Månadens forskare – Torodd Lunde

”Forskning är på gott och ont. Det kan vara väldigt utmanande och frustrerande, men samtidigt ger det möjligheter till fördjupning och eftertanke.” Det säger Torodd Lunde, som efter tio år som högstadielärare sökte en forskartjänst och hösten 2020 doktorerade i kemi med inriktning mot didaktik vid Karlstads universitet.

Man med blont hår i blå ljusblå skjorta

Torodd Lunde studerade till lärare i Norge.

– Jag är utbildad allmänlärare med behörighet att undervisa i nästan samtliga ämnen i grundskolans årskurs 1-9. Därefter har jag kompletterat min lärarutbildning med att läsa till extra i matematik samt naturvetenskap och har fortbildat mig genom lärarlyftet i matematikdidaktik.

Det var hans intresse av didaktiska frågor samt av att utveckla undervisningen som fick in honom på forskarbanan. Det blev en stor omställning.  

– Det var en stor skillnad mot att undervisa. Forskning kräver att man distanserar sig från vardagen i klassrummet och börjar betrakta undervisningen på ett annat sätt. Perspektivet behöver vara långsiktigt och inte att man ständigt planerar nästa lektion. 

Viktigt med tydligt syfte


Torodd Lundes forskning handlar om hur traditionen påverkar hur vi tänker och gör i undervisningen samt hur didaktiska modeller, i kombination med explicita reflektioner, kan vara ett sätt att utmana traditioner. 

– Därmed kan vi få syn på olika syften med undervisning och vilka konsekvenser olika syften har för hur vi utformar undervisningen. Det finns en rad olika syften med laborationer, till exempel kan det vara att lära sig begrepp, göra undersökningar, lära sig om naturvetenskapens karaktärsdrag, utveckla laborativa färdigheter, eller rätt och slätt att öka intresset. Ofta blandas dessa. 

Enligt Torodd Lunde kan ett otydligt formulerat syfte innebära att aktiviteten inte utformas och genomförs ändamålsenligt i relation till vad eleverna ska lära sig. 

– Lärare behöver träna på att urskilja, och reflektera kring, syfte. En traditionell receptlaboration där eleverna följer stegvisa procedurer är sällan effektiv för att undervisa om naturvetenskapliga arbetssättet, medan en helt öppen laboration kan vara ineffektiv om syftet är att undervisa teori och begrepp. Genom att göra syften explicita kan aktiviteter utformas i enlighet med detta, och därmed bli mer ändamålsenlig.

Hans forskning rör klassrummet indirekt i och med att den handlar om hur vi kan tänka kring fortbildning och lärarutbildning.  

– Jag har arrangerat lärarfortbildningar och utforskar hur lärare med hjälp av didaktiska modeller kan få stöd med att planera, genomföra och utvärdera laborativ undervisning med syftet att undervisa om det naturvetenskapliga arbetssättet. 

Behöver gilla att läsa och skriva

Att ta steget att börja forska är något som Torodd Lunde rekommenderar. Men det krävs att man gillar att läsa och skriva. 

– Skrivandet och läsandet en stor del av jobbet, och allt ska förankras i litteratur. Vad jag särskilt vill rekommendera är nog praktiknära forskning. Den är mer klassrumsnära och mer specifikt kopplat till praktikutveckling. I min forskning har praktiskt arbete varit en röd tråd med fokus på undersökande arbete. Jag gillar att forska, men kan sakna lärarjobbet, särskilt att få arbeta med, och följa, elever över tid. Jag saknar även att undervisa i matematik.

Läs mer i Torodd Lundes doktorsavhandling: Undersökande arbete i en laborativ tradition. Från implicita till explicita syften med praktiskt arbete i grundskolans senare del. 

Här kan du ta del av Torodd Lundes artikel: Undersökande och verklighetsanknuten undervisning i ett allmänbildningsperspektiv