Relationens betydelse

När trygga relationer blir grunden för förändring

I vårt förra inlägg skrev vi om hur roller formas i klassrummet, hur de kan befästas över tid och varför vi som pedagoger behöver arbeta aktivt för att bryta dem. För att en elev ska kunna kliva ur en invand roll krävs något mer än bara nya strategier, strukturer eller anpassningar. Det krävs relation.

För om vi inte har en trygg och tillitsfull relation till eleven blir det också svårt att skapa verklig förändring. En elev som inte känner sig sedd, förstådd eller trygg med oss kommer sällan att våga prova nya sätt att vara, tänka eller agera. Därför är relationen inte något som ligger vid sidan av undervisningen, den är en grundförutsättning i den.

Relationer byggs hela tiden

Relationer skapas inte enbart i samtal som är avsatta för att “bygga relation”. De formas i hela skoldagen, i de små mötena, i bemötandet, i blicken, i tonen, i hur vi tar emot eleven på morgonen, hur vi svarar när något gått fel och hur vi visar att vi finns kvar även när dagen blir svår.

Det relationella arbetet är därför inget tillfälligt eller avgränsat. Det är ett ständigt pågående arbete som behöver genomsyra hela elevens skoldag. För vissa elever räcker det långt med de naturliga möten som uppstår. För andra, inte minst elever med NPF, behöver relationen vara mer medvetet byggd, mer aktivt underhållen och mer tydligt buren av oss vuxna.

I en skolvardag som kan upplevas krävande, där många situationer ställer höga krav på språk, socialt samspel, flexibilitet och självreglering, blir relationen till pedagogen avgörande. En trygg relation kan fungera som en skyddsfaktor. När eleven känner att det finns en vuxen som vill förstå, som inte ger upp och som står kvar även när det blir svårt, ökar möjligheten till trygghet, delaktighet och utveckling. Relationen blir då inte bara viktig för trivseln, utan också för lärandet, motivationen och elevens bild av sig själv.

För många elever är det också avgörande att möta vuxna som inte fastnar i beteendet, utan försöker förstå vad som ligger bakom. När eleven känner att vi ser mer än det som syns i stunden minskar risken att fastna i negativa mönster och roller.

Hur kan vi arbeta aktivt med relationsskapande?

Att bygga relationer handlar inte om stora insatser varje gång. Ofta är det de små, återkommande handlingarna som gör störst skillnad över tid.

Det kan handla om att:

• möta eleven med lugn och värme varje dag
• uppmärksamma elevens ansträngning, inte bara resultat
• visa intresse för sådant som eleven tycker om
• hitta små stunder för positiva möten utan krav
• vara förutsägbar i sitt bemötande
• reparera relationen efter en svår situation
• visa att eleven är mer än sitt beteende eller sina svårigheter
• våga vara personlig och dela med sig av sig själv på ett professionellt sätt

För vissa elever behöver vi också vara extra medvetna om när relationen byggs bäst. Ofta sker det inte i stunder där kraven är som högst, utan i mellanrummen. På väg till matsalen, under en rast, i ett kort samtal, i ett gemensamt skratt eller i en stund där eleven får prata om något som känns viktigt.

Att arbeta relationellt är att arbeta långsiktigt

Relationsarbete ger sällan snabba resultat. Det är inget man “gör klart”. Det är något vi bygger, bär och fortsätter att investera i varje dag. Särskilt när eleven utmanar oss som mest behöver vi påminna oss om att det ofta är då relationen behövs som allra mest.

I arbetet med att hjälpa elever ur begränsande roller behöver relationen därför få ta plats som en medveten del av undervisningen och skolvardagen. För när eleven känner sig trygg i relationen till oss ökar också möjligheten att våga lämna det invanda och pröva något nytt.

Relation före korrigering

När en elev ofta hamnar i svårigheter är det lätt att relationen främst fylls av rättningar, påminnelser och korrigeringar. Då behöver vi stanna upp och fundera över balansen. Hur ser elevens erfarenhet av mötet med oss ut? Är vi främst den som säger till, eller är vi också den som ser, bekräftar och hjälper eleven att lyckas?

Det betyder inte att vi ska sluta sätta gränser. Men det betyder att gränser får större effekt när de bärs av en relation där eleven känner sig trygg. En stark relation gör det lättare för eleven att ta emot vägledning utan att känna sig avvisad eller misslyckad.

Vårt ansvar i att bryta begränsade roller

Att bryta en roll i skolmiljön handlar sällan om att bara säga till en elev att “visa en annan sida”. Om en elev under lång tid blivit den som stör, den som misslyckas, den som alltid behöver hjälp eller den som hamnar utanför, räcker det inte med nya ord. Precis som att eleven behöver få upptäcka fler sidor av sig själv, så behöver också klasskamraterna inse att eleven är mer än sin roll.

Vi som pedagoger behöver reflektera över vilken bild av eleven vi signalerar i klassrummet. Vi behöver därför fråga oss:

• Vad är det för bild av eleven vi förmedlar?
• Vilka sidor hos eleven synliggör vi?
• När får eleven möjlighet att lyckas?
• Och hur visar vi att vi tror på elevens utveckling, även när eleven själv inte gör det?

När vi medvetet arbetar för att bredda bilden av eleven och skapa situationer där fler sidor får komma fram, ger vi också klassen möjlighet att upptäcka eleven på nya sätt och därigenom öppnas vägar för att lämna invanda roller.

När relation och pedagogiskt ansvar går hand i hand

Om vi vill hjälpa elever att bryta mönster och lämna roller som blivit begränsande, behöver vi börja i relationen. Det är i relationen som tillit byggs, som eleven vågar prova nytt och som förändring blir möjlig.

Men relationen i sig räcker inte. Den behöver också bäras av ett medvetet pedagogiskt ansvar. Det är vi som skapar förutsättningarna. Det är vi som synliggör fler sidor av eleven, som breddar bilden i klassrummet och som aktivt öppnar upp för nya vägar.

När relation och medvetet agerande samspelar händer något. Eleven får inte bara känna sig trygg, utan också möjlighet att utvecklas bortom den roll som tidigare begränsat. Klassen får syn på fler nyanser och vi som pedagoger blir en aktiv del i att förändra det som annars riskerar att bestå.

Relationer är därför inte något vid sidan av vårt uppdrag. De är grunden som gör förändring möjlig och verktyget som gör den hållbar.