Bloggar

Ännu större fokus på det relationella perspektivet

Under tisdagen och onsdagen var Råtorps skolors elevhälsoteam på konferensen Elevhälsa 2020. Det var två intressanta dagar med en hel del matnyttigt att reflektera kring. En övergripande reflektion jag gör efter dessa två dagar är att frasen det relationella perspektivet stack ut. Det var något som de flesta föreläsare tog upp som en viktig faktor i ett framgångsrikt elevhälsoarbete. Frasen i sig är inte ny på något sätt, men den signalerar att fokus inom skola har skiftat, som jag tolkar det, från fokus på eleven till fokus på lärmiljön.

Olika, lika, tillsammans!

Dahlberg, Moss och Pence (2009) beskriver i Kvalitet och meningsskapande: postmoderna perspektiv – exemplet förskolan meningsskapande som att gå bortom begreppet kvalitet för att kunna inrymma frågor om olika och mångfaldiga perspektiv. Detta menar jag kan appliceras på arbetet med interkulturalitet. Genom att barnen ges möjlighet att upptäcka flera sätt att kommunicera, agera och interagera skapas inte bara en förståelse och ett intresse för olika kulturer, det ger även en djupare mening, ett intrinsikalt värde i sig.

Egenproducerad film i undervisningen

Att få elever att fokusera och aktivt delta kan ibland vara problematiskt. Att dessutom få eleverna att diskutera det de gjort/varit med om kan många gånger vara en ännu större utmaning. Vi har upptäckt att egenproducerad film är något som eleverna uppskattar och tar emot med glädje! När eleverna ser på film där deras pedagoger har olika roller och bjuder på sig själva blir de genast fångade och både fokus och diskussion blir mycket enklare.

Ett första inlägg

Jag heter Jessica Eriksson och är dekan för lärarutbildningsnämnden vid Karlstads universitet sedan 2018. I praktiken betyder det att jag är ordförande i den nämnd som är ansvarig för kvaliteten i lärarutbildningarna, och alltså på heltid ägnar mig åt att strategiskt styra lärarutbildningarna framåt. Det är ett roligt och många gånger ganska svårt jobb, inte minst i dessa tider när skolan, läraryrket och lärarutbildningarna är i fokus i samhällsdebatten och där olika politiska direktiv avlöser varandra. 

Hur har ni det med Hattie?

Såhär i juletid så kommer man ofta in på tro av alla de slag, allt ifrån mörkerrädslor till tomtar och Jesus. Men hur är det med Hattie? Kiosk-vältaren "Synligt lärande" har nu mer än tio år på nacken och jag hör den nämnas allt mer sällan. Jag ska villigt erkänna att det ibland går veckor emellan de tillfällen jag själv tänker på den. Ändå håller den sig förhoppningsvis kvar i våra medvetande.

Let's dance!

Som jag tidigare beskrivit så ser jag de estetiska uttrycksformerna som ett sätt att kommunicera genom. Barn som inte har det verbala språket, kan genom exempelvis drama ges möjlighet att förstå och samspela. Här blir alltså de estetiska uttrycksformerna ett verktyg, och används instrumentellt. Genom drama utforskades i vårt projekt värdegrund och interkulturellt förhållningssätt. ”Dim” och ”Lummer” blev kompisar, ”amigos” i vår gestaltning. Samtidigt vill jag lyfta upplevelsen som sådan, hur barnens koncentration, fokus och inlevelse slog oss med häpnad.

Filmriket – Pedagogisk resurs för filmskapande

På sajten filmriket.com finns inspiration och övningar för att arbeta med rörlig bild. Materialet är anpassat för pedagoger inom grundskolan men passar också som inspiration för bibliotekspersonal och andra yrkesgrupper som möter barn och unga. Genom att förstå och lära sig filmskapande stärks människors källkritiska förhållningssätt till rörlig bild.

Att använda digitala verktyg med eftertanke

För några veckor sedan hade vi i SOL i Värmland förmånen att få lyssna på Carina Hermansson, docent och gästforskare på Karlstad universitet. En riktigt bra förmiddag där vi fick med oss nya tankar om digitalisering kopplat till undervisning, lärande och läsande. Här kommer en liten intervju med Carina. 

Vad arbetar du med just nu, Carina?

Sidor

Prenumerera på RSS - bloggar