”Enskild forskning gör sällan underverk och förändrar världen, men tillsammans kan vi bygga en förbättrad skola för elever och lärare.” Det säger Madeleine Wiker, lektor i idrottsvetenskap och doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.
Foto: Cathrine Andersson Busch
Madeleine Wiker har en lärarexamen som ämneslärare i svenska samt idrott och hälsa i grundskolans senare år. Hon har främst arbetat som lärare på högstadiet, men innan sin lärarexamen även inom F-6 och fritidsverksamhet. Madeleine Wiker är också utbildad inom specialpedagogik och socialpsykologi. Efter flera år som lärare blev hon ombedd att söka en utlyst doktorandtjänst på Karlstads universitet, och på den vägen är det.
– Jag såg min chans att kunna påverka och förändra utifrån ett forskarperspektiv. Mina intressen var hälsa och hälsoperspektiv på skolämnet idrott och hälsa. Jag såg stora behov av att förändra och förbättra ämnet ute i skolorna, och även förhållningssättet till styrdokumenten. Vart tog hälsans perspektiv vägen i ämnet, när ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa? Min forskningsplan handlade om forskningsfrågor gällande hälsa och som François Rabelais uttrycktedet: ”Det är inte själen och inte kroppen vi övar – det är en människa och den bör inte delas i två delar”.
Elevers perspektiv i fokus
Hennes senare forskningsprojekt drog dock åt ett annat håll inom skolämnet idrott och hälsa. Forskarutbildningen gjordes inom forskarmiljön pedagogiskt arbete och hon tillhörde också den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Madeleine Wiker disputerade i pedagogiskt arbete med inriktning skolämnet idrott och hälsa i december 2017. Doktorsavhandlingen ”Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och Hälsa studerade elevers (årskurs 9) samtal om skolämnet idrott och hälsa. Genom fokusgruppsintervjuer, och med stöd i social representationsteori, var syftet att öka kunskap om, och fördjupa förståelsen för, ämnets innehåll och form sett ur elevernas perspektiv. Vilka villkor och utmaningar samtalar eleverna om? Och vilken framtidssyn har de på ämnet?
– I analysen kom det fram att eleverna gav uttryck för att betygssystemet i idrott och hälsa är orättvist och ofullständigt. Betyget är dessutom det betyg som eleverna är mest missnöjda med, och de ser gärna ett flerbetygssystem i ämnet.
Intervjumaterialet visade även att idrottsläraren är en viktig aktör i elevernas vision om idrott och hälsa som en framtida samhällsinvestering.
– Idrottslärare blir därmed en särskilt viktig resurs i skolmiljön och behöver extra stöd för att axla sitt uppdrag. I analysen utvecklades två centrala teman: ett orättvist betygssystem och en mångfacetterad idrottslärarprofession inom idrott och hälsa. Utifrån elevernas perspektiv på villkor och utmaningar finns ett fortsatt behov av att undersöka elevernas förslag till förändring och förbättring, samt konsekvenserna av att idrott och hälsa är ett ämne som ”är live liksom”. Idrottsläraren är en betydelsefull aktör i elevernas vision om förändring och förbättring i skolans undervisning.
Madeleine Wikers forskningsintresse är numera generella skolutvecklingsfrågor. Mer specifika frågor fokuserar på former av betyg och bedömning utifrån olika betygssystem samt formativ undervisning och bedömning som verktyg för lärande.
– Ett annat stort forskarintresse är det specialpedagogiska området med koppling till skolan och läroplanens skrivelse att ”undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov”.
Vill bidra till en förbättrad skola
Idag arbetar Madeleine Wiker som lektor på ämnet idrottsvetenskap på institutionen för pedagogiska studier.
– Jag arbetar med utbildningsfrågor, undervisning och utveckling av ämneslärarutbildningen samt idrottsvetenskap. Jag drivs av barn och ungas lärande, didaktiska frågor, skolutveckling och lärarprofessionens ledar- och lärarskap. Vidare är jag bland annat utbildningsföreträdare och representant för ämneslärarprogrammet. Jag är aktiv i tre forskargrupper: SOL, CBU och SNAFA. Just nu pågår ett arbete med att författa artiklar inom området idrott och hälsa utifrån doktorsavhandlingen. Därtill så är jag precis i startblocket att formulera ett forskningsprojekt tillsammans med två andra forskare inom andra ämnen, vilket ska bli spännande. Kort kommer det beröra att fler skolor bör vara ”NPF-anpassade/NPF säkrade” skolor med fokus på NPF och en trygg undervisningsmiljö för lärande. Det saknas mycket kunskap om hur det skapas ett lärande och trygg plats för eleverna inom idrott och hälsa. Många av dessa elever är inaktiva och det får en viss betydelse för elevers inlärning och hälsa.
