och facklitteratur. Skolverket har beslutat hur mycket varje huvudman kan begära ut. Totalt har förskolor och skolor möjlighet att få 176 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 1,2 miljoner nya böcker.

Hur tänker man kring det man läser? Det gäller att sprida glädje över litteraturen så läsarna får njuta av att det är kul. I det långa loppet måste man ha en strategi för hur man ska jobba från förskola upp till gymnasiet. Viktigt att rektorerna i gymnasiet har nätverk med rektorerna i grundskolan. 

Besök av Anna Hidén, RUC  – Forum lärande                    

Anna Hidén från Regionalt utvecklingscentrum berättade om konferensen Forum lärande 2025.

I juni 2023 arrangerade man två dagar kring framtidens lärande då man bjöd in pedagoger och förskollärare för erfarenhetsutbyte för alla som jobbar med barn från förskolan – gymnasiet, även elevhälsan och SYV. 

18 juni 2025 ger lärarutbildningen och Karlstads kommun en liknande dag – Forum lärande 2025. Det kommer vara en mötesplats för forskning och praktik, där det ska ges modeller för undervisning.  Man kommer ha brainstorm för att ringa in olika undervisningsnära teman som skolan och förskolan i samhällsutvecklingen, Skolbibliotek, Läs- och skriv och Professionen – nya professionsprogrammet för lärare. Det kommer att vara 45-minuterspass med seminarier, workshop, dialogmöte, panelsamtal (med forskare och deltagare från praktiken). Man kommer att ha förinspelade filmer från olika teman. Några panelsamtal som uppstart och däremellan olika pass. Info har gått ut till skolchefer. Info kommer att gå ut på Pedagog Värmland. Efteråt kommer det att vara After Work på CCC. 

Niklas Lindstrand

Språk-, läs- och skrivutvecklare

Åmåls kommun