Kvaliteten på lärares undervisning är en avgörande faktor för vad och hur mycket elever lär sig i skolan. Men vad kännetecknar egentligen undervisningen i svenska klassrum? Och i vilken mån går det att koppla faktorer i undervisningen till elevernas kunskapsutveckling? I en nyutgiven bok redovisar sju forskare från Karlstads universitet sina resultat från en stor klassrumsstudie.
Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett forskningsprojektet. Foto: Andreas Reichenberg
I forskningsprojektet Linking Instruction and Student Achievement (LISA)* har en forskargrupp från Karlstads universitet undersökt vilka mönster som präglar undervisningen i svenska högstadieklassrum samt i vilken mån kvaliteten på undervisningen kan förklara skillnader i elevernas kunskapsutveckling. Underlaget till studien bygger på videoobservationer från mer än 300 lektioner, enkäter till över 1000 elever och mått på elevernas kunskapsutveckling i flera ämnen över ett läsår.
– När skolans kvalitet diskuteras offentligt handlar det ofta om vilken ägarform som bör eller inte bör tillåtas. Likaså fokuseras det mycket på elevers kunskapsnivåer, i PISA eller på nationella prov. Men mera sällan diskuteras själva undervisningen. Ändå är det just på undervisningens kvalitet som det mesta hänger. Hur lärare lägger upp lektioner, presenterar ämnesinnehåll och skapar förutsättningar för lärandet hör till de allra viktigaste frågorna, säger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett forskningsprojektet.
Det saknas ett strukturerat pedagogiskt ledarskap
Forskargruppen fann att lärare ofta utövar tydlig arbetsledning i klassrummet, med klara direktiv om vilka uppgifter som ska göras och hur arbetet ska gå till. Däremot är det pedagogiska ledarskapet med avseende på presentation av ämnesinnehåll och stödstrukturer för elevers lärande (eng. scaffolds) mera otydligt.
– Modellering av framgångsrika strategier, återkoppling till elever på deras prestationer och koppling mellan tidigare kunskaper och nytt ämnesinnehåll är exempel på faktorer som tidigare forskning visat vara centrala för elevers lärande. Sådana pedagogiska stödstrukturer visar sig alltså vara tämligen sällsynta i de observerade klassrummen.
Bråk och stök sällsynt
I den svenska debatten om skolan har det länge talats om bristande ordning i klassrummen. Bråk och stök uppfattas av många som ett generellt problem. LISA-studien visar dock att detta inte är hela sanningen. Tvärtom förekommer stök och avbrott som stör merparten av klassen i arbetet endast i en försvinnande liten del av all den undervisning som observerats. Eleverna är, utifrån svar på enkäten, i huvudsak eniga om den här bilden. Något som däremot är ett påtagligt problem i många klassrum är en låg grad av effektivitet, i synnerhet när elever ska arbeta enskilt eller tillsammans. Småprat och allmänt dålig koncentration på skolarbetet observeras under många lektioner. Lektionstiden skulle kort sagt kunna användas mer effektivt.
Stora kvalitetsskillnader mellan klassrummen
Vid sidan av generella mönster påvisar forskarna i LISA-studien att kvaliteten på undervisningen skiljer sig signifikant mellan olika klassrum. Dessa skillnader är lika stora inom skolor som mellan skolor.
– Hur mycket återkoppling läraren ger till sina elever, med vilken kvalitet han eller hon leder ämnesrelaterade samtal i klassrummet eller den intellektuella kvaliteten på de uppgifter och aktiviteter som eleverna får ägna sig åt skiljer sig påtagligt, berättar Michael Tengberg.
Bilden av att det finns stora skillnader förstärks av elevernas enkätsvar om hur de själva uppfattar den undervisning de får i olika ämnen. Likaså visar den genomsnittliga kunskapsutvecklingen att somliga klasser gör mycket stora framsteg över ett läsår medan andra endast gör marginella eller rentav går bakåt, i genomsnitt. Detta även på ett så brett kompetensområde som läsförmåga.
Elever bra på att identifiera god undervisning
För att tillförlitligt kunna koppla samman undervisningsfaktorer och kunskapsutveckling hos eleverna krävs ett stort dataunderlag, helst ännu större än det som ingår i LISA-studien. Studien kunde dock visa att konsoliderande faktorer i undervisningen (att koppla samman tidigare kunskaper med nytt ämnesinnehåll, förklara för elever varför något är viktigt att träna på eller lära sig och autentiska ämnesrelaterade samtal av hög kvalitet) har en signifikant, positiv effekt på elevers kunskapsutveckling. Det visar sig också att eleverna är duktiga på att identifiera god undervisning: generellt höga omdömen om undervisningen av eleverna har ett positivt samband med klassens kunskapsutveckling.
