Tillgång till hela registret på Molkoms folkhögskola

Tre skådespelare i rosa förkläden, två med rosa peruker. En sitter på en låda och två håller upp handen som för att visa "stopp".

– Vi vill ge eleverna möjligheter att få tillgång till hela sitt register.

Så beskriver teaterpedagogen Maria Hagberg Jangsell syftet och meningen med att jobba normkreativt och genusnyfiket på Molkoms folkhögskola.

Alla ettor på skådespelarlinjen har en delkurs i levande teaterhistoria och där arbetas det på ett konkret sätt med kreativitet. Andreas Nilsson, Joel Stenberg och Jonathan Borg går i tvåan och ser tillbaka på vad de fått med sig från delkursen.

– Jag trodde innan kursen att vi på ett mer teoretiskt plan skulle lyfta ett antal normer och värderingar som vi skulle såga och sedan lära in nya ”riktiga” att förhålla oss till. Men det blev en process där vi arbetade både teoretiskt och fysiskt med att utforska normerna och den processen har fortsatt både på ett privat och professionellt plan för mig även efter kursens slut, berättar Andreas.

Precis så som kursen är tänkt att fungera. Teaterpedagogen Anna Almroth utvecklar tanken:

– I det här projektet vill vi ge eleverna möjlighet att reflektera över sina egna normer kring feminint och maskulint men också belysa hur karaktärer vanligen porträtteras på scen och i film utifrån genus, norm och sexuell läggning, berättar hon.

Men ambitionen slutar inte där.

– Vi vill också bryta upp tanken om att det endast finns två kön och två sätt att gestalta dessa. Vi vill visa att möjligheterna för en skådespelare är betydligt fler än så och vi vill att eleverna ska bli medvetna om sitt eget kroppsspråk, berättar hon.

Skådespelare med en lila sjal runt huvudet och mönstrad klänning. Bakgrunden är mörk med ett gult ljus ovanifrån.

Några går "all in" på uppgiften. Jonathan Borg berättar om hur han tacklade utmaningen.

– Jag var med i den grupp där vi skådespelare bytte kön och jag ville på riktigt känna hur det var att vara kvinna istället för den man jag är född som eller välja den enklaste vägen och anamma de stereotyper som är lätta att ta till sig.

Sagt och gjort. Under tiden repetitionsarbetet pågick klädde han sig dagligen i trosor och BH som han lånat av en tjejkompis.

– Det hjälpte mig att hålla mig medveten hela tiden och inte bara under repetitionstid, berättar han.

Levande teaterhistoria är ett projekt som pågår under fyra intensiva veckor och är en del av utbildningen för alla ettor på skådespelarlinjen.

– Vi har kört projektet i 4–5 år vid det här laget och det känns mer och mer rätt i tiden för varje år. Sedan är det naturligtvis så att vi som jobbar med kursen lärt oss vad som fungerar under resans gång och funnit en bra struktur, berättar Maria Hagberg Jangsell.

Hon är tillsammans med Anna Almroth ansvarig för kursen. Till projektet är dessutom tre gästlärare knutna.

– Det är Linn Eriksson som jobbar med dans, Helene Steen som jobbar med röst och Liv Elf Karlén som ansvarar för skådespelarnas gemensamma introduktionsdag där normkreativitet behandlas både teoretiskt och i praktiska övningar, säger Anna.

Teaterläraren Maria Hagberg Jangsell instruerar tre skådespelare med rosa förkläden och rosa peruk.

Efter två dagars introduktion delas skådespelarna in i tre grupper där repetitionsarbetet med scener ur tre olika teaterhistoriska pjäser från 1880-tal fram till 1980-tal tar vid.

– I år är det pjäser skrivna av Strindberg, Ionesco och Christer Brosjö som vi har jobbat med. Ett naturalistiskt, ett absurt och ett politiskt stycke, berättar Anna.

Grupperna griper sig an dramatikernas verk med olika metoder. En grupp jobbar könsstereotypt, en grupp jobbar med gender swap – att byta kön på karaktärerna, och den tredje gruppen tar sig an sin dramatik på ett så könsneutralt och androgynt sätt som de förmår.

– Det är intressant att se att oavsett vilken av metoderna gruppen får jobba med så kommer deltagarna hela tiden i klinch med invanda mönster och normer, säger Maria Hagberg Jangsell.

Andreas Nilsson tillhör gruppen som bytte kön på karaktärerna under projekttiden.

– Det var svårare än jag förväntat mig. Jag hade ju spelat kvinna förut på scen och trodde jag hade kläm på hur jag skulle göra och insåg att det hade jag inte, berättar han.

Och han vet precis var han stötte på sitt största hinder.

– För mig var det absolut svåraste med att vara kvinna på allvar att inte ta plats, säger han.

Och de fyra intensiva veckornas projektarbete med normkreativitet avstannar inte när projektet är avslutat.

– Det har gjort mig mer medveten i det mesta jag gör, även i vardagslivet. Jag ifrågasätter oftare idag vad det är jag ser och frågar mycket oftare någon som jag vet har ett annat perspektiv. Jag har helt enkelt blivit bättre på dialog med tjejer och andra som inte representerar den så kallade normen, konstaterar Jonathan Borg.

Joel Stenberg håller med.

– Jag tittar mer på mig själv nu och frågar mig hur stereotypt jag ser på världen, säger han.

Teaterläraren Maria Hagberg Jangsell
– Våra utbildningar måste vara relevanta i samtiden. I Molkom ligger vi i framkant och poängterar redan under antagningsprocessen hur viktigt det är att lyfta fram allas olikheter. Det är ju folkbildning vi jobbar med och då är det vårt uppdrag och ansvar att våra elever under utbildningen ska mogna som människor, säger Maria Hagberg Jangsell.

Tre skådespelare förbereder sig i sminklogen. På den vita bänken finns rosa peruker.
I sminklogen förvandlas män till kvinnor.

– Att vi byter kläder är enkelt att upptäcka. Men för oss skådespelare är det mycket djupare än så. Den handlar om att ta fram fler sidor hos mig själv än den mansnorm jag vuxit upp och lever i om det ska bli trovärdigt, säger Andreas Nilsson.

Två skådespelare med rosa peruker och rosa förkläden håller upp händerna. Bakom dem står en skådespelare i rött förkläde och mustasch.
Andreas Nilsson, Joel Stenberg och Jonathan Borg är tre av de elever som fått jobba normkreativt och genusnyfiket under sin utbildning.

TEXT: BRITTA NYBERG
FOTO: ØYVIND LUND

Artikeln är även publicerad i magasinet Kreativa skolan – i samarbete mellan Region Värmland, Pedagog Värmland och Karlstads kommun.