Blogg
Efter nästan ett decennium av samverkan, utveckling och lärande går nu nätverket för nyanländas lärande mot sitt slut. Det har varit en resa fylld av engagemang, kunskapsutbyte och gemensamt ansvar – där målet hela tiden varit tydligt: att ge nyanlända barn och elever en likvärdig och kvalitativ utbildning.
Hösten 2016 och min andra arbetsdag som nybliven föreståndare vid Ruc fick jag ta tåget till Arlanda för ett uppstartsmöte om ett kommande Skolverksuppdrag – nyanländas lärande. Samtliga kommuner och lärosäten i Sverige fanns representerade på mötet.
Syftet med insatsen var att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska. Målet var att alla barn och elever – oavsett bakgrund – skulle ges likvärdiga möjligheter att lyckas i sitt lärande och känna trygghet i sin utbildningsmiljö.
I uppdraget ingick att en samordnare skulle utses av huvudman som bland annat hade som uppgift att vid behov genomföra nulägesanalys och ta fram kompetensutvecklingsplaner. Samordnaren skulle vara ett stöd för huvudman i val och organisering av de tänkta kompetensutvecklingsinsatserna och vara en länk mellan Skolverket och huvudmännen som ingick.
Ruc:s roll blev att skapa nätverk för samordnare i våra olika regioner och bidra med forskning samt arrangera erfarenhetsutbyte på ett strukturerat sätt. Ruc:s uppdrag var att leda nätverksarbetet. Jag, som föreståndare, har tillsammans med Maria Dahlberg (vid Kau och svenska som andraspråk) delat på nätverksledaruppdraget. Arbetet har under samtliga år rapporterats in till Skolverket. Skolverket har sammanställt informationen och sedan utvecklat och erbjudit olika stödmaterial, fortbildningsinsatser och skapat nationella mötesplatser utifrån de kunskaper man inhämtat. Centrala områden som lyftes fram i rapporterna till Skolverket var;
– Systematiskt kvalitetsarbete
– Styrning och ledning
– Skola och arbetsliv samt vidarestudier
– Kunskaper och värden
– Nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande
– Elevhälsa och barns omsorg
– Digitalisering
– Bedömning och betyg
Det har varit ett fantastiskt givande arbete att fått vara med och bidra till ett framtagande av dessa olika insatser för att ge flerspråkiga elever en undervisning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Samt att på regionalnivå faktiskt bidra med en fortbildning som var direkt anpassad till skolors dilemman som fanns på grund av den stora grupp av elever som kom från andra länder.
Skolverket har lyft fram några framgångsfaktorer i arbetet med nyanländas lärarande:
– Möjlighet till inkludering; Nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska ges möjlighet till både fysisk, social, pedagogisk och självupplevd inkludering.
– Hög tilltro och höga förväntningar; En inledande bedömning av elevernas kunskaper behöver göras för att kunna planera och genomföra den fortsatta utbildningen.
– Gemensamt ansvar och förhållningssätt; Det behöver finnas en samsyn i förhållningssätt på skolan så att all personal tar ett gemensamt ansvar för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska, både när det gäller hälsa och lärande. Alla lärare behöver ha undervisningen mer engagerande och hoppfull ”, läs hela artikeln här. kunskaper i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i svenska som andraspråk.
Ruc vid Karlstads universitet har sedan 2016 arrangerat en årligt återkommande kompetensutvecklingsdag för modersmålslärare och studiehandledare. Samordnarnätverket har allt eftersom bidragit med angelägna teman för dagarna. Vi har bjudit in både forskare och erfarna modersmålslärare som arbetat med frågor som berör flerspråkiga elever. Ruc kommer att fortsätta att samla samordnare för erfarenhetsutbyte med bland annat utgångspunkt i framgångsfaktorerna och bidra med forskning på området. Modersmålslärardagen kommer också att vara en viktig dag som vi samplanerar. Vi tänker att detta bidrar till en långsiktighet i skolors förbättringsarbete.
/Monica Evermark, föreståndare för Ruc
Taggar