Nyutgiven bok redovisar resultaten
LISA-studien finansierades av Vetenskapsrådet 2017–2021. I boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum kan man läsa om studiens resultat. Boken ges ut av Studentlitteratur. Förutom Michael Tengberg, som är bokens redaktör, medverkar Jorryt van Bommel, docent i matematikens didaktik, Martin Jakobsson, lektor i samhällskunskap, Anna Lindholm, lektor i svenska som andraspråk, Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete, och Michael Walkert, adjunkt i samhällskunskap (alla från Karlstads universitet) samt Gustaf B. Skar, professor i norskdidaktik, NTNU i Trondheim, i boken.
Kvaliteten p\u00e5 l\u00e4rares undervisning \u00e4r en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r vad och hur mycket elever l\u00e4r sig i skolan. Men vad k\u00e4nnetecknar egentligen undervisningen i svenska klassrum? Och i vilken m\u00e5n g\u00e5r det att koppla faktorer i undervisningen till elevernas kunskapsutveckling? I en nyutgiven bok redovisar sju forskare fr\u00e5n Karlstads universitet sina resultat fr\u00e5n en stor klassrumsstudie.<\/strong><\/p>\n\n\n\nMichael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett forskningsprojektet. Foto: Andreas Reichenberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
I forskningsprojektet Linking Instruction and Student Achievement (LISA)* har en forskargrupp fr\u00e5n Karlstads universitet unders\u00f6kt vilka m\u00f6nster som pr\u00e4glar undervisningen i svenska h\u00f6gstadieklassrum samt i vilken m\u00e5n kvaliteten p\u00e5 undervisningen kan f\u00f6rklara skillnader i elevernas kunskapsutveckling. Underlaget till studien bygger p\u00e5 videoobservationer fr\u00e5n mer \u00e4n 300 lektioner, enk\u00e4ter till \u00f6ver 1000 elever och m\u00e5tt p\u00e5 elevernas kunskapsutveckling i flera \u00e4mnen \u00f6ver ett l\u00e4s\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 N\u00e4r skolans kvalitet diskuteras offentligt handlar det ofta om vilken \u00e4garform som b\u00f6r eller inte b\u00f6r till\u00e5tas. Likas\u00e5 fokuseras det mycket p\u00e5 elevers kunskapsniv\u00e5er, i PISA eller p\u00e5 nationella prov. Men mera s\u00e4llan diskuteras sj\u00e4lva undervisningen. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det just p\u00e5 undervisningens kvalitet som det mesta h\u00e4nger. Hur l\u00e4rare l\u00e4gger upp lektioner, presenterar \u00e4mnesinneh\u00e5ll och skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e4randet h\u00f6r till de allra viktigaste fr\u00e5gorna, s\u00e4ger Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete, som lett forskningsprojektet.<\/p>\n\n\n\n
Det saknas ett strukturerat pedagogiskt ledarskap<\/h2>\n\n\n\n
Forskargruppen fann att l\u00e4rare ofta ut\u00f6var tydlig arbetsledning i klassrummet, med klara direktiv om vilka uppgifter som ska g\u00f6ras och hur arbetet ska g\u00e5 till. D\u00e4remot \u00e4r det pedagogiska ledarskapet med avseende p\u00e5 presentation av \u00e4mnesinneh\u00e5ll och st\u00f6dstrukturer f\u00f6r elevers l\u00e4rande (eng. scaffolds<\/em>) mera otydligt.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Modellering av framg\u00e5ngsrika strategier, \u00e5terkoppling till elever p\u00e5 deras prestationer och koppling mellan tidigare kunskaper och nytt \u00e4mnesinneh\u00e5ll \u00e4r exempel p\u00e5 faktorer som tidigare forskning visat vara centrala f\u00f6r elevers l\u00e4rande. S\u00e5dana pedagogiska st\u00f6dstrukturer visar sig allts\u00e5 vara t\u00e4mligen s\u00e4llsynta i de observerade klassrummen.<\/p>\n\n\n\n
Br\u00e5k och st\u00f6k s\u00e4llsynt<\/h2>\n\n\n\n