– Enskild forskning gör tyvärr sällan underverk och förändrar världen, men tillsammans kan vi bygga en förbättrad skola för elever och lärare. Min doktorsavhandling är ett exempel på det då den var en liten byggsten till en ny och förändrad läroplan/kursplan i Idrott och hälsa, Lgr22, vilken jag hoppas kommer göra skillnad. Vidare hoppas jag kunna göra skillnad för alla elever med NPF som också har rätt till anpassad och trygg undervisning där lärarna har fått möjlighet till rätt kompetens.
Att forska skiljer sig från läraryrket
Även om det inte finns i närmsta planen att återgå till arbetet som högstadielärare så finns saknaden där.
– Ja, jag kan sakna läraryrket. Särskilt saknar jag eleverna och den känslan av att kunna förändra, förbättra, påverka och försöka göra skillnad. När jag som nu även läser så mycket forskningsstudier vill jag ju många gånger även testa detta i verkligheten. Men jag kan förhoppningsvis istället utöva inflytande på ”mina” lärarstudenter och undervisa dem om all den forskning jag är del i och läser om.
Till den som funderat på att börja forska säger Madeleine Wiker:
– Gör det! Men det måste vara en inriktning inom ett ämne och område som du brinner för, annars blir det för tuffa år. Forskarutbildningen är intressant, spännande och mycket lärorik samt personligt utvecklande på många plan, men också väldigt påfrestande och tar mycket tid. Det är en stor skillnad att forska gentemot att jobba som lärare. Jag valde också att ta elevens perspektiv på min studie, vilket gjorde att jag som forskare ”kom under ytan” på många frågor som jag aldrig kunnat få ta del av som lärare. Detta var mycket intressant och lärorikt.
\u201dEnskild forskning g\u00f6r s\u00e4llan underverk och f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e4rlden, men tillsammans kan vi bygga en f\u00f6rb\u00e4ttrad skola f\u00f6r elever och l\u00e4rare.\u201d Det s\u00e4ger Madeleine Wiker, lektor i idrottsvetenskap och doktor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet. <\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\nFoto: Cathrine Andersson Busch<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
Madeleine Wiker har en l\u00e4rarexamen som \u00e4mnesl\u00e4rare i svenska samt idrott och h\u00e4lsa i grundskolans senare \u00e5r. Hon har fr\u00e4mst arbetat som l\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet, men innan sin l\u00e4rarexamen \u00e4ven inom F-6 och fritidsverksamhet. Madeleine Wiker \u00e4r ocks\u00e5 utbildad inom specialpedagogik och socialpsykologi. Efter flera \u00e5r som l\u00e4rare blev hon ombedd att s\u00f6ka en utlyst doktorandtj\u00e4nst p\u00e5 Karlstads universitet, och p\u00e5 den v\u00e4gen \u00e4r det.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jag s\u00e5g min chans att kunna p\u00e5verka och f\u00f6r\u00e4ndra utifr\u00e5n ett forskarperspektiv. Mina intressen var h\u00e4lsa och h\u00e4lsoperspektiv p\u00e5 skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa. Jag s\u00e5g stora behov av att f\u00f6r\u00e4ndra och f\u00f6rb\u00e4ttra \u00e4mnet ute i skolorna, och \u00e4ven f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4ttet till styrdokumenten. Vart tog h\u00e4lsans perspektiv v\u00e4gen i \u00e4mnet, n\u00e4r \u00e4mnet bytte namn fr\u00e5n idrott till idrott och h\u00e4lsa? Min forskningsplan handlade om forskningsfr\u00e5gor g\u00e4llande h\u00e4lsa och som Fran\u00e7ois Rabelais uttryckte <\/strong>det: \u201dDet \u00e4r inte sj\u00e4len och inte kroppen vi \u00f6var \u2013 det \u00e4r en m\u00e4nniska och den b\u00f6r inte delas i tv\u00e5 delar\u201d<\/em>.<\/p>\n\n\n\n
Elevers perspektiv i fokus<\/h2>\n\n\n\n
Hennes senare forskningsprojekt drog dock \u00e5t ett annat h\u00e5ll inom skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa. Forskarutbildningen gjordes inom forskarmilj\u00f6n pedagogiskt arbete och hon tillh\u00f6rde ocks\u00e5 den nationella forskarskolan i idrottsvetenskap (NFI). Madeleine Wiker disputerade i pedagogiskt arbete med inriktning skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa i december 2017. Doktorsavhandlingen \u201dDet \u00e4r live liksom\u201d: Elevers perspektiv p\u00e5 villkor och utmaningar i Idrott och H\u00e4lsa<\/em> studerade elevers (\u00e5rskurs 9) samtal om skol\u00e4mnet idrott och h\u00e4lsa. Genom fokusgruppsintervjuer, och med st\u00f6d i social representationsteori, var syftet att \u00f6ka kunskap om, och f\u00f6rdjupa f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r, \u00e4mnets inneh\u00e5ll och form sett ur elevernas perspektiv. Vilka villkor och utmaningar samtalar eleverna om? Och vilken framtidssyn har de p\u00e5 \u00e4mnet?<\/p>\n\n\n\n
