Artiklar

Här kan du läsa alla artiklar som är publicerade på den här webbplatsen.

Skolan ger förutsättningar för en hållbar livsstil

Dagens unga måste få de kunskaper och stärka de förmågor som behövs för att leva i ett hållbart samhälle. En hållbar livsstil kommer att vara avgörande för hur världen utvecklas. Därför är uppdraget att ställa om till lärande för hållbar utveckling just nu ett av de allra viktigaste för skolorna.

En man - Daniel Olsson lutar sig mot en vägg
Daniel Olsson, lärare och forskare inom hållbar utveckling

Internationellt pratas det allt mer om ESD, en förkortning av Education for Sustainable Development. I Sverige översätter vi begreppet till lärande för hållbar utveckling. Det är också ett forskningsområde vid Karlstads universitet, där läraren Daniel Olsson sedan tre år tillbaka arbetar med sin doktorsavhandling som handlar om elevers medvetenhet i frågor som rör hållbar utveckling.

Lärande för hållbar utveckling omfattar två lika väsentliga delar. Dels handlar det om vad eleverna lär sig inom olika ämnesområden, vilka kunskaper de får med sig ut i livet som hjälper dem att fatta rätt beslut och agera på ett hållbart sätt. Men det handlar också om vilken typ av undervisning som lärarna erbjuder sina elever.

– I det hållbara samhället behövs till exempel en förmåga till kritiskt tänkande och problemlösning, förklarar Daniel Olsson. Genom att använda en mångfald av metoder görs undervisningen mer intressant och fler elever kommer ta till sig de viktiga kunskaperna. 

Forskning visar också att de elever som själva får vara delaktiga i utformningen av undervisningen lär sig bättre än de som möter lärare som inte ger utrymme för medbestämmande. Ämnesöverskridande undervisning är också att föredra. 

– På så sätt hamnar kunskaperna i ett större sammanhang och helheten blir tydlig för eleverna. Det är också viktigt att eleverna upplever innehållet som relevant, något som de har nytta av i livet, som speglar behoven i samhället.

Dessa arbetssätt och förhållningsätt är inte nya. Däremot är det många skolor som tycker att det är svårt att omsätta goda intentioner i praktiken.

– De elever som deltagit i våra undersökningar känner tyvärr inte igen sig, konstaterar Daniel Olsson. De upplever fortfarande att de flesta lärare är fast inom sina egna ämnesområden och arbetar i stuprör utan samverkan. De beskriver den undervisning de får i väldigt traditionella ordalag.

– Det som är positivt, och som vi bör ta fasta på, är att på de skolor där eleverna känner igen sig i metoder och förhållningssätt som kännetecknar lärande för hållbar utveckling, där syns också tydliga effekter vad gäller deras vilja att agera och I deras attityder och kunskaper kopplade till hållbar utveckling. Utmaningen för skolorna, menar Daniel Olsson, är att få lärande och undervisning att i högre grad efterlikna samhället. Hållbar utveckling har tidigare associerats främst med miljö- och klimatfrågor. Men det handlar till lika stora delar om social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet med starka kopplingar däremellan.

– Det krävs att alla på hela skolan är med och omvandlar undervisningen. Mer ämnesövergripande, mer demokrati och medbestämmande. Nyckeln är elever som upplever att det är meningsfullt och relevant, innehållet måste vara angeläget för dem.

– Det spelar ingen roll om det pågår hundra bra projekt på en skola om de inte drar åt samma håll och stödjer den gemensamma helhetsidén, konstaterar Daniel Olsson. Som skolledare måste man skapa rätt förutsättningar för att pedagogerna ska kunna samverka och uppmuntra elevernas medbestämmande. En fallgrop kan vara att se på lärande för hållbar utveckling som ytterligare ett projekt som ska genomföras och bockas av. 

– Allt det som lärande för hållbar utveckling innebär står redan i våra läroplaner. Egentligen har vi inget annat val än att jobba på det här sättet. Det hör till skolans uppdrag att stärka våra framtida invånare med kunskap, värderingar och förmågor som de behöver för att få leva i en hållbar framtid.

Text: Katarina Averås
Foto: Øyvind Lund

—

Lärande för hållbar utveckling

FN utsåg 2005–2014 till årtiondet för lärande för hållbar utveckling. Det var en viktig del av Unescos arbete med att nå milleniemålet Utbildning för alla. Det ansågs inte tillräckligt att alla barn ska gå i skolan – vad de lär sig och under vilka former är också viktigt. Vid Unescos generalkonferens hösten 2013 beslutades om en fortsättning genom ett Global Action Programme (GAP) on Education for Sustainable Development (ESD).

Målet med lärande för hållbar utveckling är en värld där alla har tillgång till kvalitativ utbildning som lär ut värderingar, beteenden och livsstilar som krävs för att ställa om samhället och hitta lösningar på världens ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Exempel på teman är fattigdomsminskning, medborgarskap, fred, etik, lokalt och globalt ansvarstagande, demokrati och förvaltning, begränsning av katastrofer, utveckling av landsbygd och stad, vatten, hållbar urbanisering, jämställdhet och kulturell mångfald. 

De svenska läroplanerna genomsyras av de internationella överenskommelserna. Lärande för hållbar utveckling är ett tydligt inslag i såväl mål och riktlinjer som i grundläggande värden och perspektiv. Även i kursplanen är dessa frågor centrala.

Källa: www.unesco.se

—

Artikeln är också publicerad i magasinet Kreativa skolan som görs av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.

Lämna ett svar

Skapa konto