Lärare på facebook – när vad hur och varför?

Tusentals lärare är aktiva på Facebook i grupper som riktar sig till och är skapade av lärare. I januari 2016 startade vi ett forskningsprojekt där vi ville titta närmare på samtalen i några av dessa grupper – när är lärare aktiva i grupperna, vad samtalar man om, hur sker dessa samtal, och till sist: varför lägger lärare tid och energi på grupperna?

När samtalar lärare på Facebook?

Till att börja med valde vi tio stora grupper inom ämnena matematik och svenska där vi kollade på aktivitetsmönstret. När gör lärarna sina inlägg och svarar de på andras inlägg? Alla inlägg under ett år räknades och tiden för inlägg noterades.

Vi började med att dela in året i arbetsdagar, helger/röda dagar och lov. Alla tio grupper visade liknande mönster: Lärarna postar fler inlägg under arbetsdagar än under lediga dagar. (diagram 1)

Diagram en orange stapel för varje dag på ett år.

Diagram 1: Antal inlägg per dag under ett kalenderår för en av grupperna

Ledighet, skolstart, nationella prov perioden kan identifieras och mönstret ser likadan ut i de tio olika grupper som undersöktes. När vi tittade på aktiviteten under veckan, så kunde vi se att flest inlägg görs måndag-torsdag, något färre på fredag och söndag, och nästan inga på lördagar. Ungefär 80 % av inläggen sker på skoldagar och 20 % av inläggen på helgdagar och lovdagar.

För att få en inblick i huruvida lärare skriver inlägg på arbetstid eller innan/efter arbetstid gjorde vi en indelning av dagens timmar. Det är klart att arbetstiden skiljer mellan skolor och individer, speciellt med tanke på förtroendetiden som de flesta lärare har - ett inlägg klockan 22 på en tisdagskväll kan mycket väl vara arbetstid för den personen. Men när vi tittade på när på dygnet som inläggen skrivs så  såg vi att ca 35 % av dem lades ut mellan klockan 8 och 17 och resten innan 8 eller efter 17 (Diagram 2).

Diagram med en blå stapel för varje timme på dygnet

Diagram 2: Spridning av Inlägg i Facebookgrupperna under ett dygn 

Grupperna var väldigt lika när det gäller aktivitetsmönstren, dock skilde grupperna sig när det gäller antal medlemmar (vid tid av datainsamling mellan 2500 och 17000 medlemmar) och därmed även i antal inlägg per dag. Vi valde ut sex grupper (tre i matematik och tre i svenska) som vi ville gå vidare med och analysera själva inläggen. Alla inlägg på ett år kunde inte analyseras och vi gjorde därför att stratifierat slumpmässigt urval vilket möjliggör generalisering av resultaten. I texten nedan kommer vi därför att kunna redovisa i procentsatser, men dessa måste dock beaktas med viss försiktighet, då urvalet är 553 trådar innebär inferensen mellan urvalet och populationen en felmarginal på ±4% (med 95 % konfidensintervall).

Vad samtalar lärare om i sina inlägg?

De grupperna vi valde hade alla sex ett ämnesdidaktisk perspektiv, vilket innebar att de var nära relaterade till undervisning av svenska eller matematik. För att ta reda på vad lärarnas inlägg i dessa grupper handlar om utgick vi ifrån Shulmans ramverk där han delar upp lärares kunskap i olika domäner. För vår del använde vi domänerna: ämnesdidaktik, ämneskunskap, pedagogisk kunskap, sammanhang, syfte och mål. I vår studie består ämnesdidaktik av tre av Shulmans domäner: kunskap om elever, kunskap om läroplanen, och det som Shulman kallar för Pedagogical content knowledge (PCK). De flesta inlägg som hamnade i PCK handlade även om elever och/eller läroplanen. Inläggen rörde aldrig enbart en av dessa tre Shulman-domäner. Det svenska begreppet ämnesdidaktik kan även omfatta kunskap om elever och läroplan och vi valde därför att inte skilja mellan dessa tre. För grupperna i matematik såg det ut som nedan (Tabell 1):

Tabell 1: Kategorisering av innehållet i inläggen enligt kunskapsdomäner

  • Ämnesdidaktik 57 %
  • Ämne 13 %
  • Pedagogik 9 %
  • Sammanhang 9 %
  • Syfte och mål 11 %
    Totalt 100 %

Två typiska inlägg inom ämnesdidaktik kunde vara:

Lärare A: How do you introduce division in year 2?

Lärare B: We use textbook A and want to change textbooks. Textbook B seems interesting: anyone who has made the same switch?

(Av etiska skäl har vi inom projektet valt att använda oss av översatta citat där nyckelbegrepp har bytts ut med likvärdiga begrepp. Ursprungscitaten är på svenska.)