I den svenska debatten om skolan har det l\u00e4nge talats om bristande ordning i klassrummen. Br\u00e5k och st\u00f6k uppfattas av m\u00e5nga som ett generellt problem. LISA-studien visar dock att detta inte \u00e4r hela sanningen. Tv\u00e4rtom f\u00f6rekommer st\u00f6k och avbrott som st\u00f6r merparten av klassen i arbetet endast i en f\u00f6rsvinnande liten del av all den undervisning som observerats. Eleverna \u00e4r, utifr\u00e5n svar p\u00e5 enk\u00e4ten, i huvudsak eniga om den h\u00e4r bilden. N\u00e5got som d\u00e4remot \u00e4r ett p\u00e5tagligt problem i m\u00e5nga klassrum \u00e4r en l\u00e5g grad av effektivitet, i synnerhet n\u00e4r elever ska arbeta enskilt eller tillsammans. Sm\u00e5prat och allm\u00e4nt d\u00e5lig koncentration p\u00e5 skolarbetet observeras under m\u00e5nga lektioner. Lektionstiden skulle kort sagt kunna anv\u00e4ndas mer effektivt.<\/p>\n\n\n\n
Stora kvalitetsskillnader mellan klassrummen<\/h2>\n\n\n\n
Vid sidan av generella m\u00f6nster p\u00e5visar forskarna i LISA-studien att kvaliteten p\u00e5 undervisningen skiljer sig signifikant mellan olika klassrum. Dessa skillnader \u00e4r lika stora inom skolor som mellan skolor.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Hur mycket \u00e5terkoppling l\u00e4raren ger till sina elever, med vilken kvalitet han eller hon leder \u00e4mnesrelaterade samtal i klassrummet eller den intellektuella kvaliteten p\u00e5 de uppgifter och aktiviteter som eleverna f\u00e5r \u00e4gna sig \u00e5t skiljer sig p\u00e5tagligt, ber\u00e4ttar Michael Tengberg.<\/p>\n\n\n\n
Bilden av att det finns stora skillnader f\u00f6rst\u00e4rks av elevernas enk\u00e4tsvar om hur de sj\u00e4lva uppfattar den undervisning de f\u00e5r i olika \u00e4mnen. Likas\u00e5 visar den genomsnittliga kunskapsutvecklingen att somliga klasser g\u00f6r mycket stora framsteg \u00f6ver ett l\u00e4s\u00e5r medan andra endast g\u00f6r marginella eller rentav g\u00e5r bak\u00e5t, i genomsnitt. Detta \u00e4ven p\u00e5 ett s\u00e5 brett kompetensomr\u00e5de som l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n
Elever bra p\u00e5 att identifiera god undervisning<\/h2>\n\n\n\n
F\u00f6r att tillf\u00f6rlitligt kunna koppla samman undervisningsfaktorer och kunskapsutveckling hos eleverna kr\u00e4vs ett stort dataunderlag, helst \u00e4nnu st\u00f6rre \u00e4n det som ing\u00e5r i LISA-studien. Studien kunde dock visa att konsoliderande<\/em> faktorer i undervisningen (att koppla samman tidigare kunskaper med nytt \u00e4mnesinneh\u00e5ll, f\u00f6rklara f\u00f6r elever varf\u00f6r <\/em>n\u00e5got \u00e4r viktigt att tr\u00e4na p\u00e5 eller l\u00e4ra sig och autentiska \u00e4mnesrelaterade samtal av h\u00f6g kvalitet) har en signifikant, positiv effekt p\u00e5 elevers kunskapsutveckling. Det visar sig ocks\u00e5 att eleverna \u00e4r duktiga p\u00e5 att identifiera god undervisning: generellt h\u00f6ga omd\u00f6men om undervisningen av eleverna har ett positivt samband med klassens kunskapsutveckling.<\/p>\n\n\n\n
Nyutgiven bok redovisar resultaten<\/h2>\n\n\n\n
LISA-studien finansierades av Vetenskapsr\u00e5det 2017\u20132021. I boken Undervisningskvalitet i svenska klassrum<\/em> kan man l\u00e4sa om studiens resultat. Boken ges ut av Studentlitteratur. F\u00f6rutom Michael Tengberg, som \u00e4r bokens redakt\u00f6r, medverkar Jorryt van Bommel, docent i matematikens didaktik, Martin Jakobsson, lektor i samh\u00e4llskunskap, Anna Lindholm, lektor i svenska som andraspr\u00e5k, Marie Nilsberth, docent i pedagogiskt arbete, Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete, och Michael Walkert, adjunkt i samh\u00e4llskunskap (alla fr\u00e5n Karlstads universitet) samt Gustaf B. Skar, professor i norskdidaktik, NTNU i Trondheim, i boken.<\/p>\n\n\n\n
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E,Q",
"published": true
},
{
"title": "Idrott och h\u00e4lsa",
"int_name": "idrott_och_halsa",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1XLC275nQftpUryo7_R05mEO_F2067LMQ5IroCRBTP4I\/edit?usp=sharing",
"description": "De viktigaste orden inom \u00e4mnet Idrott och h\u00e4lsa, p\u00e5 olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F,O",
"published": true
},
{
"title": "Allm\u00e4nna skolord",
