Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.
”Jag fastnade för läraryrket. Jag såg hur viktigt yrket var – och hur lärare satte spår i ungdomarnas liv.” Det säger Hamid Asghari som kom till Sverige som flykting. Efter att ha kombinerat arbete med studier kan han numera titulera sig docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Hamid Asghari är född och uppvuxen i Iran. När han kom till Sverige för 38 år sedan började han arbeta inom industrin parallellt med sina studier på gymnasiet och Komvux.
– När jag fick allmän och särskild behörighet att studera på universitet läste jag elektronik på Linköpings universitet och började arbeta som programmerare inom verkstadsindustrin, bland annat på Ericsson i Norrköping. När Ericsson lade ner sin verksamhet i Norrköping i slutet på 90-talet började jag studera på nytt. Denna gång till lärare vid Linköpings universitet. Utbildningen var på 1,5 år heltid och för de som redan hade en akademisk examen från något lärosäte i Sverige. Vi var till exempel ingenjörer, fysiker, matematiker, kemister och biologer som via lärarutbildningen skulle bli behöriga att undervisa inom våra ämnen.
Efter lärarutbildningen började Hamid Asghari att arbeta som yrkeslärare på el- och energiprogrammet på en yrkesgymnasieskola i Norrköping.
– Jag fastnade för läraryrket. Jag såg hur viktigt yrket var – och hur lärare satte spår i ungdomarnas liv. Eftersom jag hade erfarenheter och kunskaper från verkstadsindustrin ville skolans rektor att jag också skulle undervisa elever på industriprogrammet. Detta var i början av 2000-talet när lärarlegitimationen inte hade blivit aktuellt, och då ansåg min rektor att jag också var behörig för att sätta betyg på eleverna på industriprogrammet.
Medan han arbetade som lärare läste han även en magisterutbildning i pedagogiskt arbete, med fokus på yrkeselevernas kunskapande genom projektarbete.
– När doktorandtjänsten i pedagogiskt arbete med inriktning mot yrkesutbildningar utlystes av Karlstads universitet 2008 sökte jag, blev antagen och började min doktorandutbildning februari 2009.
Hamid Asghari disputerade i oktober 2014 i ämnet pedagogiskt arbete med avhandlingen Från uppväxt till lärargärning: En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet. Efter disputationen har han arbetat med både undervisning och forskning, och 2022 blev han docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
När han började sin forskarbana fanns det få studier om yrkesutbildningar i Sverige.
– Tidigare forskning hade bidragit med kunskap om yrkeslärare och yrkesundervisning. Forskarna hade exempelvis studerat yrkeslärare och yrkesundervisning genom observationer och intervjuer med fokus på vad yrkeslärare gör, men inte gått djupare in på vilka erfarenheter yrkeslärarna hade och på vilka sätt dessa erfarenheter kom till uttryck i deras beskrivningar av arbete med elever i undervisning. Min forskning om relationen mellan yrkeslärares tidigare livserfarenheter och deras erfarenheter av arbete med elever i undervisning på industritekniska programmet kunde komplettera den pusselbiten som saknades.
Efter disputationen gick Hamid Asghari djupare in i det insamlade materialet från doktorandutbildningen och kompletterade med nya yrkeslärarintervjuer. Han ville få svar på frågor om yrkesdidaktik med ett djupare fokus på yrkeskunskap och yrkeskunnande utifrån yrkeslärares berättade erfarenheter om sin undervisning.
– Det ena ledde till det andra och under processen upptäckte jag också att det fanns begränsat med forskning om yrkeselevers, inklusive nyanlända elevers, berättade erfarenheter om val av yrkesutbildningar. Dessa forskningsbegränsningar gav mig drivkraften att fortsätta forska och fördjupa mig i nya områden.
Hamid Asgharis forskning är praktiknära och han har regelbundet kontakt med både yrkeslärare och yrkeselever. Men visst kan han sakna lärarjobbet.
– Ja, varje dag. Jag önskar att det fanns tid till många fler besök ute i verksamheterna. Före pandemin besökte jag yrkesskolorna och genomförde mina intervjuer på plats. Efter pandemin har jag arbetat med en blandning av Zoom-intervjuer och platsintervjuer. Självklart, när jag är på en yrkesskola och i skolans verkstad och ser hur yrkeslärare undervisar och hur eleverna arbetar med sina uppgifter i verkstaden, saknar jag den tid som jag själv var yrkeslärare. Ibland kittlar det också i fingrarna att hjälpa eleverna i deras yrkesarbete, men jag försöker hålla isär lärarrollen och forskarrollen.
Förhoppningen är att forskningen ska bidra med kunskap om yrkesutbildning och yrkeslärares arbete.
– Jag vill öka kunskapen om yrkeslärarnas undervisning och möte med eleverna, och den nytta som vårt demokratiska samhälle får av deras yrkeskunnande. Eftersom min forskning är praktiknära hoppas jag också att den ska ha betydelse för yrkeslärares arbete, deras arbetslag och yrkesskolorna genom att väcka nya tankar och reflektioner om yrkesundervisning och yrkeslärande hos dem. Den forskning jag bedriver ser jag som aktuell för både nationella och internationella skolsystem.
Det har skett en del forskning om yrkesutbildningar under de senaste decennierna.
– Men skolforskning är kontextbunden och det behövs kontinuerlig forskning i takt med teknikutveckling och samhällsförändringar. Av den anledningen tycker jag att det är oerhört viktigt att verksamma lärare ska börja forska. De har erfarenhet av, och kunskap om läraryrket och de kan med sin forskning bidra med kunskap om aktuella frågor om skolan, lärares undervisning och elevers lärande. De har även förmågan att binda ihop teori och praktik och här behöver den svenska yrkesutbildningen mer kunskap.
Läs mer om Hamid Asghari och hans forskning.
Text: Maria Nilsson, Karlstads universitet
Läs fler artiklar i vår serie om skolforskare på Karlstads universitet.