I juni, när alla elever påbörjat sitt sommarlov samlades samtlig personal i Åmåls kommunala grundskola från förskoleklass till år 9 till en lärstämma. Varje deltagare fick, förutom att delta i de gemensamma samlingarna som inledde och avslutade dagen och i inspirationsföreläsningen välja tre seminarier/workshops och två teachmeets att delta i.
Syftet med lärstämman var att leda till utveckling av ny kunskap och ett ökat lärande för barn och elever inom kultur- och utbildningsförvaltningen i Åmåls kommun. Målet var att organisera ett kollegialt lärande- och erfarenhetsutbyte genom att lära av egna och varandras erfarenheter, ta tillvara befintlig kunskap samt delge lärande exempel från den egna verksamheten utifrån forskning och beprövad erfarenhet, som en skola på vetenskaplig grund.
Stämman inleddes med att dåvarande verksamhetschefen för grundskolan i Åmål, Daniel Nordström samlade all personal i grundskolan för en inledning med rubriken ”Läsåret 22/23, hur blev det?”. Det gjordes en sammanfattning i korthet av läsåret som gått som ett pedagogiskt bokslut för innevarande år och avstamp inför kommande läsår. Man gjorde en kort tillbakablick 2015 – 2022, såg på måluppfyllelsen 2022/2023, gjorde en analys på verksamhetsnivå, tittade på omdömen/betyg åk 1-9 och även på resultaten per skolenhet.
Därefter gick man till workshops/seminarier som valbara pass ledda av medarbetare från verksamheten för att synliggöra och sprida lärande exempel.
De valbara seminarier /workshops som man kunde välja mellan var:
– Aktuell forskning inom läs- och språkutveckling i grundskolan.
– Språkutveckling i Microsoft 365.
– TMO – traumamedveten omsorg
– Lego spikes
– Äventyrspedagogik
– Läsförståelse – svårigheter och undervisning
– Läsning av skönlitterära klassiker med koppling till epokstudier och litteraturhistoria
– Suicidprevention
– Lektionsdesign
– Smartboard i undervisningen
– Lektionsobservationer
– Att starta en lektion och skapa trygghet, trivsel och studiero
– Intresseväckande experiment i NO
– Svenska som andraspråk
– Translanguaging
En del av stämman utgjordes av så kallade teachmeets, det vill säga ett pedagogiskt café med valbara samtalsområden som leddes av en samtalsledare under trevliga former med fika och rundabords-samtal. Samtalsledaren inledde med fem minuters presentation om temat och sedan var det fri dialog/reflektion runt bordet och samtalsledaren förde minnesanteckningar.
Det blev 28 olika samtalsområden A – Ö med var sin samtalsledare och med underfrågor:
Skolan och omvärlden i klassrummet.
– Hur arbetar vi för att motivera elever i skolan och rusta dem för framtida studie- och yrkesval?
– Vad kan vi göra för att öka elevernas motivation för skolan genom samverkan med omvärlden?
– Hur får eleverna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden?
Kollegialt lärande
– Hur kan vi förverkliga uppdraget att utveckla en undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
– Vad innebär kollegialt lärande och varför är det viktigt att arbeta tillsammans?
– Hur kan det se ut idag och hur vill vi arbeta med ett kollegialt lärande och erfarenhetsutbyten?
Positiva rastaktiviteter
– Hur organiseras rastaktiviteter som skapar goda relationer, trygghet och trivsel?
– Vilka möjligheter till lek och rörelse finns på rasterna idag på skolan? Tar eleverna del av dessa möjligheter?
– Vad kan skolan göra för att utöka utbudet av vuxenledda rastaktiviteter av olika slag?
Digitalisering
– Hur tror vi att samhällets digitalisering påverkar skolan, våra barn och elever?
– Vad ser vi för utmaningar och möjligheter kring skolans digitalisering?
– Hur kan vi omsätta digitaliseringen i praktiken och stärka den digitala kompetensen?
Möta elever i behov av särskilt stöd
– Vad är särskilt stöd och när ska en utredning om särskilt stöd göras för en elev?
– Måste en elev ha en diagnos för att få extra anpassningar eller särskilt stöd inom skolan?
– Vilken roll har skolan i arbetet med att uppmärksamma stödbehov och genomföra utredningar om särskilt stöd?
