Att våga göra sig hörd

Det brukar heta att tala är silver och tiga är guld, men på Forshaga lärcenter är det tvärtom. Här vill högstadielärarna att eleverna ska bemästra konsten att tala och självförtroendet att våga göra det.

Det brukar heta att tala är silver och tiga är guld, men på Forshaga lärcenter är det tvärtom. Här vill högstadielärarna att eleverna ska bemästra konsten att tala och självförtroendet att våga göra det. Genom att arbeta med olika uttrycksformer vid sidan av den vanliga undervisningen, ska eleverna lära sig retoriska verktyg och knep.

”Det har gett mycket. Jag har dessutom blivit bättre på att argumentera för vad jag tycker. Alltså varför något är bättre än det andra eller varför vi istället ska göra på ett visst sätt.” – Linnéa Skytte, årskurs 9, Forshaga lärcenter.

Satsningen började för tre år sedan. Manfred Erlandsson och Linnéa Skytte går nu i nian och har varit med från start.

– Vi kommer alla få göra det någon gång i livet så det är lika bra att lära sig nu. Hade vi inte gjort det så hade det varit ännu jobbigare, även om vissa kanske tycker att det har varit svårt, säger Manfred.

De är inne på sin sista termin på Forshaga lärcenter.

–Det hade varit jobbigare att börja på gymnasiet och inte ha lärt sig det här än. Väldigt skönt att känna att jag kan ställa mig och prata inför folk och säga vad jag tycker. Det är viktigt, säger Linnéa.

För henne känns det relevant att ha lärt sig hur man håller föredrag på ett intressant sätt.

– Det handlar om hur man får folk att lyssna på en och hur man pratar på ett bra sätt. Verkligen få folk att tycka att det man pratar om är roligt så att de kanske lär sig något.

Niklas Hult, Forshaga lärcenter

Nicklas Hult är lärare i NO och med i ett av tre arbetslag, som på olika sätt jobbar med retorik rullande under en treårsperiod.

– Grundtanken varför vi gör det är egentligen för att många elever, och vuxna för den delen, tycker att det är jobbigt att prata inför folk. Många har åsikter när inte kameran är på, men när det väl gäller är många obekväma med att prata.

Syftet är att förbereda eleverna inför kraven som ställs på vuxna, särskilt när de kommer ut i arbetslivet.

– Då är det ju lönesamtal med chefen, arbetsledare eller annat. Även om mycket är digitaliserat och ska gå via maila eller sms, kanske det gör att språket blir ännu viktigare att behärska.

Nicklas arbetslag har arbetat med olika föreläsare Bland annat bjöd de in en retoriker som berättade om hur föredrag kan läggas upp.

– Ordet ”KÖR” använde han ofta, det var väldigt bra och många kommer fortfarande ihåg. Det står för kroppsspråk, ögonkontakt och rörelser.

Det handlar om att ta in retoriken i den vanliga undervisningen. Nicklas berättar att när sjuorna arbetar med djur i biologin får de åka till Mariebergsskogen i Karlstad. Där guidas de runt av elever från Lillerudsskolan, antecknar och fotograferar. Deras uppgift blir sedan att återvända tillsammans med lågstadieelever från Forshaga och själva återberätta vad de har lärt sig.

– En del får upptäcka att ungarna kanske inte alls är intresserade av just det som de har tränat in. Man får öva på att vara lyhörd och kanske istället låta åhörarna fråga om det de vill veta.

Självkänsla är en viktig del i hela. Niklas bjöd in en musikpedagog som höll trumsessioner där eleverna fick lära sig att våga göra bort sig.

– Jag tror inte att ungarna förstod varför de gjorde det. men själva grejen var att de skulle trumma tillsammans, göra fel och känna att det ändå är okej. Man kan ha världens nobelpris på gång men vågar man inte berätta om sin idé så blir det ju ingenting av någonting.

Efter muntliga framträdanden får åhörarna ge feedback. Förhoppningen är att eleverna ska motiveras och lära av varandra.

– Till exempel att det är bra att tala tydligt och kanske komma med någon sorts positiv kritik. Det tror jag är viktigt så att de kan lära sig något efter varje gång. De upptäcker nog också att de kan känna igen sig mycket i varandra, säger Nicklas och fortsätter:

– Om någon lärare på gymnasiet ber dem att hålla ett anförande så hoppas jag att de inte fryser till is. Att de känner att de kan prata i fem minuter om till exempel franska revolutionen. Känner att de har gjort det förut och har redskapen för att klara av det.

Men för elever som tycker att muntliga framträdanden är jobbiga, är det viktigt att det finns alternativa lösningar.

– Ibland gör vissa en provredovisning inför bara mig eller väljer att göra det inför en mindre grupp, en form av trygghetsgrupp som de vet inte kommer skratta eller kasta tomater. Men förvånansvärt många gör det inför hela klasser. Det tror jag beror på att sammanhållningen blir bättre när de i och med de olika projekten har fått lära sig att göra bort sig inför varandra och att skratta åt det.

Text: Daniela Melin
Foto: Lo Hilmersson Jonsson

Artikeln ingår i magasinet Kreativa skolan som gjorts av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det inspirerande skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.