Artiklar

Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.

Skolan ska utvecklas genom samarbete – men rektorer och lärare är inte överens om förutsättningarna

Senare års skolutveckling har fokus på en utvecklad samverkan mellan verksamma i skolan och mellan skola och akademi. Ny forskning visar att rektorer och lärare inte är överens om de mest grundläggande villkoren för kvalitet i undervisningen. Däremot är båda grupperna överens om att de saknar goda förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det visar en ny rapport från fem forskare vid Karlstads universitet. Undersökningen har genomförts inom ramen för ULF*.

Forskare på Karlstads universitet har genomfört en omfattande kartläggning av hur rektorer ser på skolans möjligheter att utvecklas. Enkätundersökningen besvarades av drygt 2000 rektorer i grund- eller gymnasieskola och är en fortsättning på en tidigare studie, riktad till lärare. Planering och efterarbete av lektioner är avgörande för elevers lärande, men många lärare menar att de inte har rätt förutsättningar. Det saknas tid och det saknas strukturer på skolorna som stödjer samarbete runt planering och efterarbete. Vad forskarna nu kan se är att rektorerna inte alltid håller med.

– På frågan om lärare har avsatt tid att planera tillsammans med sina kollegor svarar 80 procent av rektorerna att sådan tid finns avsatt en eller flera gånger i veckan. Lärarna gav en annan bild, knappt 30 procent uppgav att de har gemensam planeringstid, säger Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik och forskare vid Karlstads universitet.

Bristande samsyn problematiskt

Att lärare och rektorer har olika uppfattningar kan bland annat bero på att grupperna menar olika saker med planering och efterarbete.

– Många rektorer tycker att det finns tid för planering och efterarbete för en lärare som har 15-20 timmars undervisning i veckan. Problemet kan vara att kollegial samverkan kräver sammanhängande planeringstid, och det är ofta denna tid som saknas. Det är därför viktigt hur denna tid organiseras. Utan att ta ställning till vilken grupp som har rätt, är den bristande samsynen mellan lärare och rektorer problematisk, särskilt då lärares planerings- och efterarbete har en direkt koppling till undervisningens genomförande och kvalitet.

Stress bland lärarna

I rektorsenkäten ställdes en fråga om rektorerna uppfattar att stress är ett problem bland lärarna.

– 85 procent uppfattar att stress är ett vanligt problem bland lärare. Några orsaker till lärarnas stress som rektorerna uppger är lärarnas arbetstidsavtal med förtroendetid samt läraryrkets komplexitet med krav från samhället, föräldrar och elever. Framför allt är det inom grundskolor och skolor med kommunal huvudman som föräldrakontakter och elevvård anses vara en viktig källa till stress, säger Kenneth Nordgren.

Skillnader mellan fristående och kommunal huvudman

När det gäller rektorernas syn på sina möjligheter att utöva ett pedagogiskt ledarskap är svaren tudelade säger Kenneth Nordgren.

– Drygt hälften av landets rektorer anser att de i ganska låg grad har förutsättningar att utöva ett pedagogiskt ledarskap och har svårt att organisatoriskt stödja lärarna i deras uppdrag. Cirka hälften av rektorerna upplever bristande stöd från närmsta chef. Å andra sidan upplever nästan hälften av rektorerna att de har möjlighet att utöva ett pedagogiskt ledarskap. Mönstret är att rektorer med fristående huvudman i högre grad än de med kommunal huvudman upplever att de har den möjligheten och har stöd av sin närmaste chef i arbetet med att utveckla det pedagogiska ledarskapet.

Rektorerna fick även frågan om de upplevde konflikter mellan de statliga målen för skolan och huvudmannens krav.

– Här finns mycket tydliga skillnader mellan rektorer med kommunal respektive fristående  huvudman.  Cirka 76 procent av rektorer på kommunala skolor uppfattar att det finns konflikter mellan statens mål och huvudmannens krav, medan ca 24 procent av rektorer på fristående skolor ser en sådan konflikt.

Både lärare och rektorer intresserade av forskning

Kartläggningen undersöker också rektorers syn på forskning och samverkan med akademin för att utveckla skolan. Cirka 80 procent av rektorerna anger intresse för att delta i ett forskningsprojekt och 36 procent är intresserade av egna forskarstudier.

– Vi såg samma intresse för forskarstudier bland lärare.  Även intresset av att delta i forskningsprojekt var stort, men ändå tydligt lägre än bland rektorer. Tidsbrist är den oftast angivna utmaningen för skolor att delta i forskningsprojekt.

Långsiktiga infrastrukturer behövs

Personalomsättningen är hög bland lärare, men ännu högre bland rektorer. Cirka 60 procent av rektorerna uppger att de arbetat kortare tid än fem år på sin nuvarande skola och 30 procent har arbetat två år eller kortare.

– Det innebär inte att de lämnar yrket i samma utsträckning, men den höga personalomsättningen behöver beaktas vid utveckling av den svenska skolan. En skola på vetenskaplig grund behöver långsiktiga infrastrukturer som stödjer ett kollegialt samarbete runt planering och efterarbete.  Skolutveckling som ensidigt satsar på individen blir sårbar då personalomsättningen är hög. Vi behöver reflektera över om nuvarande strategier för skolutveckling och forskningssamverkan understödjer långsiktighet – eller om de blir kontraproduktiva, säger Kenneth Nordgren.

*Fakta ULF (Utbildning, Lärande, Forskning)

Kenneth Nordgren, professor i samhällsvetenskapernas didaktik, har lett forskningen. Övriga involverade forskare är: Daniel Bergh, docent i sociologi, Susanne Duek, lektor i pedagogiskt arbete, Martin Jakobsson, lektor i samhällskunskap och Yvonne Liljekvist, docent i matematikens didaktik. Samtliga är verksamma vid Karlstads universitet.

Forskningen har genomförts inom ramen för ULF. ULF är en försöksverksamhet kring praktiknära forskning för att bidra till en stärkt vetenskaplig grund i lärar- och förskollärarutbildningarna samt i skolväsendet. Syftet är att utveckla och pröva olika modeller för forskning som bedrivs i nära samverkan mellan lärosäten och kommuner/skolhuvudmän.
Här kan du läsa mer om ULF-avtal

Enkäten har utformats av forskarna i samverkan med Statistiska centralbyrån. Den skickades ut under höstterminen 2019 till ett obundet slumpmässigt urval av landets rektorer i grundskolan och gymnasiet (cirka 4000 personer) och besvarades av drygt hälften. Syftet var att undersöka om kollegial samverkan runt planering och efterarbete kan utgöra en grund för skolutveckling och forskningssamverkan mellan skola och akademi.

Studien är finansierad av Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD), Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet, samt ULF-noden vid Karlstads universitet.

Läs rapporten från studien riktad till rektorer: ”Rektorers uppfattningar om undervisningens villkor och en skola på vetenskaplig grund”

Läs rapporten från den tidigare studien riktad till lärare: ”Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan”

Lämna ett svar

Skapa konto