Glappet mellan läroplan och undervisning i NO-ämnena

I de naturvetenskapliga ämnena i läroplanen för grundskolan, Lgr 11, betonas en bred allmänbildande undervisning. Det innefattar att eleverna, förutom att lära sig om grundläggande begrepp, ska få göra systematiska undersökningar, lära sig skilja på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden och få lära sig att göra praktiska, etiska och estetiska val som kan handla om miljö, hälsa eller säkerhet.

Men trots att läroplanen nu beskriver den här bredare användningen av naturvetenskap, mer likt det sätt naturvetenskap används i vardagen och i samhället, så är undervisningen i skolan fortfarande inriktad på traditionellt ämnesinnehåll, ofta med receptlaborationer med stegvisa instruktioner där eleven inte får så stor möjlighet att lära sig ett naturvetenskapligt utforskande arbetssätt.

Så hur uppstår det här glappet mellan läroplan och undervisningstradition? Det har Torodd Lunde, universitetsadjunkt i kemi vid Karlstads universitet, undersökt i sin avhandling.

Torodd Lunde i ljus skjorta
Torodd Lunde / Foto: Karlstads universitet

– Avhandlingen bidrar till kunskaper om hur undervisningstraditioner är med att forma hur lärare tolkar och införlivar nya idéer, säger Torodd Lunde. Jag har också tittat på hur detta kan motverkas genom att göra undervisningstraditioner synliga med hjälp av didaktiska modeller och därmed bli föremål för reflektion.

Laborativ undervisningstradition dominerar

Avhandlingen består av tre delstudier. I första delstudien analyseras hur idén om undersökande arbete i styrdokumenten har tolkats av lärare. Tolv lärare spelades in under gruppreflektioner kring undersökande arbete.

– Det finns etablerade naturvetenskapliga undervisningstraditioner som påverkar hur lärare tänker och gör. När något nytt introduceras kan invanda undervisningstraditioner göra att idéer omedvetet tolkas selektivt och omformas till det som redan finns, säger Torodd Lunde. Reflektioner med hjälp av didaktiska modeller är ett sätt att göra detta synligt och bidra till att på ett konstruktivt sätt undvika att det nya oreflekterat omformas till mer av det samma som redan finns.

Lärarfortbildning som synliggör underliggande antaganden

I andra delstudien undersöks tillvägagångssätt för att undvika att idéer i lärarfortbildningar omedvetet tolkas selektivt. En fortbildning designades där underliggande antaganden i den laborativa undervisningstraditionen synliggjordes med hjälp av tre didaktiska modeller. I studien används data från gruppreflektioner, gruppintervju, presentationer och skriftlig dokumentation.

– Resultatet visar att fler lärare efterhand blir medvetna om värdet att rikta in sig mot specifika syften förknippade med undersökande arbete och att utforma aktiviteterna i enlighet med dessa, säger Torodd Lunde. Studien indikerar att invanda traditioner är en viktig variabel i lärarfortbildningar.

Begreppsapparat för undersökande arbete

I sista delstudien problematiseras glappet som finns i synen på undersökande arbete i naturvetenskaplig didaktisk litteratur jämfört med undervisningstraditionen. I delstudien presenteras en didaktisk modell i form av en begreppsapparat för undersökande arbete, vilken bygger på kritisk realism som vetenskapsteoretiskt fundament.

– Argument ges för hur denna begreppsapparat kan bidra till att överbrygga skillnaden mellan undervisningstraditionen där produktion av fenomen betonas, och naturvetenskaplig didaktisk litteratur där tonvikten läggs på kunskaper om naturvetenskaplig kunskapsproduktion, säger Torodd Lunde.

Här kan du läsa avhandlingen Undersökande arbete i en laborativ tradition

Text: Carina Olsson, Karlstads universitet