Grumslunken – ett skollopp med tradition

Det är en härligt varm och solig dag i början av juni och en strid ström av barn och ungdomar vandrar från Jättestenskolan upp till Grums IP. Sedan början av 1980-talet har idrottslärarna på skolan arrangerat det 4,2 km långa motionsloppet ”Grumslunken” med undantag för ett uppehåll på 10 år från mitten av 90-talet.

– Jag hittade ett VHS band från 1989 som innehöll en inspelning från Grumslunken, berättar Andreas Emmesjö som är en av idrottslärarna på skolan. Det roliga var att jag själv var med på inspelningen, den gången som elev. Detta gav oss inspiration att återuppta traditionen som hade fallit i glömska under några år.

Elever väntar på start i Grumslunken
Grumslunken är ett motionslopp med traditioner från början av 1980-talet.

Fredrik Bergvall, också han idrottslärare på skolan berättar hur tävlingen återuppstod 2008 med en masstart.

– Vi trodde att vi skulle klara av att hålla ordning på elevernas tider, men det visade sig vara svårare än vi trodde. Från 2009 fick vi hjälp med programmering av ett dataprogram, så att de elever som anmälde sig till tävlingsklassen fick individuella tider. Vi känner oss oerhört tacksamma för att vi själva äger tekniken till detta, vilket bidrar till ett proffsigt arrangemang.

– Eftersom bansträckningen är densamma varje år kan de elever som önskar, tävla mot sig själva. Vi sätter alltid upp listorna med tider från föregående år. På så vis kan eleverna själva se sin individuella utveckling, säger Fredrik.

tävlingsledning Grumslunken, en lärare vid ett bord
Professionell inramning

– Vår vision och vårt främsta syfte är att det ska vara ett seriöst arrangemang, säger Andreas. När man kommer upp till IP möts man av en välorganiserad arrangörsledning, ljud och speakerutrustning av högsta kvalitet, nummerlappsutlämning och registrering samt möjligheter att efteranmäla sig.

Start och målområdet ska ge ett seriöst intryck, menar idrottslärarna.

– Vår filosofi är att det påverkar både personal och elever positivt när man möts av ett välplanerat arrangemang. Vi avslutar tävlingen med en prisutdelning där de tre bästa tjejerna och killarna får stiga upp på prispallen. Vinnarna får en vandringspokal där man ingraverat namn på tidigare vinnare samt tider.

Tävling eller ett lopp för alla

Jag frågar dem hur de som idrottslärare ser på barns och ungdomars tävlande och vilken betydelse det har för idrott– och hälsaundervisningen. Andreas och Fredrik berättar att Grumslunken främst är ett arrangemang med fokus på hälsa och inte i första hand på tävling. Det främsta syftet är att eleverna utvecklar ett ”intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen”.

Utefter den 4,2 kilometer långa banan skapas det även förutsättningar till möten och samtal mellan elever och personal utanför de vanliga ramarna. Grumslunken är främst ett arrangemang för elever i motionsklassen, men det finns även möjlighet att anmäla sig till en tävlingsklass. Här kan man tävla mot sig själv och andra, berättar Andreas. De elever som anmäler sig till tävlingsklassen springer med nummerlapp och tidtagning.

En elev hjälper en annan elev med nummerlapp
Förberedelse inför start

I läroplanen för ämnet ”Idrott och hälsa” står det ingenting om att eleverna ska tävla. Däremot finns det vissa stycken i LGR11 som kan tolkas på olika sätt tex att ”man ska röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang”. Andreas och Fredrik tycker att tävlandet kan ha vissa fördelar när det sker under sunda tävlingsförhållanden. Effekter av tävlande kan till exempel vara att eleverna lär sig hantera både vinster och förluster, att de kan jämföra sina resultat över tid samt att det kan ge en ökad vilja att göra sitt bästa.

De vill ändå poängtera att de inte lägger fokus på tävlandet. Resultaten är ingenting vi använder i betygssättningen, säger Fredrik.

– Däremot har jag använt det i min bedömning, om eleven själv använt resultaten under sitt hälsosamtal. Där eleven kunnat resonera och föra en diskussion kring resultaten som hen haft och faktorer som kan ha påverkat dessa.

Idrottslärarna berättar att arrangemanget fått ringar på vattnet. Tränarna i Grums Hockey uppmuntrar sina lagmedlemmar att vara med i tävlingsklassen och många av dem är synliga uppe på IP under denna eftermiddag. I det PM som gick hem bjöds även föräldrar och syskon in att delta både i motions- och tävlingsklassen.

Pedagogens inställning till fysisk aktivitet

– Vi vill utveckla ”Grumslunken”, säger Andreas och Fredrik. Ett led i detta är att vi inför i år bjöd in alla förskolor i kommunen för att gå eller springa ett litet minilopp på 400 meter runt IP. Det hela avslutades med medalj till alla inblandade samt uppstigning på prispallen. De förskolor som är belägna i närheten kommer också upp och är hejarklack senare på dagen.

– Efter att ha genomfört Grumslunken både som elev och personal kan jag än en gång konstatera hur viktigt det är att vi som personal inom skola, vårdnadshavare och tränare i föreningslivet själva är goda förebilder. Att vara en förebild innebär inte att man måste springa runt de 4,2 km i tävlingsklass med nummerlapp på magen. Det kan innebära många andra faktorer, där det viktigaste är att vi förmedlar en positiv bild av fysisk aktivitet.

Förskolebarn hejar på löpare
Förskolebarn hejar på

Linda Gull som är lärare på mellanstadiet berättade för mig hur hon utmanat sin klass under Grumslunken.

– Vi diskuterade och kom gemensamt fram till interna tävlingsregler för hur klassen skulle kunna vinna ett glasskalas, berättar Linda. Vi hade intressanta resonemang i klassen om vilken genomsnittshastighet som skulle gälla för klassen. Hastigheter som var rimliga och rättvisa att tävla med och som sedan skulle jämföras med min egen tid.

Ett sådant initiativ ger både upphov till matematiska resonemang samt ett sätt att visa att man tycker att fysisk aktivitet är viktigt, roligt och intressant. Vi måste tyvärr meddela att det inte blev någon glassfest för klass 6B. Antingen hade de gjort felberäkningar angående genomsnittstiden, överskattat sin egen förmåga eller också hade de helt enkelt en för vältränad fröken.

Hur som helst kommer det att ges fler möjligheter för klassen att vinna mot fröken, eftersom Andreas, Fredrik och resten av idrottslärarna brinner för arrangemanget och dess utvecklingsmöjligheter.

Text: Karin Högefjord
Foto: Elisabeth Johansson

tre flickor på prispallen
Årets segrare var Ella Bäcker 4B och Mahdi Zabedi 9C. Bästa tiden för killarna är från 2013 och innehavs av Simon Nylén på tiden 0:15:43, medan Sofia Nordqvist har den bästa tiden för tjejer på 0:19:45.

tre pojkar på prispallen

många elever springer i skogen