Bloggar

Tidigare under läsåret skrev jag om när vi rektorer på Väst åkte österut på studiebesök till Källbrinksskolan. Fokus för studiebesöket var att se hur de arbetat med att NPF-säkra sin verksamhet. Hur går det då med vårt arbete på hemmaplan? Har vi kommit någon vart när det gäller våra lärmiljöer? Jo, det tycker jag vi gjort. Vår specialpedagog har tillsammans med våra speciallärare genomfört SPSM:s studiepaket, som handlar om NPF, med alla pedagoger och resurspersoner.

Nyss hemkommen från Skolverkets konferens om det nya kartläggningsmaterialet i förskoleklass sitter jag och är fylld av frågor, tankar och spaningar. Säkert känner ni detsamma. Här är den input jag fick med mig från Skolverket:

Kartläggningsmaterialet är obligatoriskt att använda i förskoleklassen från och med 1 juli 2019. Syftet med materialet är att så tidigt som möjligt upptäcka de barn som är i behov av extra stöd för att nå utbildningens mål eller extra stimulans för att komma ännu längre.

En tillitsresa över myndighetsgränser som käver beställarkompetens! 
Här har du chans att ta del av väl utvalda föredrag kring barnperspektiv och barnens perspektiv i stadsplaneringen. Medvetenheten ökar om att vi beställer och samtidigt kvalitetssäkrar den långsiktigt hållbara staden tillsammans?

Att aktivt arbeta med tillgängliga lärmiljöer handlar mycket om att skapa rätt förutsättningar för våra elever. Det kan göras genom anpassningar, tydliggörande pedagogik, struktur och förutsägbarhet. Det kan göras på många skilda sätt. Det är ett arbete som jag är djupt engagerad i och som jag lägger stor kraft på. Det är dock ett arbete som är lokalt knutet till våra två skolor vilket kan innebära att man hamnar i en egen liten bubbla. Då är det alltid uppfriskande att boka in ett möte med kollegan på förskolan och prata övergång mellan förskola och skola.