Läraren A frågar efter hjälp med en lektion, introduktionen av delning i årskurs 2, men inläggen i den här kategorien kan även handla om annat, så som byte av läromedel. Dessa inlägg ökar i maj månaden och syns i diagram 1 runt 145 dagar. Inläggen i grupperna hade en tydlig fokus på ämnesdidaktik. Det fanns inga stora skillnader mellan grupperna som är relaterade till undervisning i svenska och de matematik-relaterade grupper. Det enda som skilde sig tydligt var att inlägg som rörde ämnet i sig (matematik eller svenska) var dubbelt så många i de grupper relaterade till matematikämnet. Sådana ämnesinlägg kan till exempel handla om huruvida en cirkel har en eller flera sidor, eller en fråga kring begrepp: vad kallas en talföljd som varken är geometrisk eller aritmetisk?

Hur samtalar lärare på Facebook?

Samtal kan analyseras på olika sätt, man kan ha fokus på innehållet, så som ovan, men även på formen. Vi var intresserade av att analysera intentionen bakom varje inlägg, dvs. vad lärarna ville uppnå med sina inlägg, och valde därför ett ramverk som utgår ifrån språkhandlingar. Ställer lärare frågor till varandra, erbjuder de något, ger de en utsaga eller ett påstående?

Om vi vill kunna beskriva Facebookgrupper som en plats där kollegialt lärande sker behöver grupperna och medlemmarna i grupperna, dela med sig av sin kunskap till andra medlemmar – kollegor. Det kan ske på olika sätt. Dels kan en person erbjuda kunskap i ett inledande inlägg, dels kan det vara någon som frågar efter något (en kunskap), som en annan lärare i gruppen svarar på. Den som svarar på ett inlägg erbjuder därmed kunskap: ett svar eller en lösning på inlägget.

Vi såg att de flesta inlägg var antingen en fråga (efter kunskap) eller ett erbjudande (av kunskap) (Tabell 2).

Tabell 2: Kategorisering av inläggen enligt språkhandlingar

  • Påstående 7 %
  • Fråga 45 %
  • Erbjudande 42 %
  • Uppmaning 6 %
    Totalt 100 %

En fråga efter kunskap kan se ut som i exemplet kring ämnesdidaktik, där lärare i inlägget efterfrågar kunskap om introduktion av division i en specifik årskurs: årskurs 2. Ett erbjudande kan vara som nedan.

Lärare C: Today I worked with definition, axiom, theorem and prove with my pupils who take course 1b at upper secondary school. To prove Pythagoras theorem with a ‘puzzle’ was an immense success and created understanding.

Inlägget består både av texten ovan och fyra illustrativa bilder med elevarbete.

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande innebär inte enbart att man delar med sig till kollegor, det innebär även att ett lärande sker. Inläggen i grupperna handlar oftast om lektioner (framtida eller redan genomförda) och lärandet kring dessa inlägg sker inte nödvändigtvis på Facebook. Troligtvis tar en lärare med sig det den har läst i en grupp till en kommande lektion och implementerar de nya idéer, nya metoder, nya exempel där. Skulle vi kunna följa med alla lärare till deras skola och deras klass skulle vi kunna se många exempel av ’lärares lärande’ där den egna praktiken har ändrats -  både i stort och smått -  på grund av ett inlägg i någon av grupperna. Men att kunna uttala sig om lärande har skett enbart genom att titta på inlägg i Facebookgrupperna är inte helt enkelt! Vi valde därför att analysera varje tråd för sig, dvs inlägg och de följande reaktionerna, för att se om någon form av lärande blev synligt. Nedan kan du läsa två exempel på snarlika trådar där vi i det första fallet inte kan identifiera något lärande, i det andra exemplet finns det dock ett lärande framskrivet.

Lärare D: I need help with applications that train multiplication tables in a very simple way. Cross my fingers that someone can help me out. 

Lärare E: The application ‘King of Math’ is fantastic just for that

Lärare D: Thanks, I will check it out

Lärare F: Geometry outdoors, grade two? Do’s and don’ts?

Lärare G: Very nice!!  Material XX from NCM is great!

Lärare F: What do you have to think of when starting?

Lärare H: Group constellation…half class/whole class, how you would like to support your pupils, start and follow-up questions in class. 

Lärare H: A very effective way to practise (math)communication!

Lärare F: Thanks, I already had an in-class starter but will now even use some textbook-questions as follow-up!

I första fallet sker en överlämning av kunskap till den andra – en TRANSAKTION. Lärare D efterfrågar förslag på specifika applikationer och lärare E svarar med ett förslag på en applikation (King of Math) som då, i detta ramverk, ses som ett erbjudande. Lärare A tar sedan emot denna ’kunskap’ genom ett ’tack’. Lärandet syns inte här i tråden, men det kan ha skett på annan plats och är därmed inte synligt på Facebook och i vår data. Vi vet till exempel inte om lärare D implementerar kunskapen på en kommande lektion. I det andra fallet sker något mer: lärare F frågar efter kunskap, precis som lärare A innan. Lärare D erbjuder kunskap och när lärare F tar emot så händer något mer. Lärare F nöjer sig inte med enbart svaret från lärare G men frågar vidare kring starten med applikationen. Vidare skriver läraren F i slutet en reflektion ring något som lärare H svarar på inlägget. 

