MariaRipemo

Blogg

Estetiska lärprocesser i förskolan

Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att…
Jag heter Maria Ripemo och är leg. förskollärare. Då jag även har en konstnärlig utbildning är jag intresserad av hur kompetens inom estetiska uttrycksformer kan sammanfogas med det pedagogiska arbetet i förskolan. Detta innebär för mig ett multimodalt sätt att främja kunskap genom estetiska lärprocesser. I min blogg kommer ni att få ta del av mina tankar och mitt arbete i förskolan.

Satsa på det estetiska!

Den 16 juli i år var Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm värd för programmet Sommar i P1, Sveriges Radio. Hela hans sommarprogram handlade om vikten av kultur och hur det är implementerat på Handelshögskolan. Jag väljer här ut något av det han belyste. ”Den estetiska kunskapen kombinerad med den faktabaserade kunskapen ger en annan syn på världen i och med att den förstärker fakta. Genom att göra kultur som en del av vår pedagogik på Handelshögskolan ”öppnas dörrar till reflektion, kreativitet och empati.” Strannegård menar att högre utbildning handlar om abstrakt tänkande. Det gäller även att ”främja fantasin där vi kan testa våra tankar”. Han myntar ett nytt begrepp, ”MI” som står för mänsklig intelligens till skillnad mot AI som står för artificiell intelligens. ”Datorer har inga känslor eller sinnen såsom vi människor har inlevelse och uppfattningsförmåga”. Utifrån detta har Strannegård skapat ett manifest, FREE, som han berättar om i sitt sommarprogram. Detta står för en Faktabaserad, Reflekterande, Empatisk och Entreprenöriell utbildningsinstitution. I detta är kulturell kompetens en central komponent.
Jag har tidigare lyft Den kulturella hjärnan, se exempelvis inlägget Estetikens kraft, vid Karolinska Institutet i Stockholm som drivs av professorerna Ingmar Ernberg, Fredrik Ullén och Gunnar Bjursell. Där kopplas kultur ihop med hjärnans utveckling utifrån ett vetenskapligt perspektiv. På hemsidan finns det gott om forskning men även en hel del exempel som visar på vikten av det estetiska. När det gäller det naturvetenskapliga får vi heller inte glömma en fysiker som vann Nobelpriset 1921, Albert Einsteins (1929) bevingade ord ”Fantasi är viktigare än kunskap, för kunskap är begränsad, medan fantasin omgärdar hela världen, stimulerar framsteg och föder utveckling”.
Jag återvänder till Strannegård igen som i en intervju i Dagens Nyheter (240406) ifrågasätter synen på värderingen av STEM, det vill säga naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik, och menar att detta är mätbara ämnen men det behövs fler aspekter på kunskap. Om ett A som står för Arts läggs till i STEM får vi STEAM vilket är ett begrepp som alltmer implementeras i synen på kunskap (se exempelvis Stockholms universitet). Att behovet är stort när det gäller att utbilda framtida matematiker, ingenjörer, fysiker och ekonomer råder det ingen tvekan om, dessvärre verkar beslutsfattare glömma det viktiga A:et trots att som jag beskrivit ovan finns starka argument från ledande utbildningsinstitutioner som Handelshögskolan och Karolinska Institutet…
Att arbeta ämnesöverskridande så som STEAM förespråkar skulle kunna översättas som att arbeta med estetiska lärprocesser, och det är just det jag gör (och som min blogg handlar om) i förskolan. Det här året är vårt prioriterade utvecklingsområde på min förskola, Duvkullans förskola i Karlstad, just estetiska lärprocesser och jag har i samarbete med min rektor utvecklat utbildning som inkluderar lärgrupper där all personal bland annat får ta del av artiklar om ämnet. Som en ”kick off” genomförde jag min föreläsning som jag också gör vid förskollärarprogrammet vid Karlstads universitet och utifrån denna kör vi alltså nu igång arbetet, oerhört roligt och spännande tycker jag! Detta kommer jag naturligtvis att beskriva här på bloggen men innan jag avslutar det här inlägget så vill jag ge en liten glimt i hur jag har börjat. Jag har nämligen börjat dansa med barnen i vår matsal. Då min förra lokal nu inrymmer en avdelning blev detta den bästa lösningen och den fungerar faktiskt riktigt bra när väl alla bord, stolar, sopborstar/skyfflar och diverse andra matsalsprodukter flyttats, släpats och kånkats undan (detta ska även tillbaka när danspasset är slut). Men när vi väl är på plats så tänds en estetisk glöd och glädje! Så här i början testar jag lite olika saker och olika gruppkonstellationer, vad fungerar bra och vad fungerar kanske mindre bra? Lärdomen efter första danstillfället var att vid ”vätskepaus” agera snabbt med att erbjuda vatten utanför matsalen då det annars blev ”OERHÖRT” roligt att fylla på sitt glas vid vår ”mjölktapp”! Eller ska jag kanske se det som ett sammankopplande av teknik och dans..?

Taggar

Lämna ett svar

Skapa konto

Senaste blogginläggen

Arkiv

Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg