Estetiska lärprocesser på vetenskaplig grund.

Egentligen skulle det här blogginlägget handla om något annat, men jag väljer att göra ett inpass angående den reviderade läroplanen, Lpfö 18 (Skolverket, 2025). Ett förtydligande i denna är att undervisningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är nu dags att göra slag i saken även när det gäller de estetiska ämnena! Kopplingen mellan teori och praktik är en viktig och självklar del, men alltför ofta upplever jag att synen på de estetiska ämnena inte jämställs med synen på andra ämnen. I mitt tidigare inlägg Satsa på det estetiska lyfter jag Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm som i en intervju i Dagens Nyheter (240406) ifrågasätter synen på värderingen av STEM, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik, och menar att detta är mätbara ämnen, men att det behövs fler aspekter på kunskap. Om ett A som står för Arts läggs till i STEM får vi STEAM, vilket omfattar en bredare syn på kunskap (se exempelvis Stockholms universitet). Detta är också något som flera inom förskolan har fångat upp och vill vidareutveckla. Dock vill jag ändå stanna upp och beröra vad jag finner lite problematisk i relation till vad jag har beskrivit ovan om synen på estetiska ämnen. Att undervisning i dessa ämnen håller hög kvalitet och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet är av yttersta vikt för ett lärande hos barnen. Det gäller också hur de integreras och samverkar med andra ämnen för att främja barns lärande. Här tänker jag att ett utvecklat samarbete mellan kommuner och universitet/högskolor kan säkerställa detta. På våra lärosäten finns forskning, kunskap och kompetens om hur vi bäst ger barn möjlighet att lära och utvecklas. Det gäller såklart även i de estetiska ämnena. Vi kan sjunga ”Lilla Snigel” för att det är härligt, men hur gör vi för att få 2-3 åringarna att börja laborera med tonarter? Eller så vi kan måla träd med ett gäng 4-5 åringar, men hur gör vi för att få barnen att experimentera med olika former och färgnyanser? Kanske vi kan dansa en rörelsekoreografi med barn i olika åldrar, men hur gör vi för att barnen ska våga utforska egna uttryck i dansen? För det behövs fördjupad och nyanserad kunskap inom det estetiska ämnet, men det är också viktigt att det finns ett välunderbyggt pedagogiskt stöd. Vid Luleå tekniska universitet ges en uppdragsutbildning i danspedagogik och det innebär att varje förskola i Piteå får en dancertifierad pedagog. Detta ska även erbjudas alla lärare i Norrbotten ( Tidningen Förskolan 241113). Kursen är på 7,5 poäng och kan enligt min tolkning jämföras med när jag själv gick Dans i förskola och skola vid Karlstads universitet 2023. För mig som förskollärare innebar det ett stort kompetenslyft och blev startskottet till min egen satsning på dans i förskolan. Estetiska uttrycksformer kan ha som syfte att vara lustfyllt och roligt, inte att förringa, likväl ingår i vårt uppdrag att förankra vår undervisning oavsett ämne i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.