Detta ’något mer’ har vi kallat för TRANSFORMATION. ’Något mer’ sker i 11 % av alla inlägg. I 77 % av trådarna förekom transaktion (Tabell 3). 12 % av inläggen fick ingen respons alls och därmed fanns det ingen synlig transaktion då mottagaren inte är synligt. Detta innebär inte att lärandet enbart sker i 89 % av inläggen – det innebär att transformation sker i MINST 11 % av inläggen

Tabell 3: Kategorisering av trådar

  • Transformation 11%
  • Transaktion 77%
  • Ingen reaktion 12 %
    Totalt 100 %

Varför för lärare samtal i grupper på Facebook? 

För att ta reda på varför lärare är med i grupperna genomförde vi intervjuer. Vi intervjuade administratörer till grupperna, lärare med många inlägg (högaktiva) och lärare med bara några få inlägg (lågaktiva).

Genom intervjuerna ville vi få insikter i bland annat vilka motiv de hade  för att delta i grupperna, samt vilken roll de hade i grupperna. För några är grupperna ett medel att kunna visa upp vad de gör i andra sociala medier, så som blogg, föreläsningar eller hemsidor. Lärarna som vi intervjuade beskriver att de vill få hjälp, men också att de vill hjälpa andra. De som är lågaktiva vill hitta inspiration, stöttning och kolla in läget. De högaktiva ser detta som en arbetsuppgift - att stötta andra kollegor.

Administratörer intygar att stämningen i grupperna är viktig att upprätthålla, ibland behöver de moderera så att tonen i tråden blir rätt, men för det mesta verkar grupperna ha kommit fram till ett sätt att sköta detta utan att moderering behövs.  

Många lärare pratar om att gruppen är som ett lärarrum, som möjliggör kollegialt lärande. De intervjuade lärarna gillar snabbheten i Facebookgrupperna. Några berättar att de genom samtalen i grupperna har fått nya kollegor från olika håll i landet som de samarbetar med. 

Både i inläggen och i intervjuerna ser vi exempel på att lärarna är medvetna om denna form av professionalisering. När en lärare lägger ut något kring en temadag svarar en annan lärare: Thanks! Reminders and refreshers are important even to an experienced teacher. You support my professional development. Thanks!!

I intervjuerna berättar till exempel en av lärarna om stödet och möjligheterna som grupperna erbjuder:

"I wouldn’t have become a merited excellent teacher if I had not had access to Facebook. All my top-level knowledge in the subject I have gained through Facebook - inspiration, tips on literature, tips on methods and so on. So it has been absolutely crucial to my professional development."

På vilket sätt man deltar, kan ändras över tid och vi ser att lärare ändrar sitt beteende i grupperna. I intervjuerna berättar lärarna om att de ändrar sitt beteende, beroende på individuella behov och kompetens. Mönstret är att de flesta i en grupp börjar som en besökare men att vissa efter ett tag tar en mer framträdande roll. Som besökare scrollar man, läser inlägg och ibland gillar det man sett. Det kan också innebära att man letar efter svar kring specifika frågor som man har. Fram tills dess är läraren inte publik, utan relativt anonym i sitt beteende. När man ger kommentar till andras inlägg, eller själv skapar ett inlägg, är man inte anonym längre, utan deltar publikt i grupperna. Då bidrar läraren på ett aktivt sätt till grupperna och i vissa fall utvecklas man till en nyckelperson i gruppen. Några blir som mentorer för andra i gruppen och berättar “We do not want to sit and keep things to ourselves, but instead we think: I have loads of material. Take it!’ Without thinking that you have to receive something in exchange”

Fortsättningen?

När vi startade vårt projekt var grupperna relativ nya, men alla grupper är fortfarande kvar vilket innebär att grupperna har funnits i över fem år. Facebook har ändrats, möjligheterna till interaktion har blivit både fler och färre vilket påverkar grupperna. Om något år söker sig lärare i Sverige kanske till andra sociala medier – det vi har sett i vår studie är dock inte avhängigt på Facebook – Facebook är bara den plattformen där en del av lärarnas kollegiala lärande sker just nu. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och erbjuder kunskaper. De kvalificerade frågor som lärare ställer i dessa grupper leder till kvalificerade svar som möjliggör lärande – kollegialt lärande. 

Facebook: Det gränslösa rummet där lärare fortbildar varandra

Mer information finns på forskningsprojektet sida på Karlstads universitet.

Jorryt van Bommel, Karlstads universitet

Yvonne Liljekvist, Karlstads universitet

Ann-Christin Randahl, Karlstads universitet & Göteborgs universitet

Christina Olin-Scheller, Karlstads universitet

Information om citaten: Av etiska skäl har vi inom projektet valt att använda oss av översatta citat där nyckelbegrepp har bytts ut med likvärdiga begrepp. Ursprungscitaten är på svenska.