Skolan ska hjälpa eleverna att utveckla fantasi, känsla och empati. De ska få utveckla sin kommunikativa förmåga och de ska få kunskaper som sitter på djupet. Det kommer vi inte att lyckas med om vi inte arbetar med estetiska lärprocesser.
Genom att arbeta skapande hamnar eleverna i ett arbetssätt som inte handlar om rätt och fel, utan om att uttrycka sig på många olika sätt, att pröva sina tankar och att få använda sitt engagemang.
Och när eleverna får ta del av det andra har skapat får de förmåga att sätta sig in i andras situation, att se saker ur olika perspektiv. Det är lika viktigt att vara publik som att stå på scenen – att kunna delta med sina reaktioner, vara närvarande och uppleva.
Skolan har ett tydligt uppdrag att arbeta med att utveckla de här icke-kognitiva förmågorna och det måste vi synliggöra med bra planeringar och målbeskrivningar. Har vi klart för oss hur de estetiska lärprocesserna ger möjlighet att utveckla fantasifulla, empatiska elever med god kommunikationsförmåga och djupa kunskaper, då är det lätt att organisera och genomföra skapande verksamhet. En vag känsla av att “det är kul” är inte tillräckligt.
Så vad behövs för att lyckas bra med estetiska lärprocesser i skolan? Förutom en organisation som möjliggör processerna behöver pedagoger få ta del av andras erfarenheter med att arbeta med estetiska lärprocesser. Pedagoger behöver egen erfarenhet av skapande arbete och kompetens i att bedöma estetiskt arbete.
Dessutom behövs det lite mod, för med skapande arbete startar en resa tillsammans med eleverna – underbar och utmanande – och det går inte att veta exakt vart färden bär.
Maria Holm – chef utvecklingsstöd, Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstads kommun
Taggar
Här kan du bläddra bland äldre blogginlägg