Släktingar från förr tog plats i undervisningen

Deras släktingar från förr levde ett helt annat liv än det de själva upplever i dagens Sunne. Men under höstens projekt tillsammans med Unga Västanå har eleverna i klasserna 4–6 vid Ekebyskolan fördjupat sig både i var förfäderna kom ifrån och vilka de var. Samtidigt har de lärt sig mer om olika historiska händelser.

Lärare och två elever spelar teater
Läraren Sandra Larsson vägleder eleverna Felicia Hultkrantz och Mogli Ljungberg i den pjäs som handlar om när pesten slog till i Värmland och Sverige.

Några av släktingarna var rallare, andra fann ingen annan möjlighet att överleva än att emigrera och söka lyckan i Amerika. Hemskheter som pesten och häxprocesser är annat från vår svenska historia som kommit fram i ljuset genom elevernas släktforskning.

Temat för hela projektet var identitet – att ta reda på mer om sitt eget ursprung och den historia som präglat samhället.

– Jag fick veta mycket genom att fråga mamma och pappa som sedan fick hjälpa till och fråga våra äldre släktingar, berättar Moses Bocker. Det kallas att man gör ett släktträd, men det behöver inte alls se ut som ett träd. Jag visste redan att min farfar var från Turkiet, men nu fick jag veta vad en del av släktingarna heter.

Ludvig Nordins släktforskning ledde honom ända tillbaka till 1700-talet. Hans mamma kommer från Dalsland och pappa från Jämtland.

– Min pappa hade en bok där det fanns information om vår släkt, säger han. Jag fick bland annat veta om en man som dömdes för dråp och sedan blev han ihjälsparkad av en häst när han släpptes ur fängelset.

Mentorerna Sofia Sättermon och Sandra Larsson fick kontakt med Linnea Benneberg, pedagog hos Unga Västanå, som tillsammans med sina kollegor presenterade en idé om vad projektet skulle kunna innehålla.

– Alla skolprojekt är unika, konstaterar hon. Lärarna har ofta önskemål om ett tema och det får sedan utvecklas tillsammans med eleverna som själva alltid är med och formar sitt arbete.

Lärare och elev med armarna i kors i en teater-scen

De 21 elevernas släktträd hamnade sedan tillsammans med skriftliga berättelser i händerna på Västanå teaters konstnärliga ledare Leif Stinnerbom. Han tog fram material till fyra teaterpjäser om pesten, häxprocesser, emigration och rallare som Linnea Benneberg hade som grund i arbetet med manus, anpassat till gruppernas storlek och elevernas forskning.

– Vi delades in i fyra teatergrupper, utforskade vilka kläder man använde på den här tiden och ritade egna skisser, förklarar Alma Nilsson Westlund. För att få inspiration besökte vi kostymutställningen i Berättarladan.

Drama är ett bra sätt att göra berättelserna levande. De blir verkligare när eleverna själva får ta olika roller och lära känna sina karaktärer.

– Det känns som om man åker tillbaka i tiden, säger Moses Bocker. Vi fick föreställa oss hur saker var på den tiden och vad som verkligen hände. 

I november 2016 var det dags för föreställning där teatergrupperna turades om i Västanå teaters lokal på Brårud. Publiken var klasskompisarna och de lärare som varit engagerade i projektet.

Sättet att arbeta med den här typen av projekt suddar ut gränserna mellan flera skolämnen som vanligtvis har egna rutor på veckoschemat. Historia, bild och svenska vävdes samman utan att någon till slut tänkte på vad som var vad.

Elevernas intresse för historia ökade när deras släktingar fick spela huvudrollen i händelser som i olika tidsepoker präglat vårt samhälle.

– Det blir ett avbrott där många sinnen och förmågor får användas samtidigt, säger Sandra Larsson. Projektet har varit positivt för oss. Vi jobbar allt mer ämnesöverskridande även i vanliga fall. Det ger en bättre helhetsbild och förståelse för det som ska läras in.

– Att jobba med en professionell dramapedagog gav oss lärare nya insikter och verktyg

som vi sedan har med oss framöver, fortsätter hon. 

Samarbetet med Unga Västanå uppfyllde alla höga förväntningar.

– Det blev nog till och med bättre än vi kunde hoppas på. Eleverna var drivna och aktiva under hela den här perioden och pratar fortfarande om allt som vi gjorde. Det blir även ett sätt för oss att lyssna på hur eleverna vill arbeta, fortsätter hon. Den här gången fungerade drama som redovisningsform, och det kan gärna bli aktuellt igen.

Moses Bocker håller med sin mentor.

– När vi till exempel övar på dialoger på engelska, då kan man ju ställa sig upp och göra drama av det istället, föreslår han. Sofia Sättermon tycker att hon märker att eleverna minns mer av undervisningens innehåll när de själva både får forska fram och dramatisera berättelsen.

– Dessutom har vi ju den här gången haft experthjälp från Unga Västanå, konstaterar hon. Eleverna har fått stort utrymme att själva forma sina olika karaktärer. Det krävs initiativtagande – annars blir det ingen pjäs.

– När vi övade testade vi oss fram, kollade om en idé och en replik fungerade, säger Alma Nilsson Westlund. Antingen fick det vara så eller så testade vi något nytt.

Elev som spejar med handen mot pannan
Malva Bocker var med i gruppen som spelade upp scener ur rallarnas liv.

Ekebyskolan i Sunne och Unga Västanå projektbeskrivning

Tema: Identitet

• Syfte: öka elevernas intresse för sin egen historia, lättare kunna tänka sig in i andra människors situation samt att få större vana att presentera saker inför varandra

• En mångfald av metoder användes, bland annat egen forskning, samarbete och diskussioner

• Ämnesöverskridande arbete:

– Utforskande av den egna identiteten genom släktforskning (historia)

– Skriva berättelser med de egna släktingarnas liv som grund (svenska)

– Muntligt berätta släktingarnas berättelser (svenska)

– Besök till Berättarladans kostymutställning med guidning av kostymör Inger Stinnerbom, fokus på material, färger och modeller, kläder för välbärgade och fattiga människor (historia)

– Teckna egna kostymskisser till sina karaktärer med inspiration från kostymutställningen (bild)

– Fyra teatergrupper bildades med olika tema: rallare, emigration, pesten och häxprocesser (drama)

De fyra föreställningarna filmades och finns att se på Youtube.

Text: Katarina Averås
Foto: Øyvind Lund

---

Artikeln är också publicerad i magasinet Kreativa skolan som görs av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.