Artiklar

Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.

Kärleken växer stöket minskar

Så fick Forshaga Lärcenter en märkbart lugnare och tryggare skola. Fungerar kärlek som en positiv motkraft när det blir stökigt och otryggt i skolan?

Så fick Forshaga Lärcenter en märkbart lugnare och tryggare skola

Fungerar kärlek som en positiv motkraft när det blir stökigt och otryggt i skolan?

– Ja, det fungerar. Vi har helt klart märkt att det blivit lugnare och att trivseln ökat i skolan, säger Maria Adolfsson.

Fyra personer, två sittandes i stol utomhus. I bakgrunden skrot och lyftkranar. Blå himmel.
En konstnärlig lärprocess utifrån temat kärlek och jämställdhet blev modellen för att minska stök och oro bland högstadieeleverna på Lärcenter i Forshaga. Från vänster konstnären Emelie Larsson, Eva Larsson, Johan Eriksson och Maria Adolfsson.

Hon är en av tolv lärare i arbetslaget som jobbar med sjuor och åttor på Lärcenter i Forshaga. Förra våren blev hon och hennes kollegor medvetna om att det var dags att göra något konkret.

– Resultatet av den trygghetsmätning vi gjorde bland eleverna sa oss att här var det stökigt, rörigt och att de inte kände sig trygga i skolan, berättar hon.

Men kärlek, hur tänkte ni där?

– Kärlek och vänskap om vi ska vara exakta. Vi valde det temat och vi valde att göra det som ett kreativt projekt över hela läsåret inom ramen för skapande skola, berättar Britt-Marie som undervisar i matematik och NO-ämnen.

Det fanns en större tanke bakom valet.

– Vi har en tradition och många positiva erfarenheter av estetiska lärprocesser och vet att det brukar fungera bra, berättar Maria.

Att kunna knyta en aktiv konstnär till skolan under projekttiden var ytterligare ett argument för att söka projektpengar till idén.

– Extra roligt var det också att konstnären blev Emelie Larsson som själv varit elev här på skolan och som flera av oss lärare känner från den tiden, berättar Britt-Marie.

Projektet drog igång under höstterminen och eleverna involverades.

– Vi berättade om projektet och ställde frågan till eleverna vad de ville göra. Svaren var många – från film, böcker och dans till en önskan om en kärleksresa, berättar Maria.

Någon kärleksresa har det inte blivit men alla har på ett eller annat sätt varit med om en inre resa med mycket skapande. Fokus har hela tiden varit att alla har samma värde och är accepterade hur olika de än kan verka. Ett konkret resultat är ett helt fönster fyllt med träd av alla de slag. Vi växer alla i samma skog är namnet på samlingen och alla elever har skapat sitt eget träd. Arbetet genomfördes i form av workshops i blandgrupper. Att jobba i grupper är också ett medvetet val i arbetslaget.

– Vi har infört basgrupper med fyra elever per grupp i varje klass som sätts samman av mentorerna. Grupperna justeras med jämna mellanrum och tanken är att alla ska våga samarbeta även med dem som de inte redan känner. Det skapar en trygghet och ett större lugn, berättar Martin i arbetslaget.

Elever och lärare på återvinningsstation framför stenplattor
Att promenera bland bråte och skrot som andra valt att göra sig av med satte igång fantasin hos eleverna på Lärcenter.

Även om kärlek och vänskap funnits med i alla ämnen på många olika sätt under läsåret så har man också valt att bryta schemat med jämna mellanrum för att jobba estetiskt. Det har förutom skogen med alla olika träd, skrivits kärleksbudskap som satts upp i kapprummet, dramatiserats egna sagor som spelats upp för varandra och när vi träffas första gången har Emelie tagit med eleverna till återvinningsstationen för att de ska få hämta inspiration till ett gemensamt arbete.

Här finns ett av konstverken som kom till under Artscape-festivalen sommaren 2017. Konstnären är Bordalo II och han har, med det vi med vardagsögon kallar skrot, skapat en myskoxe med kalv. Några elever tittar och lyssnar uppmärksamt på presentationen. Alla ser inte myskoxen och det diskuteras här och där om det här verkligen är konst på riktigt. Eleverna får i uppgift att ta med något ”skräp” hemifrån till nästa workshop.

– Det ska bli spännande att se om det för med sig något, säger Emelie när besöket är över.

Hon hade inte behövt vara orolig. Veckan efter är en lokal i skolan fylld med prylar som ingen längre vill ha och eleverna har under en hel arbetsdag jobbat med planeringen av sitt gemensamma konstverk om kärlek. Ett konstverk som arbetslaget hoppas kommer att kunna visas för många.

– Emelie jobbar för att det ska kunna få plats på Kraftstationen i Deje och vi håller tummarna för att det går vägen.

Jag tror det är viktigt för var och en att bli synlig, att inte bara vara ett namn på en lista. Det ökar respekten för andra och sig själv och det ger energi, säger Britt-Marie.

Så här två terminer senare och innan en ny trygghetsmätning gjorts, har arbetsgruppen märkt någon skillnad till det bättre?

– Absolut! Trivseln och tryggheten har ökat, säger Maria och får medhåll av alla i arbetslaget.

Hon är också övertygad om att projektet Kärlek och Vänskap inte kommer att ta slut.

– Kärlek behöver få näring och underhållas om den ska växa vidare, säger hon.

Projektet i korthet

Problem:
Elever tyckte skolan var otrygg och arbetslaget upplevde en rörig och ”brötig” arbetssituation.

Idé:
Att på ett medvetet sätt arbeta med kärlek och vänskap under ett läsår.

Metod:
Att låta temat genomsyra all verksamhet under skoldagen och att i projektform arbeta med en estetisk lärprocess.

Lösning:
Sätta samman små trygga basgrupper i varje klass och förändra dessa vid behov. Låta grupperna även jobba klassöverskridande. I samarbete med konstnären Emelie Larsson driva ett estetiskt projekt på temat kärlek och vänskap finansierat av Kulturrådets Skapande skola. Låta eleverna vara delaktiga i projektets innehåll.

Resultat:
Märkbart lugnare och tryggare skola för alla.

lärare framför fönster med många små träd gjorda i papper
Maria Adolfsson arrangerar samlingen ”Vi växer alla i samma skog”.

tre elever håller upp sitt pappersträd
Ebba Elfgren, Adam Vegerstedt och William Wahlgrens träd är olika men växer trots det i samma skog. Genom att göra egna träd blev det tydligt för eleverna att trots att de är olika är de värdefulla delar av samma grupp. En estetisk lärprocess som blev en riktig ögonöppnare för många.

Tre pappersträd i närbild

En elev med kort rött hår och solglasögon där spegelbilden av ett färgstarkt konstverk syns.
Linus Lindkvist var en av eleverna som lät sig inspireras av Bordalo II:s konstverk på återvinningsstationen i Forshaga.

En grupp elever framför ett stort konstverk gjort av skrot.
Att se myskoxemamman och hennes kalv var inte helt lätt för alla. Vad eleverna än såg fungerade det som en inspirationskälla för ett gemensamt konstverk på temat Kärlek. Ett verk de hoppas få visa upp offentligt.

Text: Britta Nyberg
Foto: Øjvind Lund

Artikeln är även publicerad i magasinet Kreativa skolan – i samarbete mellan Region Värmland, Pedagog Värmland och Karlstads kommun.

Lämna ett svar

Skapa konto