När är det snö på bergen i Kurdistan?

På hösten, vintern eller alltid?

Ahin Mostafa och Evelin Gallego fixar tipspromenad inför morgondagens premiärvisning av klassens nya film.

– Mamma kommer hit men inte pappa. Han bor i Colombia men kan i alla fall se filmen vi gjort. Den finns på Youtube. Jag ska skicka länken, säger Evelin.

Barnen berättar om hur de valde ett fotografi tillsammans med familjen. Det blev bebisbilder, resor, släktingar, födelsedagsfester… variationen är stor. 

– Sen har vi spelat in film om det som händer på kortet. Animationen har de gjort tillsammans med Annika Eriksdotter, klassens skolkonstnär.

Det är vad det låter som, en konstnär i skolan, men inte tillfälligt inne för att jobba med ett specifikt projekt, utan anställd och en fast tillgång i arbetslaget.

– Vi har gjort läshörnan med henne också, där utanför klassrummet, pekar Hasan Hasan. Vi fick bestämma hur den skulle se ut.

Läraren och skolkonstnären tittar på en teckning.
Ser olika saker. En klasslärare och en konstnär i samma arbetslag. AnnMarie Danielsson och Annika Eriksdotter kompletterar varandra. Ett helt läsår har de jobbat tillsammans i Stjärnfallet 3 på Kronoparksskolan i Karlstad.

Annika, som vid sidan av deltidsjobbet på Kronoparksskolan, är frilansande konstnär har tidigare jobbat mycket tillsammans med elever, bland annat med utsmyckningar av skolor. Hon är van vid det pedagogiska.

– Men det här är någonting helt nytt som jag får vara med och forma. Att vara en del av ett team och tillsammans planera verksamheten är väldigt annorlunda än att komma in och göra punktinsatser som konstnär. 

En skola som har en konstnär anställd ger det kreativa och praktiska uttrycket större utrymme och tyngd inom ramen för det hållbara lärandet. 

– Jag kan vara delaktig i vilket ämne som helst. Min uppgift är att hitta fler pedagogiska vägar och att låta barnen uttrycka saker på olika sätt.

Elev filmar karta med ipad.
Ända hit åkte vi. Hassan berättar om familjens resa med bil från Sverige till Kurdistan. Klasskamraterna följer när äventyret blir film.

Det praktiska, kreativa görandet kopplas till kunskapsmålen. Konstnär och klasslärare jobbar tillsammans. 

– Det man gör kommer man lättare ihåg, det blir ett kroppsminne och kunskapen sätter sig, menar Annika.

Under två terminer har hon jobbat halvtid på skolan och ingått i ett av arbetslagen men har också haft vissa bildlektioner och skaparverkstad med fritidsbarnen. Ett nära samarbete med slöjdläraren Ulrika Skog, som också är konstnär, berikar.

– Vi tänker båda kreativt och det är en tillgång.  

Verksamheten i ateljén är i full gång. Annikas hemvist är ett före detta betonggrått förrådsrum som har genomgått make-over. Hyllorna är fyllda av välordnade lådor med material i olika färger. På väggarna sitter bilder från årets skapande. Där är årsträd, masker, tittskåp och en gigantisk falukorv. Allt finns dessutom dokumenterat i ord och bild. En rejäl och bläddervänlig klippbok ligger uppslagen.

konstnär och elever vid ett stort bord med bilder
Lektion hos skolkonstnären. Evelin Gallego, Alissa-Michelle Ödmark, Hasan Hasan och Ahin Mostafa animerar sina berättelser tillsammans med Annika Eriksdotter.

Annika tycker att tjänsten skolkonstnär är ett naturligt nästa steg från skapande skola-projekt och andra kreativa engångsinsatser som är vanliga runt om på skolorna. De är bra, säger hon, men leder sällan till kontinuitet och i grunden ändrade arbetssätt. Samarbetet med klasslärarna blir inte alls lika tydligt. Att ha en anställd konstnär ger helt andra utvecklingsmöjligheter och ligger rätt mot skolverkets mål om hållbart lärande, anser hon. 

