Hälsningar från en fisk i ett akvarium

Text och foto: Britta Öster Jonasson

Mitt i försommargrönskan fick jag möjligheten att resa över Östersjön till Finland för att delta i den internationella forskarkonferensen QUINT (Quality In Nordic Teaching). Ett kallt och grinigt Helsingfors tog emot, vilket stod i stark kontrast till det varma mottagandet jag som lärarrepresentant fick av både forskare och organisatörer för konferensen.

Temat för konferensen var “Teaching Quality & Teacher-Researcher Collaboration: Opportunities, Obstacles & Orientations”, med andra ord olika aspekter av hur man kan mäta undervisningskvalitet. Att undervisning och lärande är komplext behöver ingen tala om för mig efter mer än 25 år i svenska klassrum. Men jag är tacksam för att forskare riktar kritiska blickar mot görandet innanför klassrummets väggar och hur elever påverkas av det. Deras arbete ger mig och andra i skolverksamheten möjlighet att bättre förstå olika orsaker till utfallet. Vi pedagoger kan med forskares hjälp gå från tro till vetande när vi vill utveckla vår undervisning. Vi får möjlighet att bedriva undervisning på vetenskaplig grund.

Det är inte bara själva undervisningen och lärandet som är komplext, utan även att beskriva och synliggöra dem. Ett sätt att fånga kvaliteten som konferensen intresserade sig för, är genom att videofilma lektioner och analysera begränsade delar. Det är ett sätt att fånga lärare som omsätter teorier i praktiken genom att pröva dem i en undervisningskontext. Det har också visat sig att möjligheten att använda videoinspelningar som ett medel för att observera undervisningskvalitet har många fördelar. Filminspelningen ger möjlighet att sakta ner lärandet i en annars mycket stressig miljö. Filmen fångar flera röster och går att analysera utifrån olika aspekter. En inspelning möjliggör också att lägga märke till sådant som läraren kanske missar i klassrummet. Materialet kan sedan delas och bli en del av kollegialt lärande att ge återkoppling på.

Det finns naturligtvis baksidor också. Redan i urvalet av faktorer som ska studeras eller representationen av pedagoger som väljer att delta görs avgränsningar. Vidare påverkar tidsrymden för analys och även forskarens eller endast en kamerans närvaro i klassrummet utfallet. Sedan kan det vara svårt att uppfatta allt som sägs och bristen på information om lärarens avvägningar eller lektionens del i ett större sammanhang påverkar tolkningen.

Jag var inbjuden för att delta i en form av panelsamtal mellan yrkesverksamma lärare och forskare. Samtalet var organiserat som ett akvarium. Vi var en handfull pedagoger från de nordiska länderna och fyra forskare samlade runt ett bord. Tanken var att låta forskare och lärare mötas i ögonhöjd. Att samla representanter från olika professioner och roller runt samma bord ger möjlighet att se olika perspektiv på organisation och lärande. Under förutsättning att det finns förtroende för varandra är det en styrka att samla människor på det sättet, eftersom ingen har rätt och det inte finns endast en orsak till ett problem med brister i elevers lärande.

Alla hade sett samma videofilmade lektionsavsnitt och vi samtalade om vad vi iakttagit med fokus på vilka tecken på undervisningskvalitet som blivit synliga. Ett möte mellan teori och praktik. Och där i samtalen både i samförstånd men särskilt när det skavde, när vi inte tänkte lika, vidgades förståelsen – för både akademin och praktiken.

Runt oss satt de övriga deltagarna på konferensen, lyssnade och iakttog vårt samtal. Med jämna mellanrum fick de bryta in och med ett metaperspektiv och kommentera vad de såg och hörde. Deras inspel drev på vårt fortsatta samtal och gav även uppslag till deras egen forskning!

Att växa upp och kunna delta aktivt i vårt moderna samhälle kommer kräva ett livslångt lärande av samhällets medborgare. Pedagoger som har en nyckelroll i barn och ungas lärande behöver också lära kontinuerligt för att utvecklas i sin profession. När det gäller lärarfortbildning spelar rektorer en avgörande roll. De är vägledande för hur skolor arbetar med utveckling och har makten att antingen stödja eller begränsa skolutveckling genom sina prioriteringar. I Karlstad erbjuder huvudmannen i samarbete med Karlstads universitet bland annat en fortbildningsmodell som heter PLATO (Protocol for Language Arts Teaching Observation), som också innefattar videofilmning av undervisning och personlig handledning. Här finns möjligheter för pedagoger att delta i fortbildning för att utveckla sin undervisningskvalitet för våra elever, att hoppa ned i akvariet!

Efter en handfull dagar, fullproppad med intryck efter föreläsningar och presentationer av delrapporter i olika forskningsprojekt från USA, Europa och Norden och möten med intressanta människor, simmade jag upp till ytan. Snart landade jag tacksam i ett försommarvarmt Stockholm. Tacksam över att ha varit där. Tacksam över att kunna vara med och göra skillnad.

/Britta Öster Jonasson, verksamhetsutvecklare i Karlstads kommun och tidigare mångårig språklärare på högstadiet