Vi skrev ett dokument och trodde vi var klara

 Vi tog fram ett måldokument för fritidsverksamheten och så tyckte vi att vi var klara. I det stod det till exempel "Pedagoger ska vara bra förebilder". Men vad det betydde hade vi inte pratat om. Vad är en bra förebild?

Sunne kommun fick kritik av skolinspektionen för några år sedan för att de inte hade skrivningar om fritids i skolans måldokument. Det blev en startsignal för att utveckla fritidsverksamheten i kommunen. Först tog de fram ett särskilt måldokument för fritids och i år var det dags att följa upp det arbetet.

Fritidsutveckling i Sunne
Annika Nilsson - rektor, Wendela Ullenius - fritidspedagog och Lenita Karlsson - rektor, funderar över utvecklingen av fritidsverksamheten i Sunne kommun.

Sunne tog in en expert

För att hjälpa till med att utveckla fritidsverksamheten anlitade Sunne kommun Kerstin Kohlström, tidigare ordförande i Lärarförbundets ämnesråd för fritidspedagogik. Alla fritidspedagoger i Sunne träffade Kerstin vid fyra tillfällen och diskuterade själva mellan tillfällena. De utgick från det måldokument de skrivit några år tidigare och Kerstin Kohlström ställde de obekväma frågorna. I måldokumentet stod det bland annat "Vi ger barnen möjlighet att utveckla självständighet och med ökande ålder ta ansvar för sig själva"

– Kerstin var så jobbig, säger Wendela Ullenius, fritidspedagog på Skäggebergsskolan. Jobbig på ett positivt sätt alltså. Hon frågade "Hur jobbar ni med att utveckla det hos barnen?" "Hur dokumenterar ni det?" "Hur jobbar ni med att de ska ta mer ansvar för sig själva?"

– Det blev bra diskussioner i arbetslagen av det, säger Lenita Karlsson, rektor med ansvar för fritidspedagogernas fortbildning.

– Vi fick vi börja diskutera och komma fram till gemensamt vad vi menade med det vi skrivit, säger Wendela Ullenius. Och det visade sig att alla inte tycker lika, förstås. När det gäller kepsar till exempel så tyckte jag att det är självklart att kepsarna ska av, medan en kollega inte ens såg kepsarna. Och då fick vi fundera: "Lär man sig mindre med en keps på eller lär man sig mer?"

Viktigt med anpassad fortbildning

Som det är nu har vi två dagar per år till fortbildning för fritidspersonal. Och då ska det vara riktat innehåll till just fritidspedagoger. Vi vill gärna få till mer, men det är en politisk fråga.

– Tidigare fick vi ibland följa med på skolans vanliga studiedagar och då kunde det vara en dag om att sätta betyg, och det gör inte vi på fritids, säger Wendela Ullenius.

– Vi måste hela tiden presentera den pedagogiska verksamheten för föräldrar, det är inget som de i första hand tänker på att fritids sysslar med, säger Lenita Karlsson. Men när vi berättar det tycker vårdnadshavarna alltid att det är bra. Och de är väldigt nöjda med fritids i Sunne, visar brukarundersökningen.

Målen om normer och värden uppnås på fritids

Del 1 och 2 i läroplanen gäller hela verksamheten, alltså även fritids. Det finns däremot inga särskilda skrivningar om just fritids.

– Vi gör en tolkning av vad som är tillämpbart på fritidsverksamheten, säger Annika Nilsson - rektor i Sunne. Fritids är väldigt viktigt för att uppnå målen om normer och värden i läroplanen, till exempel.

– Vi jobbar mycket med social fostran, säger Wendela Ullenius. Barnen får lära sig umgås och förhålla sig till varandra och till samhället. Vi visar på aktiviteter, vad som finns att göra i närsamhället och vad som finns utanför. För att lära barnen att leka med flera olika barn arbetar vi till exempel med kompislotteri på min avdelning. Då får barnen en lottad kompis som de ska leka med en stund. Sedan blir det lättare för barnet att välja att leka med den kompisen nästa gång och inte vara så beroende av att bästisen är på plats.

Dokumentera, men dokumentera inte allt

– Vi har börjat att dokumentera det vi gör bättre, i alla fall i skriftlig form, säger Wendela Ullenius. Vi har alltid varit väldigt bra på att göra saker, men inte så bra på att fundera på om vi gör rätt saker. Har vi en dokumentation kan vi göra en utvärdering och se vad det lett till. Men det är svårt att veta vad vi ska dokumentera.

Vi försöker att ha konkreta mål med dokumentationen, säger Lenita Karlsson. Vi ställer oss frågorna:

  • Är det viktigt att dokumentera det här?
  • För vem dokumenterar vi och vad ska vi ha det till? Vet vi inte det, blir dokumentationsarbetet bara ytterligare ett stressmoment.
  • Vad har vi gjort? Har vi gjort det vi sa att vi skulle göra? För att utvärdera något måste det finnas en planering.

Nu är det upp till varje fritidshem att ta det här arbetet vidare.

– Det viktigaste är processen, hjärnskrynklandet och att grotta ner sig i verksamheten, säger Lenita Karlsson. Och att fråga varandra "Hur gör du? Så här gör jag."