Bidrag till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beviljat tre projekt vid Karlstads universitet bidrag till praktiknära skolforskning. Universitetet har även en medsökande till ytterligare ett projekt. Målet är förbättrad undervisning inom det svenska skolväsendet.

Forskarna vid Karlstads universitet som beviljats bidrag har alla ett särskilt intresse för ämnesdidaktik, lärande och undervisning i ämnen. Forskningsfokus ligger på det som händer i klassrummet och på samspelet mellan lärare och elever i lärandeprocessen. Forskarna vill veta mer om hur eleverna ska lära sig olika ämnen på ett bättre sätt, och för att få svar arbetar man tillsammans med lärare och elever. 

De tre forskningsprojekt vid Karlstads universitet som beviljats bidrag är:

*Att utveckla elevers förståelse av politiskt ansvar genom nyhetsbevakning i ämnet samhällskunskap: en studie om skapandet av en didaktisk modell
Projektet handlar om att skapa en didaktisk modell som ska fungera som ett stöd för undervisning om nyheter och politik i samhällskunskap. Fokus ligger på nyhetsbevakning som är en vanligt förekommande aktivitet på samhällskunskapslektioner. Nyhetsbevakning består av att läraren och eleverna tar del av nyheter och därefter samtalar om dem. Den didaktiska modellen ska bli ett redskap för lärare när de planerar nyhetsbevakning utifrån att elever ska lära sig förstå vilket politiskt ansvar som kan ligga bakom sådant som tas upp i nyheter. 

– Denna kunskap är viktig för att kunna verka aktivt som medborgare i ett demokratiskt samhälle, säger Martin Jakobsson, lektor i samhällsvetenskapernas didaktik. Nyheter utgör en viktig kanal att bilda sig en uppfattning om det politiska ansvaret bakom aktuella frågor av allmänintresse. Vilket personligt ansvar har individen respektive det offentliga samhället för så skilda frågor som gängkriminalitet eller ökande oro och stök i klassrummen? Och hur bör ansvaret fördelas? Såväl gängkriminalitet som miljön i skolan är exempel på frågor som återkommer i nyhetsflödet, och som lämpar sig väl för elever att studera utifrån politiskt ansvar. 

Tillsammans med universitetskollegan Roger Olsson, lektor i samhällskunskap, och i samverkan med högstadielärare ska Martin Jakobsson driva forskningsprojektet. Projektet startar vid årsskiftet 2024/2025 och har sin hemvist på Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD).

*Historiebruk och progression i elevers lärande
Projektet handlar om historiebruk som är det nyaste tillskottet i historieämnets kursplan. Historiebruk vidgar förståelsen av historia genom att ge eleverna analytiska redskap att tolka den värld de möter. Kort uttryckt handlar historiebruk om hur historiska referenser används i det offentliga samtalet för att konstruera identiteter och påverka, till exempel genom att mobilisera eller avskräcka. 

– Det här är högaktuellt och vi känner igen det från det offentliga samtalet idag, säger Maria Johansson, adjungerad lärare vid Karlstads universitet samt gymnasielektor i historia och verksam lärare vid Globala gymnasiet i Stockholm. Historiebruk har inte riktigt hittat sin plats och form i skolan ännu. Historielärare menar att det är svårt att operationalisera och elever når ofta en rätt ytlig förståelse och har svårt att överföra lärandet till nya situationer. Vi har tidigare gjort en omfattande pilotstudie där vi provat att arbeta med forskningsbaserade modeller runt historiebruk och vi tror att det har stor potential. Vi vill därför undersöka hur sådana modeller kan bli kraftfulla verktyg i undervisningen. 

Maria Johansson ska driva forskningsprojektet tillsammans med universitetskollegan Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskaperna didaktik, samt lärare från mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet för att se hur historiebruksförståelse kan byggas och överföras mellan stadierna. Projektet startar våren 2025 och drivs på Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD).

*Värmland (Re)imagined. Platsbaserad litteratur- och historieundervisning för en hållbar framtid 
Projektet handlar om att utveckla en didaktisk modell för att med hjälp av regional skönlitteratur öka elevers kunskap och förståelse för samspelet mellan människa och plats och i termer av hållbarhet.

– Skolan behöver hitta nya sätt att förhålla sig till miljöfrågor, säger Sofia Wijkmark, professor i litteraturvetenskap. Humaniora har en mycket viktig funktion i dessa sammanhang, samtidigt som det saknas empiriskt grundad kunskap om skönlitteraturens potential i undervisningen om plats i relation till hållbarutveckling. Den värmländska regionens litteratur, platser och historia används som exempel, och skolor på tre värmländska orter med skiftande näringslivsstrukturer och narrativa traditioner medverkar.

Sofia Wijkmark ska driva forskningsprojektet tillsammans med universitetskollegorna Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskapens didaktik och pedagogiskt arbete, och Martin Stolare, professor i historia, samt gymnasielärare i svenska och historia. Projektet startar hösten 2025 och drivs på Rose (Research on Subject-specific Education), en flervetenskaplig forskarmiljö med ett särskilt intresse för ämnesdidaktik.

Medsökande till ytterligare ett forskningsprojekt 

Elisabet Mellroth, lektor i matematikens didaktik vid Karlstads universitet, är medsökande i ytterligare ett av forskningsprojekten som beviljats bidrag: Matematiska problem för en berikad och differentierad undervisning. Projektledarskapet ligger på Mittuniversitetet. Projektet handlar om att klargöra hur matematiska problem kan utformas för att stötta högpresterande elevers utveckling av de olika matematiska förmågorna.

– Genom designforskning kommer vi forskare och matematiklärare på högstadiet arbeta tillsammans i iterativa cykler där matematikuppgifter skapas och testas med elever, säger Elisabet Mellroth. Ett förväntat resultat är att specifika egenskaper hos matematiska problem identifieras, kopplat till hur detta kan bidra till elevers möjligheter att utveckla specifika matematiska förmågor. Vårt projekt tillför specifika ämnesdidaktiska principer som bidrar till utveckling och förbättring av planering av matematikundervisningen, speciellt för högpresterande elever.

Projektet startar vid halvårsskiftet 2025.

Mer information

Skolforskningsinstitutet har beviljat åtta projekt bidrag för praktiknära forskning. Tre av dessa tillfaller ämnesdidaktisk forskning vid Karlstads universitet samt att universitetet har en medsökande i ytterligare ett projekt. Vid årets utlysning kom 97 ansökningar in, och åtta av dem får nu bidrag om sammantaget drygt 35 miljoner kronor över en treårsperiod.

Karakteristiskt för den forskning som Skolforskningsinstitutet stöttar är att den ska utgå från de utmaningar och behov som skolväsendet möter i anslutning till undervisningen. I första hand ska forskningen bidra med kunskap om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras. 

Finansierade forskningsprojekt från Skolforskningsinstitutet 2024.
Läs mer om Skolforskningsinstitutets forskningsfinansiering.

Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet