Får jag ta kort på dig?

Etik och kritiskt tänkande från första stund med kameran. – Leta efter saker som börjar på bokstaven s! Greta, Märtha och Yosan far runt i rummet med sina surfplattor, resonerar med sig själva och tänker högt tillsammans. Snart har de fotograferat en skylt med namnet Signe, en bild på en cykel och en strumpa. Vipan är en av tio förskolor i Kristinehamn där kameran steg för steg introducerats som pedagogiskt verktyg.

Etik och kritiskt tänkande från första stund med kameran

Leta efter saker som börjar på bokstaven s! Greta, Märtha och Yosan far runt i rummet med sina surfplattor, resonerar med sig själva och tänker högt tillsammans. Snart har de fotograferat en skylt med namnet Signe, en bild på en cykel och en strumpa. Vipan är en av tio förskolor i Kristinehamn där kameran steg för steg introducerats som pedagogiskt verktyg.

– Det här är inte ett projekt, förklarar Lis Landeman, verksamhetschef på skolförvaltningen i Kristinehamns kommun. Eftersom det är ett arbetssätt vi vill ska leva kvar, har vi tagit hjälp av en filmpedagog och utbildar alla pedagoger i hur de kan använda kameran som ett verktyg för lärande i förskolan.

– När pedagogerna har fått sin utbildning jobbar filmpedagogen vidare med barnen, fortsätter förskolechef Helén Skott.

Filmpedagog Evelyn Frankel har varit på Vipan åtta gånger för att introducera pedagoger och barn till surfplattans kamera och hur olika aktiviteter och övningar ger nya insikter och kunskaper. Pedagogiken är densamma som Linda Sternö använder i sin Barnfilmskola för pedagoger på Akademi Valand vid Göteborgs universitet.

Beslutet att göra den här omfattande satsningen i förskolorna är en direkt följd av ett forskningssamarbete som kommunen hade med Karlstads universitet och Region Värmland hösten 2015. Det fanns flera syften, från att utveckla digital kompetens hos såväl barn och pedagoger, till att barnen skulle få syn på sin omvärld, lära sig forskningens grunder, att ifrågasätta, synliggöra och reflektera tillsammans med andra.

Arbetet fick ekonomiskt stöd från Svenska Filminstitutet och möjliggjorde även en förstudie som ett första steg i ett större forskningsprojekt.

– Vi har ansökt om och fått fortsatt ekonomiskt stöd, berättar Lis Landeman. Samtidigt fortsätter vi att satsa egna resurser. Nästa termin tar vi arbetssättet vidare till ytterligare tre förskolor. 

Tre barn från femårsgruppen på Vipan träffar Evelyn Frankel den här förmiddagen. Tillsammans med förskolläraren Tobias Lagerberg samlas de i ett mindre rum för att visa några olika övningar.

När Greta, Märtha och Yosan känner att de har löst uppgiften lägger de ned sina surfplattor på golvet så att alla kan se vilka saker de har hittat och hur bilderna ser ut.

– Det blir som en utställning, förklarar Evelyn Frankel. 

Alla bilder blir sedda lika mycket och vi kan reflektera tillsammans. Det blir alltid intressanta samtal där bilderna bidrar till att olika perspektiv lyfts upp. Bokstaven s kan ju vara lite knepig.

– Jag har hittat en cykel, säger Märtha och ljudar varje bokstav i ordet.

– Nu blev det busigt, konstaterar Evelyn. Det är helt rätt att första bokstaven i cykel låter som s, men vi skriver ordet med ett c. Visste ni det?

Sedan försöker de komma på fler ord som börjar på bokstaven c. Cirkel, Cecilia! Och snart är de igång med nästa bokstav. K är lite enklare – en kudde, en kamera, en kloss och en katt har snabbt förevigats på skärmen.

– Det är roligt att filma också, berättar Märtha.

– Jag har en egen kamera som kan ta bilder under vattnet, säger Greta.