\u2013 I analysen kom det fram att eleverna gav uttryck f\u00f6r att betygssystemet i idrott och h\u00e4lsa \u00e4r or\u00e4ttvist och ofullst\u00e4ndigt. Betyget \u00e4r dessutom det betyg som eleverna \u00e4r mest missn\u00f6jda med, och de ser g\u00e4rna ett flerbetygssystem i \u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n
Intervjumaterialet visade \u00e4ven att idrottsl\u00e4raren \u00e4r en viktig akt\u00f6r i elevernas vision om idrott och h\u00e4lsa som en framtida samh\u00e4llsinvestering.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Idrottsl\u00e4rare blir d\u00e4rmed en s\u00e4rskilt viktig resurs i skolmilj\u00f6n och beh\u00f6ver extra st\u00f6d f\u00f6r att axla sitt uppdrag. I analysen utvecklades tv\u00e5 centrala teman: ett or\u00e4ttvist betygssystem och en m\u00e5ngfacetterad idrottsl\u00e4rarprofession inom idrott och h\u00e4lsa. Utifr\u00e5n elevernas perspektiv p\u00e5 villkor och utmaningar finns ett fortsatt behov av att unders\u00f6ka elevernas f\u00f6rslag till f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rb\u00e4ttring, samt konsekvenserna av att idrott och h\u00e4lsa \u00e4r ett \u00e4mne som \u201d\u00e4r live liksom\u201d. Idrottsl\u00e4raren \u00e4r en betydelsefull akt\u00f6r i elevernas vision om f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rb\u00e4ttring i skolans undervisning.<\/p>\n\n\n\n
Madeleine Wikers forskningsintresse \u00e4r numera generella skolutvecklingsfr\u00e5gor. Mer specifika fr\u00e5gor fokuserar p\u00e5 former av betyg och bed\u00f6mning utifr\u00e5n olika betygssystem samt formativ undervisning och bed\u00f6mning som verktyg f\u00f6r l\u00e4rande.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ett annat stort forskarintresse \u00e4r det specialpedagogiska omr\u00e5det med koppling till skolan och l\u00e4roplanens skrivelse att \"undervisningen ska anpassas till varje elevs<\/strong> f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov\"<\/em>.<\/p>\n\n\n\n
Vill bidra till en f\u00f6rb\u00e4ttrad skola<\/h2>\n\n\n\n
Idag arbetar Madeleine Wiker som lektor p\u00e5 \u00e4mnet idrottsvetenskap p\u00e5 institutionen f\u00f6r pedagogiska studier.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Jag arbetar med utbildningsfr\u00e5gor, undervisning och utveckling av \u00e4mnesl\u00e4rarutbildningen samt idrottsvetenskap. Jag drivs av barn och ungas l\u00e4rande, didaktiska fr\u00e5gor, skolutveckling och l\u00e4rarprofessionens ledar- och l\u00e4rarskap. Vidare \u00e4r jag bland annat utbildningsf\u00f6retr\u00e4dare och representant f\u00f6r \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet. Jag \u00e4r aktiv i tre forskargrupper: SOL, CBU och SNAFA. Just nu p\u00e5g\u00e5r ett arbete med att f\u00f6rfatta artiklar inom omr\u00e5det idrott och h\u00e4lsa utifr\u00e5n doktorsavhandlingen. D\u00e4rtill s\u00e5 \u00e4r jag precis i startblocket att formulera ett forskningsprojekt tillsammans med tv\u00e5 andra forskare inom andra \u00e4mnen, vilket ska bli sp\u00e4nnande. Kort kommer det ber\u00f6ra att fler skolor b\u00f6r vara \u201dNPF-anpassade\/NPF s\u00e4krade\u201d skolor med fokus p\u00e5 NPF och en trygg undervisningsmilj\u00f6 f\u00f6r l\u00e4rande. Det saknas mycket kunskap om hur det skapas ett l\u00e4rande och trygg plats f\u00f6r eleverna inom idrott och h\u00e4lsa. M\u00e5nga av dessa elever \u00e4r inaktiva och det f\u00e5r en viss betydelse f\u00f6r elevers inl\u00e4rning och h\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 Enskild forskning g\u00f6r tyv\u00e4rr s\u00e4llan underverk och f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e4rlden, men tillsammans kan vi bygga en f\u00f6rb\u00e4ttrad skola f\u00f6r elever och l\u00e4rare. Min doktorsavhandling \u00e4r ett exempel p\u00e5 det d\u00e5 den var en liten byggsten till en ny och f\u00f6r\u00e4ndrad l\u00e4roplan\/kursplan i Idrott och h\u00e4lsa, Lgr22, vilken jag hoppas kommer g\u00f6ra skillnad. Vidare hoppas jag kunna g\u00f6ra skillnad f\u00f6r alla elever med NPF som ocks\u00e5 har r\u00e4tt till anpassad och trygg undervisning d\u00e4r l\u00e4rarna har f\u00e5tt m\u00f6jlighet till r\u00e4tt kompetens.<\/p>\n\n\n\n
