Är jag en skicklig lärare? Vad säger PLATO?

Under våren kommer jag studera ämnet ”lärarskicklighet” på Karlstads universitet utifrån forskningens olika mätinstrument. Syftet är att jag ska öka min förmåga att få syn på lärarskicklighet men frågan dyker naturligtvis upp: Är jag en skicklig lärare? Ja, det återstår att se vad forskning tycker om den saken.

Jag har börjat kika på hur jag kan öka min förståelse för hur undervisning kan analyseras och utvecklas genom mätinstrumentet PLATO. PLATO är en relativ ny metod som forskare använder för att få syn på olika variabler i svenska klassrum. Michael Tengberg skriver om detta i boken ”Undervisningskvalitet i svenska klassrum” (2022). PLATO är ett verktyg där observatören tittar på redan i förhand bestämda observationsområden och analyserar undervisningen utifrån dessa. Det är ett utmärkt verktyg att använda om arbetslag exempelvis tillsammans vill få syn på delar som fungerar väl i skolans klassrum och delar som kan utvecklas med hjälp av kollegialt samarbete. Det är mycket lärare inte kan påverka i en organisation och det är lätt att fastna på saker som inte fungerar. När vi observerar och analyserar undervisning kommer vi åt de delar vi faktiskt kan påverka och göra något åt. Här får vi också ett gemensamt professionellt språk som vi kan samlas runt och samtala om.

PLATO fokuserar på fyra olika delar och varje del har sedan ett antal element som kan observeras.

-stödstrukturer för lärande
-representation av ämnesinnehåll
-ämnesspecifika utmaningar
-klassrumsledning

I åk 5 på min skola hade vi under några veckor jobbat med den muntliga förmågan, att formulera sig i tal med fokus på det centrala innehållet disposition med inledning, innehåll och avslutning. Det jag hade sett i undervisningen är att eleverna inte riktigt förstått hur de skulle få ett breddat innehåll så att det gav stöd när de sedan skulle hålla en muntlig presentation. Presentationerna blev ofta korta och tunna. Undervisningsutmaningen bestod för mig att förklara detta och ge eleverna en skjuts framåt så att det blev lättare för dem att ta sig an uppgiften och utveckla sin muntliga förmåga. Eftersom jag är helt ny på att observera undervisning utifrån PLATO valde jag att kika på sådant i min egen undervisning som jag trodde jag gjorde gör relativt bra. Lite fegt, jag vet men jag tänkte att jag fick börja lite smått och sedan avancera och ge mig på det lite svårare delarna när jag är mer varm i kläderna. Jag planerade in en lektion som jag skulle filma för att sedan titta på delen kring Stödstrukturer för lärande – pedagogiskt stöd. Här skulle jag granska två element inom denna del: modellering och feedback. I vilken utsträckning gav jag eleverna feedback och hur använde jag modellering? För att ni ska förstå lite bättre kommer här en beskrivning av lektionen jag genomförde samt studerade.

*Lektionen startade med en återkoppling till tidigare uppgift kring vad läraren sett som är bra, vad eleverna kan och vad de behöver utveckla.
*Lektionsinnehållet gås igenom för dagens lektion.
*En tankekarta visas kring uppgiften ”Min favoritårstid” och hur läraren tänker när hen skriver en disposition utifrån sin egen favoritårstid.
*En gemensam tankekarta skrivs kring våren. Läraren skriver på tavlan och eleverna i sina skrivhäften. Tillsammansarbete för att få fram innehållet via samtal och modellering.
*Muntlig presentation utifrån tankekartan i par. Läraren tar tid och stoppar när det gått 2 min.
*Samtal kring dispositionen kring var vi hamnade när tiden tog slut och varför just där.

Jag måste medge att det är lite jobbigt att titta på sig själv i en undervisningssituation, men väldigt nyttigt. Allt analyserades i minsta detalj. Det jag har märkt efteråt är att jag blivit mer medveten hur jag uttrycker mig när jag modellerar och i hur jag ger feedback till eleverna i delar som jag märker de har svårt för.
Observationsverktyg PLATO delar in observationen i fyra nivåer. Varje nivå har en beskrivning kring vad som utmärker nivån och vad läraren gör på varje nivå för att hamna på en viss nivå. Det gör att jag som lärare lättare kan få syn på vad som stämmer med min undervisning i de olika nivåerna, vad som är bra och vad som kan utvecklas vidare.

Vi är fortfarande mitt i arbetsområdet kring utvecklandet av muntliga presentationer eleverna och jag. Men nu har vi tillsammans tagit oss över puckeln som var svår och de flesta har förstått hur de ska ämnesutveckla sitt innehåll i sina egna framföranden. Observationen genom PLATO har hjälpt mig att börja förstå hur undervisning kan utvecklas och att det gagnar både mig och mina elever.

Jag kommer få återkomma till frågan ”Är jag en skicklig lärare?”, men jag har hittat ett sätt att vara på god väg att förstå hur förmågan kan utvecklas för att få syn på undervisningskvaliteter. Lärarskicklighet består enligt PLATO i många olika delar. Kanske utmärker också en god undervisning även om förmågan och viljan finns hos läraren att reflektera över sin egen undervisning. Vad tycker du utmärker lärarskicklighet?

I nästa blogginlägg kommer jag skriva mer om god undervisning på vetenskaplig grund.
Vi ses!

/ Pernilla Kans
Förste lärare
Karlstad kommun