– Man ska alltid fråga ”får jag ta kort på dig”, förklarar Yosan. Då ska man vänta tills man får höra ”ja”.

Surfplattorna har funnits på förskolan i flera år. I början var det mest spännande att se om det fanns några spel bland apparna.

– Vi ville hitta en mer pedagogisk användning för dem, konstaterar Helén Skott. Genom kameran får barnen en tydligare bild av sin omvärld. 

Målet är att satsningen ska ge avtryck i verksamheten på lång sikt.

– Det känns därför bra att vi kunnat koppla samman vår verksamhet med forskningen, säger Lis Landeman. Surfplattor finns på kommunens alla förskolor sedan 2015. Nu finns också en modell att jobba efter som vi vet ger resultat. Kameran som pedagogiskt verktyg för lärande i förskolan kan mycket väl få nationell uppmärksamhet.

– Det finns även en handledning med förslag på övningar som alla kan använda, fortsätter Lis Landeman. De förskolor som redan har fått utbildning och jobbat tillsammans med Evelyn kan fortsätta på egen hand med nästa barngrupp.

Så snart surfplattan kommer fram fylls förskolan med glädje och förväntan. Det uppstår ofta spontana samarbeten. Innan någon vuxen hinner visa och förklara har barnen istället hjälpt varandra att komma vidare.

– Det här arbetssättet tycker både barn och vi vuxna är roligt, säger Tobias Lagerberg. Vi pedagoger har lärt oss fler sätt att utmana barnen. De fängslas av uppgifterna, kan koncentrera sig och blir ivriga att hitta lösningar. Vi ger aldrig instruktioner i förväg. Och det finns inga rätt eller fel.

Han tycker att det har haft ganska stor betydelse för projektet att få arbeta med någon som har stor kunskap kring surfplattans kamera- och videofunktion.

– Vi började lite trevande men när vi nu utvärderar projektet blev det väldigt bra. Eftersom experten funnit med oss i arbetet har även vi pedagoger kunnat utveckla vår syn på surfplattor och användningen av dem som verktyg.

Kameran som pedagogiskt verktyg för lärande i förskolan

Mål och syfte:

• Utveckla och öka pedagogernas engagemang och kunskaper att ta fram metoder för att arbeta med film i förskolan med hjälp av filmpedagoger.
• Utveckla pedagogens didaktik och metodik för att utforska hur man kan arbeta med kameran som ett lärande verktyg och lämna tolkningsföreträde till barnen.
• Öka pedagogens tekniska kunskaper om kameror, läsplattor och mobiler.
• Att kameran blir ett verktyg för barnet att beskriva, identifiera och utforska sin egen vardag.
• Att använda sig av kameran som ett skapande verktyg, jämställt med en penna.
• Genom att visa/lägga upp bilder utveckla ett etiskt förhållningssätt till bilden.
• Genom att diskutera och reflektera omkring bilder utveckla ett analytiskt tänkande och eget språk hos barnet.
• Visa på att rörlig bild är en lätt och enkel metod att arbeta med utifrån värdegrund både för barn och vuxna. Samspel uppstår mellan barnen och samarbete utvecklas genom att ta och ge regi.
• Barnen inspireras till det som är grundläggande i forskningen – vara nyfikna, ifrågasätta, synliggöra, identifiera, se saker ur olika perspektiv samt reflektera både tillsammans och enskilt.
• Fantisera och utveckla berättelser hos barnet med hjälp av bilderna, börja genomskåda vardagens flöde av filmer och bilder.
• Lära barnet att förstå sammanhang och få en demokratisk skolning tidigt i livet inför mötet med den digitala värld vi lever i.

Text: Katarina Averås
Foto: Øyvind Lund

—

Artikeln är också publicerad i magasinet Kreativa skolan som görs av Pedagog Värmland, Karlstads kommun och Region Värmland för att visa upp det skapande arbete som pågår i skolor och förskolor.