"int_name": "allmannaskolord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1ErZinP9crYwK6z-p7WI379bmn7v369FAsZ0G3mMyQnY\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med ord som anv\u00e4nds i skolan och inte h\u00f6r till ett speciellt \u00e4mne, p\u00e5 olika spr\u00e5k. Ord som till exempel analysera, rast och schema.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "F",
"published": true
},
{
"title": "Vardagsord",
"int_name": "konversation",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/18WlLnaT1zNI54EDvNE2zg0WUzzoVtHgsHuJdIusnbuc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med vardagliga ord och fraser f\u00f6r konversation. Till exempel hej, god morgon, ett, tv\u00e5, tre, frukost, gr\u00f6n, r\u00f6d och katt :)",
"information": "
Stort tack till Refugee Phrasebook, som bidragit med ord och \u00f6vers\u00e4ttningar i den h\u00e4r listan.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "SYV Studie- och yrkesv\u00e4gledning",
"int_name": "syv",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1YIeQD6DE9KaXwyCQ_vKZkSsiYP72meBDtb65fCa02p4\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp som anv\u00e4nds inom studie- och yrkesv\u00e4gledning, framf\u00f6rallt p\u00e5 h\u00f6gstadiet.",
"information": "",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,G",
"published": true
},
{
"title": "Religionskunskap",
"int_name": "religionskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1Y7ISXd4KYtLxJZ_7J5_XyofIeo10Pn5LBdeTtzDjI-Q\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet religionskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,E",
"published": true
},
{
"title": "F\u00f6rskoleord",
"int_name": "forskoleord",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/11i-iMec6l5QDJdZDp3EtLLOQ-VBYYvBSUlrN-qJ6mbs\/edit?usp=sharing",
"description": "Ord som anv\u00e4nds p\u00e5 f\u00f6rskolan och vad de heter p\u00e5 olika spr\u00e5k. Orden \u00e4r skrivna med det svenska alfabetet f\u00f6r att de ska vara l\u00e4ttare att uttala. De \u00e4r grupperade efter olika l\u00e4rmilj\u00f6er, till exempel atelj\u00e9, matbordet, hallen. Klicka och v\u00e4lj vilka spr\u00e5k du vill visa i listan. Bilder och ritade tecken g\u00e5r ocks\u00e5 att visa.",
"information": "
Stort tack till Malin Brink p\u00e5 Dirigentens f\u00f6rskola i Karlstad som sammanst\u00e4llt orden och samlat in \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n v\u00e5rdnadshavare. Ritade Tecken \u00a9 Specialpedagogiska skolmyndigheten. Widgitsymboler anv\u00e4nds med tillst\u00e5nd av Symbolbruket | Hargdata. www.symbolbruket.se<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,T,U",
"published": true
},
{
"title": "Samh\u00e4llskunskap",
"int_name": "samhallskunskap",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1whE8jaGoXx6yAcsC5pBKCRKq2nOlhia5LCT7-LAdmW8\/edit?usp=sharing",
"description": "Viktiga ord och begrepp inom \u00e4mnet samh\u00e4llskunskap, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av SO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Fysik",
"int_name": "fysik",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1hJZI_5MTg6FCU1yspRyiihCpIPfH7prlVvGnkqvY-R0\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med viktiga begrepp inom fysik, p\u00e5 olika spr\u00e5k.",
"information": "
Listan \u00e4r sammanst\u00e4lld av NO-l\u00e4rare och \u00f6versatt av modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Tack till Liber f\u00f6rlag som bidragit med ord och f\u00f6rklaringar.<\/p>\n",
"id_column": "B",
"default_column_to_show": "C",
"languages_columns": "D,F",
"published": true
},
{
"title": "Sex och samlevnad",
"int_name": "sexochsamlevnad",
"url": "https:\/\/docs.google.com\/spreadsheets\/d\/1j-cKDrMEmvMqnDMpI85DPVan0EPPAJGgHpp-xzhl9Yc\/edit?usp=sharing",
"description": "En lista med begrepp inom sex och samlevnad p\u00e5 flera olika spr\u00e5k. \u00c4ven med bildst\u00f6d.",
"information": "
![\"Michael](\"https:\/\/pedagogvarmland.se\/wp-content\/uploads\/2022\/08\/MichaelTengberg_ArtikelfotoAndreas-Reichenberg.jpg\")