Mäta matematik – ny sång!

I Läroplan för förskolan, Lpfö 18 (Skolverket, 2018) står beskrivet att barnen ska ges möjlighet att utveckla en förståelse för mätning. Vidare står även att skapande uttrycksformer både kan användas som ett innehåll och som en metod.
I Ämnesläraren – praktiska estetiska ämnen (Vi lärare, 5 september 2023) intervjuas musikläraren Anette Wikenmo som arbetar ämnesövergripande i sin undervisning. Hon menar att musik kan bidra till att matematik fastnar lättare. Hon ger också exempel på hur vi med matematikens hjälp kan förklara en melodis uppbyggnad med olika takter som följer bestämda mönster. Exempel på detta från min förskola kommer längre fram i detta inlägg.
I Vetenskapsradion Nyheter (Sveriges radio 230818) lyfts att lära sig räkna med hjälp av ramsor och sånger stämmer väl överens med vetenskapen. En turkisk studie som omfattar 55 internationella forskningsstudier sedan 50 år visar på en stor effekt av att kombinera musik med matematik. Detta håller även Töres Theorell, professor emeritus vid Karolinska institutet med om. Både han och den turkiska studien betonar att abstrakt tänkande behövs både för matematik och musik. Det betonas även om vikten av att ha roligt som en viktig del för den pedagogiska effekten. Ett tydligt exempel på några som gick i bräschen för detta och som präglade min egen barndom är tv-programmet Fem myror är fler än fyra elefanter (SVT play) som jag också tror har inspirerat till Livet i mattelandet (UR play).
För en tid sedan upptäckte jag att ett av barnen ritade noter i vår ateljé och jag beslöt att lägga det på minnet. Utifrån vårt tema just nu som fokuserar på mätning introducerade jag återigen metronomen som ett mätverktyg, detta har jag beskrivit tidigare i inlägget Matematiksången – Jag vill vara med! I olika smågrupper visade jag hur metronomen fungerar, det vill säga hur den räknar takter. Barnen fick uppmärksamma skillnaderna i de olika takterna, att tempot ökade eller minskade beroende på hur vi ställde in metronomen. Jag kopplade sedan samman detta med bilder på hel, halv och fjärdedelsnoter och vi klappade dessa tillsammans. Jag visade även ett notblad på hur en sång är uppbyggd av just noter. En trumma skickades runt där barnen fick trumma de olika noterna var och en för sig. Därefter ville jag koppla samman musiken med dansen och lät barnen få röra sig i takt till de olika musikstycken vi använt i matematikdanssagan. Under tiden räknade jag högt till för att än mer möjliggöra för en urskillning av de olika takterna/noterna. Det här var en ganska svår aktivitet om jag ska utgå från min egen självreflektion och innebär en stor lyhördhet och anpassning utifrån barnen. En del barn lärde sig noterna, framförallt de äldre barnen, men jag tänker att själva introducerandet av dessa förhoppningsvis kan leda till ett lärande hos samtliga barn.
Men nu är det väl ändå dags för en ny sång?! Vi har som sagt var fokuserat på mätning på min avdelning och barnen har, tillsammans med mina kollegor, skapat världens längsta man, Sultan. Han är mätt, klippt och målad och finns numera i vår trappa upp till avdelningen. Jag tänkte att vi såklart måste skriva en sång om det här fantastiska projektet! Jag droppade idén och hör och häpna, ett av barnen, som annars inte varit så delaktig i sångskapandet, började att sjunga en slinga. Den spelade jag snabbt in och bad sedan barnen om mer text som beskrev arbetet med Sultan. Det fick jag och i vanlig ordning knåpade jag ihop det hela. Vi spelade in och efter sju svettiga omtagningar innan vi var nöjda så tadaa, här är resultatet: Sultan!