Läraren i centrifugen

Idag är det som att titta in i en tvättmaskin i min hjärna. Ni vet då centrifugen startar. 1000 och 1600 varv per minut. Jag tumlar runt och hittar liksom inte ut. Centrifugen går snabbare och snabbare. Det har inte varit en rörig dag på jobbet. Nej, den har varit både lugn och strukturerad. Det som rullar runt där inne i funderingar och tankar är kring vad som egentligen kännetecknar god undervisning. Jag har varit på litteratur seminarium om god undervisning på vetenskaplig grund. Jag brukar ha förhållandevis enkelt för att koppla teori och praktik. Det ligger ju min profession att bryta ned saker som är svåra att förstå i begreppbara delar och förklara så att elever förstår. Att alltid sträva efter att nå ut och göra allting begreppbart. Bena ut komplexiteten så att säga. Min hjärna har under de senaste veckorna kämpat med att bryta ned forskningens teorier, dess komplexitet om god undervisning till mer hanterbara delar. Idag tumlade jag runt i en hastig fart. Ena stunden har jag känt att; Jamen visst! Jag förstår och är nog en ganska skicklig lärare ändå. Jag kan klappa mig lite på axeln och le. Men i andra stunden har jag känt: Hoppas de inte kommer på mig, kan jag verkligen undervisa? Vad har jag egentligen gjort i snart 27 år? Pendeln går fram och tillbaka. MEN… Jag ska ändå göra ett försök. Kanske får det mig att se lite klarare på vad faktiskt god undervisning är enligt forskning och inte endast svängiga ideér utifrån mode och trender. Så häng med!

Jan Håkansson och Daniel Sundberg har skrivit en bok som heter ”Utmärkt lärare -Forskningen om lärarskicklighet och vägarna dit”. Det låter väl underbart! Ja, det är det faktiskt. Det är en positiv skildring där första kapitlet heter ”Allt börjar med en bra lärare”. Den frasen känner vi nog igen. Boken är värd att läsas. Ibland nickar jag instämmande och ibland noterar jag att detta borde jag bli bättre på. Bara genom att ha läst den sätter den igång tankar och funderingar. Jag reflekterar och analyserar utan att jag behöver anstränga mig. Men vad betyder vetenskaplig grund i undervisningen? Lite lätt och enkelt förklarat utan att ta bort innebördens djuphet är det att den bygger på forskningsresultat om vad som fungerar i klassrummet. Den kombineras med lärarens professionella omdömen och den anpassas till elevernas behov. Men det handlar inte om att följa en metod ”blint” ut att göra medvetna didaktiska val. För och efterarbete är lika viktigt som själva undervisningen. God undervisning är alltså medvetna val där läraren också reflekterar över vilka övningar fungerar bra i mitt ämne och vilka fungerar mindre bra? Väljer jag mina övningar till eleverna lite slumpmässigt eller har jag funderat över vilket syfte och vilket mål jag har med dessa?

Boken tar upp olika perspektiv på att se på lärarskicklighet. Forskare kan titta på det utifrån:
-Ett sociologiskt perspektiv. Vilka värderingar spelar roll för hur vi bedömer skicklighet? Denna kanske förändras över tid och i olika kulturella och politiska förhållanden. Vilka olika lärarideal finns i olika tider?
-Ett system och effektivitets perspektiv. Här ryms undersökningar kring vilka av lärarens beteenden och handlingar har visat sig vara effektiva för elevers måluppfyllelse. Vad gör egentligen en effektiv lärare?
-Ett socialpsykologiskt perspektiv. Hur är det sociala samspelet mellan eleven och läraren. Kanske kan vi placera in det relationella lärandet här ( lite lätt förenklat). Vart går gränsen mellan att vara privat och personlig som lärare?
-Ett psykologiskt/kognitionsvetenskapligt perspektiv. Här uppmärksammas lärarens individuella förutsättningar som motivation, tänkande och agerande.
-Ett pedagog /didaktiskt perspektiv. Det handlar bl a om hur didaktiskt skicklig läraren är på att lära ut. Hur tänker läraren i klassrummet?

Ja utifrån dessa förstår vi att det finns många olika saker en forskare kan titta på när god undervisning ska synliggöras. Det finns olika perspektiv och inom varje perspektiv finns det ett antal områden som i sig kan betraktas. Vi kan lära oss olika saker utifrån de olika perspektiven.

Författarna tar upp att en lärare ska vara både pedagogisk och didaktisk. Men vad är det som kännetecknar god undervisning kopplat till detta? Vilka kompetenser besitter den skickliga läraren som har god undervisning enligt forskning? Jo dels behöver ämneskunnandet ha både bredd och djup. Pedagogiska ämneskunskaper ska vara kopplade till didaktik. Läraren ska ha insikt i läroplaner och styrdokument men också vilka olika medier som hen kan använda i undervisningen. Hen ska ha en bred reportoar av olika ämnesaktiviteter, konstruera uppgifter och exempel och kunna differentiera ämnesinnehållet efter elevernas olika förutsättningar. Hen ska kunna leda, organisera interaktion och kommunikation i klassrummet på olika sätt. Dels i helklass, grupparbete, samarbeten, en till en aktiviteter eller i par när det är lämpligt. Det innebär också att en lärare bör kunna känna av när det är lämpligt att använda olika kommunikationsdelar och även variera dessa. Läraren ska kunna förklara, instruera, ställa olika frågor, följa upp svara, analysera och lösa problem och det i stunden. Läraren ska kunna peka med hela handen men samtidigt vara inlyssnande. Börjar du också åka runt i torktumlaren nu? Jag kan sammanfatta det hela med att vi ska kunna jonglera, ha många bollar i luften samtidigt och inneha alla förmågor som finns. Jag skulle kunna fortsätta i alla oändlighet och rada upp massa saker som kännetecknar en skicklig lärare, men då skulle du definitivt sluta läsa och kanske även fundera på att byta yrke.

Det finns ingen tydlig lista som vi kan bocka av för att se om man själv är en skicklig lärare. Precis som forskning, undervisning är komplex så är även synen på vad som kännetecknar god undervisning och lärarskicklighet.

Jag är ingen forskare. Men jag återkommer till något gång efter gång. Orden lyser starkare på den pedagogiska himlen nu. God undervisning och lärarskicklighet kanske ändå (som jag antydde i mitt förra blogginlägg) har att göra med viljan över att reflektera och analysera sin undervisning. Att öppna upp för någon del inom forskning som man är villig att pröva och som kanske leder till en liten förändring hos mig själv som ger effekt i elevernas lärande. Då jobbar jag nog med god undervisning på vetenskaplig grund. Eller har börjat göra det i alla fall.

I nästa blogginlägg skriver jag mer om att synliggöra sin egen undervisning genom vetenskapliga metoder. Jag kommer låta någon annan vara ögon och öron för att se vilka delar som kan utvecklas i min egen undervisning. Det är lite läskigt men på god väg för att förstå forskning lättare. Jag kanske så småningom är klar i tvätt- maskinens centrifug och hamnar i torktumlaren. Där går det i alla fall långsammare. Snart kommer jag nog ut, torr och färdig, att ta tag i God undervisning på vetenskaplig grund.

Vi ses!

/ Pernilla Kans
Förste lärare svenska
Karlstad kommun