Att forska skiljer sig fr\u00e5n l\u00e4raryrket<\/h2>\n\n\n\n
\u00c4ven om det inte finns i n\u00e4rmsta planen att \u00e5terg\u00e5 till arbetet som h\u00f6gstadiel\u00e4rare s\u00e5 finns saknaden d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Ja, jag kan sakna l\u00e4raryrket. S\u00e4rskilt saknar jag eleverna och den k\u00e4nslan av att kunna f\u00f6r\u00e4ndra, f\u00f6rb\u00e4ttra, p\u00e5verka och f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra skillnad. N\u00e4r jag som nu \u00e4ven l\u00e4ser s\u00e5 mycket forskningsstudier vill jag ju m\u00e5nga g\u00e5nger \u00e4ven testa detta i verkligheten. Men jag kan f\u00f6rhoppningsvis ist\u00e4llet ut\u00f6va inflytande p\u00e5 \u201dmina\u201d l\u00e4rarstudenter och undervisa dem om all den forskning jag \u00e4r del i och l\u00e4ser om.<\/p>\n\n\n\n
Till den som funderat p\u00e5 att b\u00f6rja forska s\u00e4ger Madeleine Wiker:<\/p>\n\n\n\n
\u2013 G\u00f6r det! Men det m\u00e5ste vara en inriktning inom ett \u00e4mne och omr\u00e5de som du brinner f\u00f6r, annars blir det f\u00f6r tuffa \u00e5r. Forskarutbildningen \u00e4r intressant, sp\u00e4nnande och mycket l\u00e4rorik samt personligt utvecklande p\u00e5 m\u00e5nga plan, men ocks\u00e5 v\u00e4ldigt p\u00e5frestande och tar mycket tid. Det \u00e4r en stor skillnad att forska gentemot att jobba som l\u00e4rare. Jag valde ocks\u00e5 att ta elevens perspektiv p\u00e5 min studie, vilket gjorde att jag som forskare \u201dkom under ytan\u201d p\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5gor som jag aldrig kunnat f\u00e5 ta del av som l\u00e4rare. Detta var mycket intressant och l\u00e4rorikt.<\/p>\n\n\n\n
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E,Q",
"published": true
},
{
"title": "Idrott och h\u00e4lsa",
"int_name": "idrott_och_halsa",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1XLC275nQftpUryo7_R05mEO_F2067LMQ5IroCRBTP4I\/edit?usp=sharing",
"description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F,O",
"published": true
},
{
"title": "Allm\u00e4nna skolord",
"int_name": "allmannaskolord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "F",
"published": true
},
{
"title": "Vardagsord",
"int_name": "konversation",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)",
"information": "
Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning",
"int_name": "syv",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "Religionskunskap",
"int_name": "religionskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E",
"published": true
},
{
"title": "F\u00f6rskoleord",
"int_name": "forskoleord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/11i-iMec6l5QDJdZDp3EtLLOQ-VBYYvBSUlrN-qJ6mbs\/edit?usp=sharing",
"description": "Ord som anv\u00e4nds p\u00e5 f\u00f6rskolan och vad de heter p\u00e5 olika spr\u00e5k. Orden \u00e4r skrivna med det svenska alfabetet f\u00f6r att de ska vara l\u00e4ttare att uttala. De \u00e4r grupperade efter olika l\u00e4rmilj\u00f6er, till exempel atelj\u00e9, matbordet, hallen. Klicka och v\u00e4lj vilka spr\u00e5k du vill visa i listan. Bilder och ritade tecken g\u00e5r ocks\u00e5 att visa.",
"information": "
Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,T,U",
"published": true
},
{
"title": "Samh\u00e4llskunskap",
"int_name": "samhallskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Fysik",
"int_name": "fysik",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1hJZI_5MTg6FCU1yspRyiihCpIPfH7prlVvGnkqvY-R0\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med viktiga begrepp inom fysik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Sex och samlevnad",
"int_name": "sexochsamlevnad",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
![\"Madeleine](\"https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/11\/MadeleineWiker_FotoCathrineAnderssonBusch-800x1200.jpg\")