Fem år med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i Sunne

Sunne var en av de kommuner som tog emot många nyanlända elever under den stora flyktingvågen, något som man inte hade så stora erfarenheter av sedan tidigare. Det resulterade i riktade insatser från Skolverket där man bland annat fick ta del av en omfattande kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för hela kommunens lärare som de genomförde tillsammans med Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Den grundutbildningen har alla lärare genomfört både på grundskolan och gymnasiet, och därifrån har Ulrica Kyrk, språk- läs- och skrivutvecklare och Annelie Björck, utvecklingspedagog drivit arbetet vidare i kommunens F-6-skolor.

Ulrica Kyrk och Annelie Björck i solsken stående på gräs med rosa blommor på ett träd i bakgrunden
Ulrica Kyrk och Annelie Björck driver arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för F-6 i Sunne.

– Även om insatsen till en början riktade sig mot nyanlända elever så såg vi att det här arbetssättet gynnar alla elevers språk- och kunskapsutveckling. Det långsiktiga målet är att utveckla och förbättra undervisningen vilket på sikt ska leda till höjda elevresultat, säger Ulrica Kyrk. En viktig del i det arbetet är att lärarna medvetet ska reflektera över sin undervisning, både enskilt och tillsammans med andra. I Sunne har vi många byskolor där man kanske är ensam att undervisa i sitt ämne på sin skola och vi märkte att det fanns behov av ett kollegialt lärande, fortsätter Ulrica. Så vi bildade ämnesgrupper som träffas regelbundet. Förstelärare driver arbetet i grupperna tillsammans med mig och Annelie där vi lägger upp ramar för innehållet så att vi ska få en likvärdighet i grupperna.

Trygga grupper med tiden

Sunne är nu inne på femte året med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Därmed har grupperna hunnit sätta sig och lärarna blivit trygga med att dela med sig av sina erfarenheter mer och mer.

– Många har uttryckt att erfarenhetsutbytet i ämnesgrupperna varit väldigt värdefullt för att utveckla undervisningen genom det kollegiala lärandet, säger Annelie Björck. Vi har haft ett upplägg liknande Läslyftet där lärarna har fått en teoretisk bakgrund och sedan provat aktiviteter mellan träffarna och delat med sig av sina erfarenheter på nästa träff. Vi försöker ha ett systematiskt förhållningssätt i vårt utvecklingsarbete och samla lärandeerfarenheter, vad händer med elevernas lärande när vi förändrar vår undervisning? Vad fungerar bra och vad behöver vi skruva mera på?


Fyra lärare arbetar tillsammans runt ett bord med mappar, papper, pennor och kaffekoppar.
Ämnesgruppen i svenska delar erfarenheter under en träff.

Kontinuerliga utvärderingar har också varit en viktig del för att få syn på var man befinner sig i processen. Det visade sig t ex att bedömning och progression var något som lärarna ville fördjupa sig mer i, så det blev innehållet i ämnesgrupperna året därpå.

– Vi valde att arbeta med Lärandematriser som är till för att eleverna i förväg ska veta vad de ska kunna inom ett arbetsområde och vad de ska klara på olika nivåer, vilket synliggör lärandet för eleverna och höjer motivationen. För lärarna ledde det här till viktiga kollegiala pedagogiska diskussioner kring både kunskapskrav, progression och undervisning, säger Annelie.

Långsiktighet har varit viktigt



Annelie och Ulrica menar att en framgångsfaktor är att de har haft skolledare och skolförvaltning som haft modet att hålla i ett långsiktigt arbete.

– Det har gjort att vi verkligen haft möjligheten att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, förklarar de. Det är mycket som ska in i skolans värld hela tiden, men för att kunna förändra krävs strukturerat arbete på lång sikt. Vi har också strävat efter att hitta beröringspunkter och länka ihop olika fortbildningsinsatser, till exempel med digitala verktyg och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.



– Vi märker att vi fångar upp fler elever med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, säger Ulrica. Och det många lärare ändrat mest är nog i planeringen inför lektioner, så kallad planerad stöttning. Om jag från början vet att jag har några elever som har svårt att ta till sig undervisningen språkligt eller på andra sätt, då måste jag i förväg planera för hur jag ska lägga upp lektionen så att de får rätt stöttning för att kunna tillgodogöra sig undervisningen – preparera istället för att reparera. Vi har pratat mycket om att arbeta med olika typer av stödstrukturer och planera aktiviteter där eleverna får större talutrymme, vara aktiva och resurser för varandra, t ex genom kooperativa arbetssätt och differentierad undervisning som går hand i hand med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Alla lärarare arbetar med elevens språk


– Vi har märkt en ökad medvetenhet om att språket är alla lärares ansvar, inte bara svenska- eller svenska som andraspråkläraren, säger Annelie. Alla lärare har ansvar för att utveckla elevernas språk- läs- och skrivförmåga inom ramen för sitt ämne. Men givetvis kan man också arbeta ämnesintegrerat, t ex med matematiska begrepp när eleverna ska konstruera ett hus i slöjden eller jobba tillsammans med argumenterande texter i svenska och SO.




– Vi har hela tiden haft ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i basen och utifrån lärarnas utvärderingar och elevernas kunskapsresultat försökt identifiera hur vi ska arbeta vidare med nya utvecklingsområden. Därför har vi det här läsåret satt fokus på läsförmåga och läslust ur ett jämställdhetsperspektiv i alla ämnen eftersom vi kan se att skillnaderna ökar mellan pojkars och flickors läsförmåga. Där har vi stor nytta av det vi lärt oss förut om läsaktiviteter ur ett språk- och kunskapsutvecklande perspektiv, säger Ulrica. Det är viktigt att utvecklingsarbeten i skolan utgår från faktiska behov som känns relevanta och är väl förankrat hos alla!

Tre lärare arbetar tillsammans framför datorer och en pekar på skärmen.
Träff i ämnesgruppen svenska som andraspråk

Ett turkost stort papper med fyra spalter på ett bord. Tre personer placerar små lappar med begrepp inom språk i det olika spalterna. Spalterna har rubrikerna "Har inte hört ordet", "Har hört ordet, men vet inte vad det betyder", Tror att vi vet vad ordet betyder" och "Vet vad ordet betyder och kan förklara det".
I grundutbildningen arbetade lärarna med att skapa ett gemensamt metaspråk om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Vill du veta mer om utvecklingsarbetet i Sunne så kan du besöka bloggen I huvudet på en sva-fröken, där Ulrica Kyrk bland annat skriver om det pågående läsprojektet, Läsa Äger.