Skola och hem i samverkan
– Hur möjliggör skolan dialog, delaktighet och att vårdnadshavarna får information i frågor som rör elevens skolgång?
– Vad har skolan för strategi i mötet med alla vårdnadshavare och i dialogen med hemmet?
– Hur använder skolan vårdnadshavarna som en resurs för att stötta elevernas lärande?
Engagerande undervisning
– Hur får vi eleverna att pröva olika arbetssätt och arbetsformer i undervisningen utifrån deras behov?
– Vad gör vi för att förbereda eleverna för en ökad delaktighet och medansvar om rättigheter och skyldigheter?
– Vad gör vi för att ge eleverna reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll?
Elevdelaktighet-/inflytande
– Hur kan skolan öka elevens egen ansträngning och delaktighet att ta ansvar för sitt lärande?
– Vad gör skolan för att successivt få eleven att ta ett allt större inflytande av det inre arbetet i skolan?
– Hur främjar vi elevernas kunskap om demokratins principer och att arbeta i demokratiska former?
Läs- och skrivutveckling i grundskolan
– Hur arbetar vi för att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling i alla ämnen och alla årskurser?
– Vilket stöd behöver vi för att utveckla våra barns och elevers språk-, läs och skrivutvecklingsförmåga?
– Hur kan språk-, läs- och skrivutvecklingen utgöra en resurs för ökad likvärdighet och kvalitet i undervisningen?
Strukturer för trygghet, trivsel och studiero
– Hur kan skolan ansvara för att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet, trivsel och studiero?
– Vad gör skolan för att eleverna ska utveckla goda kamratrelationer samt känna trygghet och trivsel utanför klassrummet?
– Hur tar hela skolan ansvar för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling?
Strukturerade resultatuppföljningar
– Hur arbetar skolan strukturerat med uppföljning för att höja måluppfyllelsen för alla elever i alla ämnen?
– Vad innebär det att lärarna utvärderar resultaten av sin undervisning löpande tillsammans med skolledningen?
– Hur fungerar arbetet med att utveckla undervisningen i faserna ”var är vi?”, ”vart ska vi?”, ”hur gör vi?”, ”hur blev det?”
Specialpedagogens roll i klassrummet
– Hur kan skolan arbeta med specialpedagogiska metoder, arbetssätt och förhållningssätt tillsammans?
– Vad kan specialpedagogen bidra med i lärares lärande för att utgöra ett stöd i ordinarie undervisningen?
– Hur kan specialpedagogen verka för att ge alla elever rätt att lära utifrån sina förutsättningar för att nå målen?
Nationella provens betydelse
– Hur gör skolan när resultatet från nationella proven skiljer sig från övriga bedömningsunderlag och betyg?
– Hur kan skolan skapa goda förutsättningar för en likvärdig och rättvis bedömning av nationella proven?
– Vilken vikt lägger vi på bedömningen av nationella proven i förhållande till övrigt bedömnings- / betygsunderlag?
Övergång och samverkan
– Vad kan skolan göra för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression för elevernas undervisning?
– Hur kan skolan samverka för att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar?
– Hur kan vi öka samverkan kring övergångar inom och mellan skolor och skolformer i grundskolan?
Skolan och omvärlden
– Hur ger skolan eleverna inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv?
– Vad kan vi göra i skolan för att bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning?
– Hur kan vi verka för att utveckla kontakter med kultur-, arbets- och föreningsliv utanför skolan?
Bedömning och betyg
– Hur kan skolan utveckla elevernas förmåga att själva bedöma sina egna och andras resultat?
– Vad gör skolan för att fortlöpande informera vårdnadshavare om studieresultat och utvecklingsbehov?
– Vilken dokumentation görs vid bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna?
Smartboards i undervisningen
– Hur används SMART-board i undervisningen och varför ska vi använda dessa i skolan?
– Hur kan SMART-board användas som ett pedagogiskt redskap i undervisningen?
– Vad bidrar interaktiva tavlor med för mervärde i undervisningen för elevernas utveckling och lärande?
Extra anpassningar i klassrummet
– Vad är extra anpassningar och när har en elev rätt till extra anpassningar?
– Vilka olika exempel finns det på extra anpassningar på individ-, grupp och organisationsnivå?