– På sikt tror jag att man ska vara till för alla på skolan. Men att ingå i ett arbetslag har varit en bra början. 

Fast ett heltidsjobb på skolan är inte målet. Att ha ett ben kvar i konstvärlden är viktigt för Annika. Att behålla kontakten med konsten ute i samhället är en förutsättning för att komplettera skoltänket och bredda kompetensen i klassrummen, som ju är själva syftet med hennes närvaro.

– Jag måste skapa själv, tanka inspiration och röra mig i konstlivet om jag ska kunna visa det för barnen och tillföra en kreativ och konstnärlig dimension i deras vardag.

Länk till klassens film på Youtube.

Klasslärarens perspektiv:

klasslärare sitter på huk bredvid elever som målar.
AnnMarie Danielsson, klasslärare i Stjärnfallet 3 på Kronoparksskolan i Karlstad, som under det senaste läsåret haft en konstnär som kollega i arbetslaget.

Hur funkar det?

– Det är fantastiskt att våra elever får ta del av den kompetens som Annika har. Jag tycker det är väldigt bra att det kommer in olika yrkesgrupper i skolan, att barnen inte bara möter lärare i klassrummen.

Vilka är de viktigaste skillnaderna på en klasslärare och en konstnär?

– Annika ser på saker på ett annat sätt än vi andra. Hon lyfter det praktiska och det kreativa, och finner den infallsvinkeln i alla ämnen. Jag har koll på kunskapskraven och de förmågor barnen ska träna och ha med sig. 

Hur har du och de andra klasslärarna nytta av hennes kunnande?

– Om man tänker hållbart lärande, att det vi gör ska ha mottagare och hänga ihop med verkligheten, så styr hon oss in på den vägen. Tillsammans med henne kan vi jobba på ett sätt vi inte har möjlighet till annars, vi blir fler och vi kompletterar varandra. Sen tycker jag att hon hjälper oss att hitta tillbaka till kreativiteten. Jag hade mer av det tidigare och det känns roligt att vara där igen. 

Kan du ge ett konkret exempel?

– Filmen, vi jobbade med barnens ursprung, hur länderna ser ut, var de ligger och så vidare. Jag utgick från våra styrdokument men ville göra någonting mer. Bollade med Annika och hon födde filmidén, med fotografier hemifrån och det muntliga berättandet kopplat till det digitala. Filmen finns nu på Youtube och kan ses av släkt och vänner. Lärandet blir synligt inte bara i klassrummet. Jag tror att det ökar både barnens motivation och förståelse för det vi gör. Lärandet blir hållbart. 

Vad behövs för att en skola ska jobba med hållbart lärande?

– Att inriktning och ledning är tydlig. Vår rektor vet vart hon vill nå. Vi får mycket stöttning och utbildning. Men också frihet. Klimatet är tryggt och tillåtande och det tror jag är viktigt.

Hur då tillåtande?

– Vi provar och törs misslyckas. Det är ok att ta hjälp av varandra. Det pågår mycket hela tiden i olika arbetsgrupper och processerna är jättebra. Vi känner att ledningen tror och litar på oss.

Två elever visar modell av den kommande läshörnan.
Egen design på läshörnan. Barnen önskade en mysig vrå utanför klassrummen där de kan sitta och läsa i lugn och ro. Med Annikas hjälp togs önskan från idéstadie via modell till verklighet. Hassan och Ahin visar resultatet.

Elev filmar foto med ipad.
Fixar tipspromenad. I morgon är det familjefest på skolan, då kommer föräldrar och syskon. Evelin och Ahin gör vuxenfrågor. De tror att det där med snön på bergen i Kurdistan kan bli lite lagom knepigt. Svaret finns i filmen som premiärvisas i klassrummet.

Elever ligger på golvet för gruppbild som tas med ipad.

Text: Helena Söderqvist
Foto: Öyvind Lund

---

Artikeln är också publicerad i magasinet Kreativa skolan som görs av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.