– Hur kan en elevs behov av extra anpassningar uppmärksammas och hur ska dessa dokumenteras?
Ledarskap i klassrummet
– Vilket ledarskap i klassrummet skapar förutsättningar för undervisning, lärande och utveckling?
– Vad tycker elever skiljer en bra lärare från en mindre bra? Var innebär det egentligen att vara ledare?
– Vad innebär det att leda undervisning och att lärare ska kunna hantera vanligt förekommande utmaningar?
Aktivt medarbetarskap
-Vad är ett bra medarbetarskap och vad kan göras för att förbättra medarbetarskapet?
-Vad innebär ett aktivt medarbetarskap för en verksamhet och vad kan det bidra till i skolan?
– Vad är motsatsen till ett aktivt medarbetarskap och hur kan skolan tillsammans ta ansvar som medarbetare?
Ämnesövergripande arbete
– Hur arbetar man i skolan med ämnesspecifik undervisning för att göra mer naturliga ämnesöver-gripande kopplingar för eleverna?
-Hur kan skolan få eleverna att göra egna ämnesövergripande kopplingar inom och mellan olika kurser i skolan?
– Hur samordnar skolan olika ämnesområden så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden?
Sexualitet, samtycke och relationer i Lgr 22
– Hur har skolan arbetat med förändringarna i läroplanen om sexualitet, samtycke och relationer med våra elever?
– Hur kan jämställdhet, könsmönster, sexualitet och relationer integreras i undervisningen?
– Hur gör skolan för att sexualitet, samtycke och relationer ska integreras i så många ämnen som möjligt?
Förändringar i läroplaner och kursplaner
– Vad har förändringarna från 2022 med nya läroplaner och kursplaner inneburit i praktiken?
– Hur upplever skolan som sätter betyg de förändringar som införts kring nya bestämmelser för betygssättning?
– Har skolan genomfört de praktiska förändringar som de ändrade styrdokumenten kräver?
Lektionsobservationer i grundskolan
– Vilka syften kan vi ha för att göra lektionsobservationer och observera varandras undervisning?
– Vad har skolan för positiva och negativa erfarenheter av att göra lektionsobservationer?
– Hur har arbetet med lektionsobservationer uppfattats av kollegor och vilka effekter kan skolan se?
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
– Hur kan skolan arbeta språk- och kunskapsutvecklande och anpassa till olika stadier, ämnen, uppgifter och elever?
– Hur kan skolspråket anpassas till det språk som eleverna använder sig av i vardagen?
– Hur sätter man fokus på att språklig stöttning i alla ämnen gynnar språkutveckling förutom elevernas ämneskunskaper?
Fritidshemmets kompensatoriska uppdrag
– Hur kan skolan ta vara på fritidshemmets möjligheter att stimulera elevernas lärande och utveckling?
– Vad är fritidshemmets kompletterande och kompensatoriska uppdrag?
– Hur kan skolan utveckla lekens betydelse, språkutveckling, estetiska uttrycksformer och tillgängligt lärande i fritidshemmet?
Utvecklingssamtalet
– Hur använder skolan utvecklingssamtalet för att främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling?
– Vem ansvarar för genomförandet av utvecklingssamtalet och vad handlar samtalet om?
– Hur förbereder skolan, lärare, vårdnadshavare och elever sig inför utvecklingssamtalet?
En inspirationsföreläsning höll författaren Micke Gunnarsson som pratade om hur lätt det är att fokusera på vad som behöver utvecklas i skolan och att kritiken utifrån ofta är ganska orättvis. Utifrån devisen ”Ja må vi leva!” pekade han på allt som funkar, vardagsmagin i skolan, våra möten med eleverna, skillnaden vi skapar varje dag i våra barns liv och ställde frågan – hur mycket fokuserar vi på detta? Micke Gunnarsson, som har en bakgrund som barnskötare, mediepedagog och lärare brinner för att stärka människors inre ledarskap och våra relationer med barn och unga.
För att binda ihop dagen med hur den startade samlades all grundskolans personal igen under ledning av verksamhetschef Daniel Nordström för en kickout inför läsåret 23/24 under rubriken ”vart ska vi?” innan alla lärare fick lov – att gå på lov.
Niklas Lindstrand
Språk-, läs- och skrivutvecklare
Åmåls kommun
